Den dag du har körkort

Nu är ni så unga att ni inte har åldern inne att köpa tobak och alkohol, men när ni har det, hur tänker ni göra då? Den frågan är det få som skulle ställa men i Vetandets värld ställdes frågan ”Nu är ni så unga så ni har inte körkort, den dag ni har körkort, vad tror ni, tror ni att ni kommer att fortsätta åka kollektivt på samma sätt som nu?”. Hade en reporter frågat mitt 15-åriga jag om den dag jag har körkort hade jag blivit provocerad. Vadå den dag jag har körkort?

Avsnittet av Vetandets värld handlar om en undersökning om ungas attityder till kollektivtrafiken. Forskarna bakom undersökningen undrar hur man kan få unga med skolkort att fortsätta åka kollektivt även när valet finns att inte göra det och vad som påverkar valet av färdsätt.

I programmet träffar reportern Ylva Carlqvist Warnborg några unga som åker buss till skolan. Det är till dem frågan om hur de gör den dag de har körkort ställs. Något som nämns i programmet är att unga ofta övertar den äldre generationens vanor och att äldre förmedlar något genom sin val. Äldre förmedlar också något genom sina val av frågor.

Det framställs som självklart att den som inte skaffar körkort gjort ett val, men valet att skaffa körkort är också ett val med den skillnaden att det kräver något av dig. Det är inte bara att fortsätta som vanligt.

Alldeles oavsett om det stämmer att de flesta någon gång röker, konsumerar alkohol regelbundet eller skaffar körkort finns det ingen anledning att framställa vissa val som självklara. Så självklara att endast de som väljer bort dem anses ha gjort ett val

Vad som bidrar till att personer överger kollektivtrafiken till förmån för bilen är av intresse och det går att undersöka utan att framställa det som självklart att unga tids nog skaffar körkort.

Vad gäller tobak och alkohol menar jag att man inte hade framställt det som en självklar del av livet, dels för att det inte är det men också för att vuxna i allmänhet inte vill att unga ska ägna sig åt det. Då vill man heller inte föda tanken att de en dag kommer att göra det. Tänkt om denna medvetenhet även fanns på andra områden utan att man för den skull ville styra människor i en viss riktning.

Ofrivilligt infertila som inte vill ha barn

Finns det personer som är infertila och inte vill ha barn? Jag tänker inte på personer som har valt sin infertilitet utan på personer som är infertila av andra orsaker. De som är infertila utan att ha valt det vill nästan alltid ha barn verkar det som. De talar om en framtid med barn eller, om de är till åren komna, om barnen de aldrig fick.

Det finns personer som är infertila utan att veta om det och en del av dem vill inte ha barn. Hade det varit annorlunda om de hade varit medvetna om sin infertilitet? Jag har inte hört talas om ofrivilligt infertila som inte vill ha barn. Jag har ingen aning om hur omgivningen skulle reagera om en ofrivilligt infertil person gick ut med att hen inte ville ha barn. Skulle det anses okej att personen trots sin infertilitet inte ville ha barn? Att alla inte kan få barn är känt, men utgångspunkten är åtminstone att alla vill ha barn.

I den mån det finns personer som är ofrivilligt infertila och inte vill ha barn vill de kanske inte tala om det i jämförelse med personer som låtit sterilisera sig eller personer som tror sig vara fertila.

När vi talar om personer som inte vill ha barn är utgångspunkten att de är fertila. En del som inte vill ha barn är som sagt infertila utan att veta om det. Jag har ingen aning om hur många de är, men det finns. När vi talar om personer som är infertila är utgångspunkten att de vill ha barn. Jag saknar andra perspektiv. Jag vill läsa om ofrivilligt infertila som inte vill ha barn även om jag inser att personer hellre vill läsa om personer som vill ha barn. De är betydligt fler om inte annat.

Jag lyssnade på Vetandets värld i P1 om unga canceröverlevare om sex och fertilitet för någon dag sedan. I programmet talade de om och med unga som genomgått en eller flera cancerbehandlingar som barn. De fick ingen eller bristfällig information om hur behandlingen kunde komma att påverka deras fertilitet och sexualitet.

Personer har rätt att få information om hur olika behandlingar kan komma att påverka dem. Inte minst för att de ska kunna ta ställning till om de vill genomgå dem eller inte. Viss påverkan anses mer allvarlig än annan. Det anses särskilt allvarligt om personer inte får information om att en viss behandling kan påverka deras möjligheter att få barn. Det anses till exempel inte lika allvarligt om de inte får information om hur viss vård kan påverka deras sexualitet i största allmänhet.

Att vi inte hör talas om ofrivilligt infertila som inte vill ha barn beror givetvis också på att de inte har försökt skaffa barn. Min utgångspunkt när jag skriver att jag inte vill ha barn är att jag är fertil. Om jag är infertil vill jag antagligen inte veta om det då personer tenderar att vilja ha det de inte kan få. Jag tilltalas av tanken på att välja bort föräldraskapet. Personer som är ofrivilligt infertila och är medvetna om det har inte gjort något val.

Att personer vill ha det de inte kan få är också en förklaring till att jag inte vill sterilisera mig. Jag vill inte riskera att det blir en ”hang up” för mig eller någon jag har en relation med. Jag läste för några år sedan om ett par som inte vill ha barn. Båda steriliserade sig för att ingen skulle riskera att bli lämnad på grund av sin infertilitet. Jag kan förstå resonemanget, men jag vill inte att någon ska vara med mig för att hen ändå inte kan skaffa biologiska barn med någon annan på grund av att hen är infertil.