Påven uttalade sig om barnfria djurägare nyligen. De som väljer bort barn till förmån för husdjur är själviska enligt påven. Hur vanligt förekommande detta är kan man fråga sig. Jag hör betydligt oftare om motsatsen. Om husdjursägare som beklagar sig över hur vanligt det är att pälsförsedda familjemedlemmar är till salu med hänvisning till tillökning inom familjen.
Vi som efterfrågat grupper för barnfria såväl som djurfria undrar förstås om vi kan sluta oss till att påven finner oss aningen mindre själviska än de barnfria som håller hov om sina “pälsbarn” och “pälsklingar”.
Påven som själv har valt bort barn menar att de hussar och mattar som avstår från att skaffa barn deltar i ett förkastande av föräldraskapet vilket “gör oss sämre” och “tar ifrån oss vår mänsklighet”.
Personligen klarar jag av att avstå från husdjur utan att förkasta vare sig husdjursägarskapet eller husdjuren. Stämplandet av barnfria som själviska är anmärkningsvärt mot bakgrund av att de allra flesta skaffar barn av just själviska skäl. I allmänhet beskylls dock inte föräldrar för att vara själviska. Det skulle väl vara äldre som skaffar barn då, eller personer med vissa ärftliga sjukdomar.
På barnfronten har jag inget att invända emot själviska bevekelsegrunder oavsett om de resulterar i (en fortsatt) barnfri tillvaro eller föräldraskap. Jag skulle aldrig bemöta föräldrar med “det är ni som är själviska” även om det såklart finns en och en annan förälder som skaffat barn av annat än själviska orsaker, till exempel för att tillfredsställa en partners krav, leva upp till samhällets förväntningar (barnnormen är fortsatt stark) eller på grund av gällande abortlagstiftning eller dylikt.
Det är ditt liv det handlar om. Det är inget snack om saken, givetvis har du rätt att vara självisk i utformandet av ditt eget liv. Vidare är det svårt att föreställa sig att en icke-existerande person skulle fara illa av att inte bli till och nu pratar jag inte om abort (som måste vara tillåtet) utan generellt.
Kanhända att påven skulle invända att han har gett tillbaka så mycket till samhället att hans egen barnfrihet är berättigad. Kanske har han i vart fall inga husdjur.
I Ellen Keys debattskrift Kärleken och äktenskapet (1903) avhandlas friheten från moderskapet. En på intet sätt absolut frihet. Friheten från moderskapet måste kunna motiveras likt skilsmässor förr i tiden.
“Kristendomen, med dess fördjupande av personlighetsbegreppet men hänsynslöshet för släktet, gjorde, motsatt antiken, ingåendet av äktenskap till en individernas ensak. Kärlekens utveckling har fortsatt den frigörelse, kristendomen påbörjade. Som redan är framhållet, medge kristendomens målsmän alltjämt individens rätt att förbli ogift eller att inskränka barnafödandet, endast båda delarna ske under avhållsamhet.” (s. 189).
Det finns godtagbara skäl för att “begränsa eller helt avstå från föräldraskapet”. “När enbart små och själviska skäl – som hänsyn till barnets arv, egen vällevnad och vällust, egen skönhet och bekvämlighet – bestämma fäder och mödrar att hålla barnantalet under det för folkets tillväxt tryggande medeltalet, då är däremot detta handlingssätt antisocialt.” (s. 190). Den som nöjer sig med få eller inga barn har att “ersätta samhället genom frambringandet av andra slags världen”.
Utan att vara religiös är jag övertygad om att påven har bidragit till dessa andra slags världen. Jag begär dock inte att han eller någon annan motiverar sin barnfrihet. Jag ser varje människa som ett ändamål i sig själv och hur hon vill forma sitt liv är inte upp till staten att avgöra så länge hon inte skadar någon existerande person.
Staten må vara betjänt av framtida skattebetalare och fler händer inom vård och omsorg, men det är knappast av omsorg för födelsenettot som människor ynglar av sig.
Det är i högsta grad egoistiskt att skaffa barn. Världen är överbefolkad samtidigt som vi inte kan ge plats åt alla asylsökande. Om fler svenskar skulle låta bli att skaffa barn skulle det bli en win-win-situation för Sverige och resten av världen eftersom vi kan ersätta vår befolkning med asylsökande samtidigt som dessa kan få ett drägligt liv.