Sex med vänner

Kan kvinnor och män vara vänner?

”Jag har hört från flera män att en man inte kan vara vän med en kvinna utan att vara intresserad av att ligga. Naturligtvis gäller det oftast inte mannen som påstår det. Jag kan definitivt vara vän med en man utan att va intresserad av honom på ett sexuellt plan. Men det känns så trist om påståendet stämmer då jag oftast får ut mer av att umgås med män.”

”Det är nästan alltid män som säger sånt och det beror antingen på A: att de själva inte kan slappna av och se kvinnor som riktiga människor eller B: de är avundsjuka på andra män som har kvinnliga vänner eller C: de får inte ligga bara.”

”Självklart går det. Med den logiken så skulle jag då vilja knulla med alla mina vänner oavsett vilket kön de har.”

”Det finns nog ingen sanning som gäller allt och alla människor. Jag har haft massor av manliga vänner, har jag trott. Det har alltid slutat med att de på ett eller annat sätt börjar visa sexuellt intresse. Jag har inte uppskattat det för det har ju då känts som att hela ”vänskapen” hade dolda motiv. Från min sida har det dock aldrig funnits annat än vänskap.”

”Självklart. Jag har två vänner som är män som jag träffar och umgås med, och det finns noll sexuell attraktion. Vi har dessutom varit singlar samtidigt. Sedan har jag förstås haft manliga vänner som ville gå på bio, fika och ses mer när jag var singel, men dem träffar jag inte längre, för jag kände mig snuvad på vänskapen.”

”Min bästis är en man och det har aldrig funnits någon sexuell attraktion mellan oss. Är ganska säker på att han känner likadant.”

Det är personer som gör gällande att vänner är personer man inte vill ha sex med som lagt grunden för föreställningen om ”friend zone”. Zonen inom vilken man inte får ligga. Många har visserligen inte sex med sina vänner, men de har inte sex med sina icke-vänner heller. De är som regel monogama och har bara sex med en person en relation åt gången. Ibland gör de slut med varandra och menar att det beror på att relationen tog en ny skepnad och övergick i en vänskapsrelation, det vill säga en icke-sexuell relation.

Nej, du blir inte snuvad på någon vänskap om någon vill ha sex med dig. Du kanske inte klarar av att ha sociala relationer med personer som vill ha sex med dig, men det finns personer som klarar det. Vidare är det knappast dina vänners fel om de vill ha sex med dig. Man får trots allt inte välja vilka som vill ha sex med en.

Ibland visar det sig med tiden att man vill ha sex med någon och det är sällan frågan om några ”dolda motiv”. Det är inget negativt i sig att vilja ha sex med någon. Det är heller inget man kan rå för även om man nu skulle tycka att det vore något negativt. En annan sak är att man bör avstå från att visa sexuellt intresse för någon om man vet att det inte är besvarat.

Kvinnor och män kan vara vänner, det är bara att se sig omkring. Det finns givetvis personer av olika kön som har vänskapsrelationer utan att något sexuellt intresse finns med i bilden. Och nej, jag tänker inte enbart på homosexuella personer.

Om man föreställer sig att män som vill ha sex med kvinnliga vänner inte ser dem som hela människor kan man fråga sig om män även avhumaniserar kvinnliga partners inom ramen för så kallade kärleksrelationer. Relationens yttre form kan rimligen inte vara avgörande för om sex blir en avhumaniserande praktik.

Ibland finns ett sexuellt intresse utan att man är medveten om det, ibland tror man felaktigt att personer är sexuellt intresserade av en. Nej, jag tänker inte dela upp män i vänner och icke-vänner utifrån om det finns eller funnits något sexuellt intresse.

Relaterat: Men and women can be friends

Men and women can be friends

Det sägs ibland att män och kvinnor inte kan vara bara vänner men frågan är om inte fler menar att de visst kan det. Med bara vänner brukar man mena att män och kvinnor kan ha en social relation utan att den också är sexuell men det ena behöver förstås inte utesluta det andra. Jag har ingen anledning att misstro dem men vore det inte bra om det återspeglade sig i vår språkförståelse att män och kvinnor kan vara vänner?

Exempel på hur det kan låta:

Person: Vad händer i helgen?
Sjödin: Jag ska till en vän i Göteborg.
Person: Hur känner du henne?

Sjödin: Jag kan tyvärr inte ses då, jag har en vän på besök.
Person: Vad ska du och hon göra?

Vän är ett könsneutralt ord. Det begriper nog de allra flesta och få tror att jag skulle säga väninna om en kvinnlig vän. De borde rimligen också förstå att man kan säga amerikan eller fransman om en kvinna. De förstår säkert. De har nog bara inte reflekterat över det. Det påminner lite om när okända personer frågar om man har en pojkvän. Det är aldrig någon som frågar om jag har en flickvän.

De värsta exemplen är ändå när personer utgår från att man menar en man när man pratar om en läkare, en domare eller något annat yrke med hög status. (Majoriteten av domarna i svenska domstolar är kvinnor.)

De flesta av mina vänner är män men alldeles oavsett är det en dålig ovana många har att läsa in kön i det könsneutrala. Det sker utan att vi ens reflekterar över det. Det är ett medvetet val från min sida att använda könsneutrala ord när kön är ointressant i sammanhanget. För dem som vill sälja in att män och kvinnor kan vara bara vänner finns mycket kvar att göra.

Varannan vecka-sexlivet

Om jag känner igen det så kallade ”varannan vecka”-sexlivet. Inte för att jag är en frånskild förälder som har barnen varannan vecka utan för att jag ibland har sex med varannan vecka-föräldrar. Det finns fördelar och nackdelar med det utifrån mitt utomstående-perspektiv. Det kan vara tråkigt om man vill träffa någon med jämnare mellanrum, men det är ingenting mot hur tråkigt jag föreställer mig att det är att bara ha sex varannan vecka. Samtidigt går det inte att bortse från att en del frånskilda föräldrar har mer sex som frånskilda än vad de hade innan separationen. Utifrån deras perspektiv kan det vara en uppgradering att bara ha sex varannan vecka. Utifrån mitt barnfria perspektiv är föräldraskap aldrig en uppgradering för sexlivet, men det är någonting man kan beakta innan man bestämmer sig för att bli förälder. Har man väl skaffat barn får man laga efter läge.

En nackdel med varannan vecka-sexlivet kan vara om man som frånskild förälder vill ha sex varje vecka men av någon anledning har etablerat att man bara har sex veckan man inte har barnen. För mig som utomstående är det svårt att förstå varför personer som uppskattar sex bestämmer sig för att vissa veckor ska vara sexlösa. Krånglar de inte till det för sig själva?

En annan fråga varannan vecka-föräldrar kan ställas inför är hur man presenterar nya personer för barnen om man fått för sig att personer man har sex med kräver en särskild presentation. Vet barnen ens om att ni har sex? Spelar det någon roll? Det gäller inte bara barn. Över huvud taget ställer monogaminormen till det när personer ska presentera nya personer. Hur kan man presentera personer man har sex med utan att vara ihop med? Som vänner förslagsvis. Då måste man godta att man ha sex med vänner, kanske någon tänker. Ja, varför inte? Fler borde göra det, inte bara för att undantaget ”vänner utan förmåner”  är trevligare än ”vänner med förmåner” utan också av rent praktiska skäl. Varför krångla till det för sig själv?

Medan jag skriver detta är jag tacksam för att jag inte behöver sätta mig in i hur man får sexlivet att gå ihop som förälder oavsett om man har barnen på heltid eller deltid annat än indirekt i egenskap av person som har erfarenhet av sex med frånskilda föräldrar. Som jag skrev inledningsvis kan det vara tråkigt att bara kunna träffa någon varannan vecka, men det ännu tråkigare alternativet hade varit att inte träffa personerna alls.

Som ickemonogam kan jag ta del av det positiva andras varannan vecka-sexliv har att erbjuda. Deras sexlösa veckor är inte mina sexlösa veckor. Jag vet vilka veckor det är möjligt att träffa de frånskilda varannan vecka-föräldrarna, jag har någonting att se fram emot och de andra veckorna kan jag ägna åt andra personer. Utmärkt för oss som uppskattar att planera in sex för att få sexlivspusslet att gå ihop.

 

Vänner med förmåner

Utan att kunna relatera till sex med vänner som en förmån tilltalas jag av uttrycket ”friends with benefits” eller ”vänner med förmåner”. Det sätter fingret på att det är någonting alla inte kan räkna med samtidigt som det ger en positiv bild av sex mellan vänner. Jag hade kanske sett det som en förmån om det inte hade varit standard för mig att ha sex med personer jag betraktar som vänner. Jag kan inte minnas att jag kommit någon man nära som var monogam när vi träffades för första gången, men vem vet, det har kanske hänt?

Sex med någon regelbundenhet gör att jag kommer människor närmare och för mig som inte ser några problem med att vara nära flera personer så är det heller inget problem att ha sex med flera. Vill jag sätta en relation på piedestal av någon anledning får jag ordna det på något annat sätt.

Går män jag lärt känna som praktiserande ickemonogama senare in en monogam relation, det får man nästan räkna med, lär vi fortsätta behålla kontakten i någon mån, men inte alls i samma utsträckning som tidigare eftersom att det i sådana fall blir det ett fortsatt umgänge utan sex och då kommer åtminstone jag uppleva att någonting fattas. Att sluta ha sex med någon är lite mer dramatiskt än att sluta dricka kaffe på ett särskilt fik med någon. Tidigare kunde vi kanske ses en halvdag och bland annat ha sex, men om vi därefter måste ses utan att ha sex finns ju inte lika mycket tid över för att ses om man också vill hinna med att ha sex den dagen och det vill jag. I den bästa av världar har jag nämligen sex dagligen.

Oavsett om man har en idé om att ligga med sina vänner eller ej så kan det vara svårt att umgås med nyförälskade personer och att få ut någonting av umgänget. Inte helt ovanligt är att de drar sig tillbaka och bara ägnar sin tid och energi åt den de är förälskade i för att någon gång ibland föreslå en fika och inte prata om någonting annat än den de är förälskade i. Ja, jag har jag själv varit nyförälskad och det har gått ut över mina andra umgängen och det sex jag haft vid sidan om den person jag varit förälskad i. Det var säkert logiskt utifrån vad förälskelser gör med människor, men det faktumet gjorde mig knappast till en roligare person att umgås med.

Men vad händer med monogamin om personer skulle börja ha mer sex med sina vänner och se det som ett självklart alternativ till att inte ha sex med dem? Låt mig anta att färre skulle ingå monogama relationer av nödtvungenhet a la ”någonstans måste jag få sex i från” (och priset är att jag lovar att vara någon trogen) om det vore så. För personer som vill se att en kraftigt majoritet av befolkningen lever i monogama förhållanden vore det säkerligen inte önskvärt alls om sex mellan vänner avdramatiserades och det fanns villiga vänner lite varstans.