sponta´n adj. ~t
ORDLED: spont-an
1 som sker av en plötslig impuls och inte bygger på eftertanke och därför vanl. är naturlig {MOTS. genomtänkt} {→ impulsiv, oöverlagd}:ge uttryck för sin ~a uppskattning; en ~ reflexion; det är sällan någon kommer och hälsar på ~t (adv.)
BET.NYANS: om person som handlar efter sina känslor: små barn är så ~a
KONSTR.: ~ (mot ngn)
HIST.: sedan 1891; av lat. spontaneus ’frivillig’
2 som uppkommer av sig själv utan (stor) yttre inverkan: ~ läkning; en ~ demonstration
BET.NYANS: spec. självsådd ⟨bot.⟩: ringblomman sprider sig ~t (adv.)
IDIOM: ~ abort missfall
Källa: Nationalencyklopedin
Något som tilltalar mig med frånskilda föräldrars ”varannan vecka”-sexliv som jag berörde i ett tidigare blogginlägg är att det inte är spontant. Planering är en del av det. Det blir naturligt att planera in sex om man har en idé om att ha sex varannan vecka.
Spontansex framställs ofta som något eftersträvansvärt. Jag har inget emot spontanitet, men går inte med på att spontant sex skulle vara bättre än planerat sex. När personer pratar om spontansex tänker jag på sex som ”bara händer” samtidigt som jag föreställer mig att sex ganska sällan bara händer. Även om de som har sex inte har planerat att ha sex med varandra kanske den ena hade planerat att ta initiativ till sex.
Jag tjejgissar att majoriteten av de som framställer spontansex som något eftersträvansvärt bor med någon de har en sexuell relation med. Det torde vara enklare att spontant gå ned på någon som finns i samma hushåll – en annan fråga är om det blir av – än att ha spontansex i sitt singelhushåll då en av förutsättningarna för sex – att man träffar personer – brukar föregås av viss planering.
Personer planerar in saker de tycker om att ägna sig åt utan att det förtar poängen med dem varför jag har svårt att se varför planering skulle förta poängen med sex. Om jag enbart var hänvisad till spontansex skulle det inte bli särskilt mycket sex och det är väl inbyggt i att det är spontant. Hur mycket spontansex kan man ha innan det slutar vara spontant?
Det händer att jag har spontansex, men det mesta sex jag har är inplanerat på ett eller annat sätt. Jag blir som regel inte mindre intresserad att ha sex med en person för att vi planerat in det. Jag kan tvärtom bli kåt av tänka på att jag ska träffa någon. Sexet måste inte vara uttalat eller planerat i sig, men det finns även de som går igång på att planera sådant.
Även om man närmast intuitivt föreställer sig planerat sex som någonting negativt tror jag att det är ofrånkomligt att omvärdera den synen om man vill ha sex regelbundet. Mycket handlar nog om synen på planering, om man lyckas intala sig att det planerade sexet bara hände eller inte. Har du spontansex om du aldrig går ut när du har mens för att du föredrar att gå hem själv när du menstruerar? Har du spontansex om du rakar underlivet regelbundet för att vara väl förberedd om tillfälle för oralsex ges? Har du spontansex om du bara har sex när du har ägglossning? Har du spontansex om du har sex i snitt en gång i veckan?
Om personer betraktar sitt planerade sex som spontant är inte så intressant som att det förekommer och vad det beror på. Jag tror att det är viktigt att komma ifrån att planerat sex skulle vara sämre om man vill förmedla att samtycke är en förutsättning för sex. Det blir svårare om olika sätt att ge samtycke som inte andas spontanitet får dras med lägre status. Kanske är det ordet ”planering” som ställer till det?
Spontansex är nog främst för personer som bor ihop och/eller inte har sex regelbundet. Det behöver inte vara något fel, men det är oftast inte vad man menar med spontansex. Idealet är sex som är spontant och sker med viss regelbundenhet. Det är bara det att den som har som ambition att göra något flera gånger i veckan eller varannan vecka för den delen lär märka att viss planering underlättar. Bara att ha en sådan ambition blir svårt att förena med idealet om spontanitet. Gärna spontansex någon gång ibland, men inte som sällsynt normaltillstånd.