Försöker äta mer vegetariskt

Det är ett återkommande fenomen att män talar om för mig att de försöker äta mer vegetariskt. Inte sällan män som vill visa sig intresserade av mig. Det finns personer som eftersträvar att äta mer vegetariskt, det är bara det att jag har svårt att tro på män som påstår att de gör det. Det är nog inte meningen, men de framställer det som svårt. Hade de varit uppriktigt intresserade hade de förstått att det inte är särskilt svårt att laga vegetarisk mat och gjort det, tänker jag.

Jag vet inte om de försöker imponera på mig eller något. Det som talar emot är att vem som helst borde förstå att det inte fungerar. Jag blev vegetarian när jag var 14 år. Det som talar för är att män sällan har någon aning om vad som imponerar på mig. Handlar det inte om att imponera vill de väl framställa det som att vi har en del gemensamt, men om det hade varit viktigt för mig hade jag lika gärna kunnat ägna tid åt någon som tagit steget fullt ut och blivit vegetarian. Nu kanske en del köttätare tror att de kan andas ut, men det enda som fungerar sämre än att försöka imponera på mig är prata om sitt köttätande.

Sväljer du sperma och andra dumma frågor vegetarianer får

BCW0VhzCAAE5wnF

 

Bingot är gjort av den fantastiska veganen Anna Ardin

 

Köttätarbingo. Ibland har jag tänkt att jag borde skriva ut det och ha det i fickan. Främst för att köttätare ska förstå att jag redan tagit del av vad de har att säga en miljon gånger. Men jag kan sakna en ruta. Jag får ibland höra att jag som vegetarian inte kan svälja sperma.

De vanligaste frågorna rör vad jag äter och inte äter. Äter du fisk? Äter du skaldjur? Äter du kyckling? Innan jag blev vegetarian var det aldrig någon som frågade om jag åt något av dessa saker och då har jag aldrig ens ätit skaldjur. Jag har inget emot köttätares åsikter om så kallat fejkkött eller köttsubstitut om de har ätit det, men vanligtvis vill de diskutera att det över huvud taget finns köttsubstitut och ifrågasätta personer som äter det. Formen på vegetarisk mat engagerar.

I övrigt är jag trött på köttätare som kräver att de som gjort ett moraliskt val ska vara rakt igenom moraliska personer. Antingen ska du äta kött eller så ska du vara en rakt igenom moralisk vegetarian. Äter du sojaprodukter tänker du inte på regnskogen, kan de säga. Fakta: Huvuddelen av den soja som produceras används till djurfoder vid produktion av kött, mjölk och ägg samt vid odling av fisk. Och köttkonsumtionen ökar. Det är inte vegetarianer som dricker latte på soja eller äter tofu som är den största boven här, men det gör inget. Eftersom att valet att äta kött är omoraliskt behöver de som äter kött heller inte handla moraliskt i övrigt. Om någon köttätare undrar så konsumerar jag mer havredryck gjord på svensk havre än sojadryck och mandeldryck.

En annan vanlig fråga är hur länge jag har varit vegetarian. Är det något jag lärt mig är det att det inte finns någon genväg till äkthet. Tid är allt. Den som varit vegetarian länge är mer ”äkta” än någon som inte varit det. Möjligen med undantag för unga personer som inte kunnat vara det särskilt länge. Personer vill veta att något inte bara är en fas. Detsamma gäller mitt hår. Personer undrar hur länge jag har varit rakad. När jag hade långt hår var det ingen som undrade varför jag hade det eller hur länge jag hade haft det.

Sist men inte minst borde köttätare som inte kan hantera personer som är vegetarianer av etiska skäl låta bli att fråga vegetarianer varför de valt bort animaliska produkter. Jag har ingen aning om vad de vill höra. Att man är vegetarian på grund av någon köttallergi eller för att man inbillar sig att vegetarianer är snyggare?

Ingen mormor vill vara sexig!


Den som offentligt yppar tanken att kvinnor och män anammar den kvinnliga respektive manliga könsrollen för att de upplever att de inte har något val eller inte känner till någonting annat på grund av könsindoktrinering får veta att den lever.

Det är främst den kvinnliga könsrollen som hamnat under luppen, dissekerats och problematiserats. Den kvinnliga könsrollen har varit hårdare ansatt än den manliga. Det är förståeligt då den av män förväntade könsrollen antagits innehålla ett mindre mått av uppoffringar och ett större mått av frivillighet. Grovt kan man säga att kvinnor förväntas vara på ett särskilt sätt punkt, medan män förväntas vara på ett särskilt sätt utifrån sina förutsättningar.

Det fyller ingen funktion att förringa den press personer ger uttryck för att de upplever, men man bör heller inte förringa vikten av frågor om vilka uttryck press tar sig. Om en person känner sig pressad att vara på ett visst sätt och det skulle visa sig att pressen enbart sitter i personens eget huvud, kan det vara ganska värdefullt för personen i fråga att upptäcka det. Det är värt att konstatera att all press människor upplever inte är någon egentlig press. Lika många personer som är en del av samma sociala sammanhang kan ha lika många föreställningar om hur de förväntas vara och alla kan inte stämma.

Till Magdaglena Ribbings stora sorg förväntas jag med jämna mellanrum redogöra för varför jag valt bort animalisk kost. I och med att jag är vegetarian av etiska/politiska skäl har jag inte bara överseende med att personer ställer frågor om min koststatus, jag väljer att se frågorna som en ingångspunkt för att prata om den vegetarianism som jag gärna ser att fler kopierar. Som fjortonåring fick jag motsvarande fråga, men av en vegetarian. Att jag åt animalisk kost var ingenting jag tänkte på. Det hade jag alltid gjort. Därför var det nyttigt att få frågan ”Varför äter du kött?”. Jag minns inte vad jag svarade, men jag vet att jag inte intog någon försvarsposition, vilket jag är stolt över. Jag drog heller inga dåliga skämt om vegetarianer eller deras kost vilket glädjer mig i efterhand då köttätarhumor kan vara den mest pinsamma humorn alla kategorier.

Jag hade inte tagit ställning för kött så jag hade ingenting att försvara. Jag var köttätare av kulturella och sociala skäl som det så vackert heter. Det var klart att jag kände till att det fanns personer som inte åt kött, lika väl som jag kände till glutenintolerande, men jag hade aldrig tänkt tanken att jag faktiskt inte måste äta kött innan jag fick frågan om min kosthållning och med ens insåg att det inte var självklart att äta djurdelar. När jag läser det jag just skrivit drabbas tänker jag att det är någonting primitivt över det – att aldrig ha funderat i andra banor – men så är nog det för de flesta som aldrig konfronterats med sina göranden och det är därför man inte får förringa betydelsen av att personer ställer frågor.

Är det korrekt att kalla mitt tidigare förhållande till köttätandet press eller är det att förminska press? Om man vill kan man dela upp saker i kategorierna saker vi bara gör och saker vi gör för att vi tror att det förväntas av oss, men det blir samtidigt platt då vi gör en hel del saker medvetet men som vi inte vill kännas vid.

Om individer säger att de inte kan bryta med den förväntade könsrollen får man finna sig vid det. Den press som kan och bör diskuteras är den press som personer påstår att andra känner av. Pressen att vara en sexig mormor eller pressen att ha sex i unga år för att ta några exempel. Att personer på individnivå känner att de måste vara sexuella mormödrar betyder inte att de flesta mormödrar känner av sådan press.

Politisera inte dina val!

Uttryck aldrig någonsin varför du inte sminkar dig, varför du inte äter kött, varför du inte avlägsnar håret på kroppen eller varför du valt bort monogamin till förmån för någonting annat. Om du är en person som vill passera utan att hamna i situationer där du måste försvara dig vill säga.

Glöm det personliga är politiskt och politisera inte dina avvikande val som någon person som lever i enlighet med normen skulle kunna betrakta dina val som ett hot. Ni har säkert hört någon världsfrånvänd heterosexuell påstå att homosexuella är ett hot för att någon HBTQ-person har sagt att denne vill krossa heteronormen.

Vegetarian är du av hälsoskäl. Låt säga att du vill värna om klimatet och att det är billigare att leva på uteslutande vegetarisk kost. Tycker du att det är för tillkrånglat kan du säga att du inte gillar kött. Vad du en säger får du inte föda tanken att köttätaren är en sämre person på grund av sina kostvanor.

Monogami är ingenting för dig, men du tycker så klart inte att monogami är mindre bra än någon annan relationsform. Alla är lika bra för olika människor gillar olika relationsformer.

Om någon hört rykten om att du är feminist kan du säga att du vill att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, viktigt är att du också lägger till skyldigheter.

Vill du inte ha några barn? Den har jag hört är svår att komma undan, men ett tips är att inte prata om att du inte har barn eller att du inte planerar att skaffa det i framtiden.

”Det känns bra” eller ”alla är vi olika” gör dig det närmaste oantastlig. Så länge du inte uttrycker någonting som implicit säger att någon annans val är moraliskt tvivelaktigt eller kan ifrågasättas är du okej.