Under årets mörka månader konsumerar jag en del värmeljus.
”Det är lite ironiskt att se människor tända värmeljus och släcka ellampor för miljöns skull. De allra flesta ljus består till stor del av paraffin som är tillverkat av fossil olja, samtidigt som det svenska elsystemet innehåller väldigt lite fossil energi.” skriver Anders Friström (Sveriges Natur 16/11-2016)
Nu bränner jag inte värmeljus i tron att jag gör en insats för miljön, men allt jag läser om värmeljusens innehåll och återvinningen av aluminiumkoppen får mig att vilja införskaffa riktiga lampor. Skandalöst nog har jag inte ens en ordentlig läslampa.
Den som uppskattar levande ljus kan för all del läsa på om de råvaror som används och fundera på vilken råvara som ger det miljövänligaste ljuset. Den som föredrar miljövänligare ljus som inte är tillverkade av slakteriavfall får läsa på ytterligare.
Alldeles oavsett ska värmeljusbehållarna återvinnas när ljusen brunnit ut. Sedan 2015 klassas värmeljusbehållare tillverkade av aluminium inte längre som förpackningar. Såvitt jag förstår beror det på en ny tolkning av EU:s förpackningsdirektiv. Omklassificeringen innebär att aluminiumkopparna inte längre ska sorteras som metallförpackningar i den vanliga metallåtervinningen där rimliga människor sorterar konservburkar.
Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG av den 20 december 1994 om förpackningar och förpackningsavfall
Aluminiumkoppen är metallskrot sedan 2015. Vad gör man då med sitt metallskrot som man kanske köpt på möbeljätten för en spottstyver? Metallskrot återvinns vid en återvinningscentral. Inte den vanliga återvinningsstationen utan den där som är något av ett projekt att ta sig till, särskilt om man inte har bil. Innan du återvinner värmeljusbehållaren i containern för metallskrot ska du ta bort vekeshållaren av järn. Även vekeshållaren ska sorteras som metallskrot men den bör separeras från behållaren för att undvika att aluminiumet hamnar bland järnet och hanteras därefter. Järn sorteras ut med hjälp av magneter och om det finns järn kvar i behållaren riskerar aluminiumet att brännas upp istället för att återvinnas eftersom järn smälter vid en högre temperatur än aluminium. Ett slöseri med energi och material som hade kunnat sparas med andra ord.
Detta skrivs för att jag har dåligt samvete över att jag har sorterat mina värmeljusbehållare som metallförpackningar i tron att jag har gjort rätt. Jag har visserligen pillat bort vekespluppen men den har jag slängt i hushållssoporna.