I Dagens Industri läser jag att fastighetsbolaget Balders vd Erik Selin åtalas för folkbokföringsbrott (DI 29/9-2020). Under 2019 ska Selin ha folkbortfört sig på fastighetsbolagets huvudkontors adress i centrala Göteborg.
Den 1 juli 2018 infördes ett nytt brott i folkbokföringslagen. Enligt den nya lagstiftningen kan det vara straffbart att lämna oriktig uppgift till grund för beslut om folkbokföring eller att inte fullgöra sin anmälningsskyldighet vid flytt.
Enligt Dagens Industri har Selin varit ”helt ovetande” om att det kan vara brottsligt att folkbokföra sig på fel adress. Selin framhåller att han inte har haft någon vinning av vara skriven på huvudkontoret. Tvärtom har det ”bara varit krångligt”. Sin felaktiga folkbokföring förklarar Selin med att det har funnits en hotbild mot honom.
Enligt artikeln är Selin oförstående inför åklagarens beslut om åtal och hänvisar till att hovrätten i somras friade en person för folkbokföringsbrott eftersom denne inte kände till att man var tvungen att anmäla flytt till Skatteverket.
Omständigheterna skiljer sig dock åt något. Det är inte så att Selin har bott på sitt kontor, flyttat och underlåtit att anmäla flytt.
I det hänvisade målet konstaterar hovrätten att det ”[f]ör underlåtenhetsbrott som det aktuella krävs att gärningspersonen kände till att denna hade en skyldighet att handla”. I domskälen kan man läsa: ”Det kan antas vara känt i vida kretsar att en flyttning från ett permanent boende till ett annat sådant boende ska anmälas till Skatteverket. Att en anmälningsskyldighet föreligger även när en definitiv utflyttning görs utan att en ny fast bostad erhålls är troligen inte lika bekant.”
Enligt 24-åringens egna uppgifter ska han tidigare ha bott på den adress där han var folkbokförd. Han menar att han varit tvungen att flytta därifrån när hans ena förälder lämnade familjen och därefter har han haft skilda tillfälliga och osäkra bostäder. Han har inte vetat om eller tänkt på att han skulle anmäla att han flyttat från den lägenheten. Enligt domstolen ger 24-åringens uppgifter inte stöd för att han insett förekomsten av en anmälningsskyldighet vid flyttning. Han frias från folkbokföringsbrott på grund av att det inte är visat att han haft erforderligt uppsåt.
Det är enkelt att sympatisera med att en person som inte har ett ordnat boende inte känner till att den behöver anmäla att den har flyttat. Inte flyttat till, utan flyttat ut.
Man kan förstås fråga sig om inte en vd för ett fastighetsbolag borde känna till att det numer är brottsligt att skriva sig på fel adress, men jag är inte så säker på det. Alldeles oavsett är utgångspunkten att det är varje medborgares ansvar att känna till vilka lagar som gäller. Hur realistisk den är kan diskuteras.
Det är nog ganska många som inte känner till att det sedan drygt två år tillbaka är straffbart att uppsåtligen skriva sig på en adress där man inte bor eller inte fullgöra sin anmälningsskyldighet till Skatteverket vid flytt.
Några kanske snarare är sådär svenskt förvånade över att det framtill nyligen inte funnits något straffbelagt förbud mot att folkbokföra sig på en adress där man inte bor. Än mer förvånande är det att underlåtenhet att anmäla flytt inom eller till Sverige har varit kriminaliserat. Straffbestämmelsen avskaffades 2013 i enlighet med den dåvarande moderatledda regeringens förslag.
I den dåvarande regeringens proposition står att läsa: ”Det kan konstateras att folkbokföringen har stor betydelse i samhället, inte minst för att i olika sammanhang bedöma enskildas rättigheter och skyldigheter. Att en person underlåter att anmäla flyttning kan därför få konsekvenser i många olika avseenden. Det kan dock ifrågasättas om enbart underlåtenheten i sig är så allvarlig att den motiverar en straffsanktion. Möjligheten till vitesföreläggande torde dessutom utgöra ett väl så effektivt medel för att uppnå syftet att folkbokföringsdatabasen ska innehålla korrekta och kompletta uppgifter. Utredningen konstaterar att det är ett mycket litet antal personer som döms för folkbokföringsbrott.” (Prop. 2012/13:120 Folkbokföringen i framtiden, s. 114)
Dagens moderater är betydligt mer populistiska och säger sig vilja lägga 500 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar på genomförandet av en nationell folkräkning.
Även tidigare har det förstås funnits bestämmelser om att personer bosatta i Sverige ska vara folkbokförda här i landet. Skatteverket har kunnat och kan fortfarande förelägga om anmälnings- och uppgiftsskyldighet och komplettera med vitesföreläggande. Däremot har det inte varit förknippat med några straffrättsliga sanktioner att folkbokföra sig på fel adress.
Bakgrunden till den nuvarande ordningen där oriktigt uppgiftslämnande om folkbokföring eller underlåtenhet fullgöra sin anmälningsskyldighet är kriminaliserat är att folkbokföringen ska ”spegla verkliga förhållanden”.
Med en förhoppning om att Moderaterna har noll framgång med sitt förslag om en ny folkräkning kan jag förstå värdet av ett tillförlitligt folkbokföringsregister eftersom uppgifterna i det ligger till grund för ett antal rättigheter och skyldigheter. Dessutom behöver myndigheterna kunna nå personer. Nåbarheten har åtminstone underlättats av introduktionen av digitala brevlådor som många frivilligt har anslutit sig till.
Förresten kanske någon kan hälsa Moderaterna att Skatteverket redan får göra oanmälda hembesök för att kontrollera en persons bosättning om det är nödvändigt för bedömningen av frågan om folkbokföring?
Enligt den nya straffbestämmelsen ska ringa fall av folkbokföringsbrott undantas från straffbarhet. I sitt remissvar påpekar Åklagarmyndigheten att gränserna ”för vilka beteenden som ska vara straffvärde och vilka godtagbara avvikelser som inte bör vara föremål för straffrättsliga påföljder” bör tydliggöras. Advokatsamfundet var inne på samma spår och menade att det bör tydliggöras vad som kan anses utgöra ringa fall respektive grova fall av folkbokföringsbrott (Prop. 2017/18:145, s. 114-115).
Regeringen konstaterar i denna del att utrymmet för att bedöma ett brott som ringa bör vara ”mycket litet” (Prop. 2017/18:145, s. 118). Inte mycket till vägledning för den som ska tillämpa lagstiftningen.
I Hem & Hyra (2/9-2020) läser jag om Mariam som har blivit åtalad för folkbokföringsbrott. Enligt artikeln åtalas Mariam för att hon under 67 dagar har varit skriven på en adress där hon inte bodde. Mariam var hemlös och bodde i olika akutboenden genom socialtjänsten. För att kunna ta emot post var hon skriven hos en vän. Enligt artikeln har Mariam har fått avslag på sin ansökan om medborgarskap i Sverige. Migrationsverket ska i sitt beslut ha hänvisat till det faktum att hon är misstänkt för brott.
Jag läser artikeln och slås av att jag inte har någon aning om hur jag själv skulle göra om jag var hemlös, var skriver man sig? Jag minns när jag var tvungen att flyttade ofta som student och hur dyrt det var med eftersändning av post.
Jag kan förstå politiker som vill stävja felaktiga utbetalningar av bostadsbidrag, och det är väl därför vi har olika kategorier av bidragsbrott, tänker jag. Jag skulle också ha förståelse för om riksdagsledamöterna ville försvåra för sina kollegor att skriva sig hos mamma och kvitterar ut tusentals kronor i bostadsersättning samtidigt som de bor i Stockholm. Lite underhållande vore dock om någon skatt är stöld-person skrev sig i en annan kommun än sin boendekommun på grund av lägre kommunalskatt, men knappast ett ringa fall.
Justitieminister Morgan Johansson har motiverat straffet för folkbokföringsbrott med att man vill stävja så kallade välfärdsbrott. Justitieministern menade i februari 2018 att det kan vara frågan om ringa fall när en felaktigt folkbokförd person inte varit ute efter att ”utnyttja systemet”.
Vi kan väl enas om att syftet med det nya straffansvaret i folkbokföringslagen knappast är att försvåra för unga som har svårt att ”komma in på bostadsmarknaden” eller för hemlösa som vill kunna ta emot viktig post från myndigheter? Tänk om det också hade återspeglats i den nya lagstiftningen och dess förarbeten. Praxis får utvisa vad som är ringa fall.
Jag kan passa på att tipsa om att det går att spärra obehörig adressändring för att förhindra att någon ändrar din adress.