I våras la ledarskribenten PM Nilsson märke till att promenaden har kommit tillbaka under coronakrisen. “Folk går kvällspromenad, söndagspromenad och morgonpromenad i en omfattning man inte har sett på årtionden.” (Dagens Industri 24/5-2020).
Mitt redan inrutade liv har blivit ännu mer inrutat under covid-19-pandemin. I våras bestämde jag mig för att promenera mer regelbundet. Sagt och gjort. Jag tycker om att promenera. Faktum är att de allra flesta färdsätt framstår som civiliserade jämfört med bilism. Särskilt i Malmö där det är löjligt nära det mesta.
Utan att vara i närheten av några 10 000 steg per dag har jag under 2020 tagit betydligt fler steg jämfört med året innan. Allt detta enligt en grundapp i min telefon som jag egentligen borde inaktivera. Jag behöver knappast bidra till insamlandet av personlig platsdata och annan känslig information för att ta en promenad, men det var intressant att få svart på vitt hur lite jag promenerade innan, när jag bara cyklade varje dag.
För att få dagsljus, miljöombyte och stilla min rastlöshet började jag ta en daglig promenad längs Ribersborgsstranden vid lunchtid. Jag var knappast ensam om det. Och inte mötte jag enbart årsrika människor som rastade sina hundar. Annars den typiska invånaren i Slottsstaden med alla dess konditorier och lampbutiker. Jag mötte bland annat unga och medelålders människor som ägnade sig åt organiserad utomhusträning i grupp. Med tiden ersattes mina lunchpromenader dessvärre med en kvällspromenad och reflexväst. Sedan länge tar jag en söndagspromenad 09:03-11:00 och lyssnar på direktsända Godmorgon, världen! Enahanda liv, som sagt.
I Stockholm promenerade jag inte sällan från Vasastan till Södermalm men sedan jag flyttade till Malmö för snart tre år sedan har jag trampat överallt för att det har varit smidigare än att promenera. Kanske är jag en del av bekvämlighetskulturen som Victor Malm beskriver (Expressen 2/12-2020). En annan vana jag har anammat under pandemin är att läsa omkring 20 boksidor varje morgon. Det är inga dåliga vanor direkt, vare sig Foodora, Netflix eller bilism, men jag längtar efter att kunna styrketräna och stå upp medan jag arbetar igen.
Någonting måste man roa sig med när man inte kan dricka kaffe på konditorier och caféer eller alkohol på barer och krogar i närheten.