Det kallas orgasmgapet

Att kukpersoner kan räkna med orgasm i betydligt högre utsträckning än fittpersoner när de har partnersex. Att en del fittpersoner som inte har några bekymmer att uppnå orgasm vid solosex sällan eller aldrig orgasm när de har sex tillsammans med andra.

Orgasmgapet är inte bara statistik.

  1. Orgasmrelativismen som Martin Ezpeleta skrivit om. ”Var femte kvinna går alltså lottlös från sängen. Eller lottlös och lottlös… det kan ju vara skönt ändå. Det hör man ofta. Avdramatiseringen av den kvinnliga orgasmen. Som om sexet självklara slutstation inte vore att få komma, utan att ha lite mysigt. En erotisk resa i Karin Boyes anda: ”Visst finns det mening och mål med vår färd, men det är resan som gör mödan värd”. Såklart gäller den här orgasmrelativismen endast kvinnan.”
  2. Vi pratar om hur vi ska hantera kukpersoners utlösningar snarare än om frånvaron av fittpersoners utlösningar. Utlösningarna hanteras med olika preventivmedel och metoder.
  3. Vi pratar om hur fittpersoner fejkar orgasm, men inte om kukpersoner som fejkar att de kan ha vaginala samlag utan orgasm (de menar utlösning) för att de inte vill använda kondom.
  4. Kukpersoner ger ”orgasmgaranti” till fittpersoner. De är förstås medvetna om orgasmgapet, det är det som antas göra orgasmen åtråvärd för kvinnor och personer med fitta. Föreställ dig att fittpersoner skulle ge kukpersoner orgasmgarantier för att få ligga. Ni kan bortse från personer som har sex mot ersättning och utställer sådana ”garantier”.
  5. Kukpersoners orgasm/utlösning är någon slags minimistandard vid samlag. I och med kukpersonens orgasm är samlaget ”fullbordat”.
  6. Går en kondom sönder förutsätts den innehålla sperma. Ta ett dagen-efter-piller om kondomen går sönder, är något man säger till unga.
  7. När personer pratar om vaginala samlag ingår det att kukpersoner ska ha orgasm. Det är därför vi ger råd till personer som inte vill bli gravida att de över huvud taget inte borde ha sex (de menar vaginala samlag). Som om det inte vore möjligt för en kukpersoner att ha samlag utan att ejakulera.

Befria män från påtvingade utlösningar

Gissa om jag blev förvånad när några kvinnor i en grupp för barnfria tyckte att frågan om juridisk abort var intressant. Flera argumenterade som om män vore oförmögna att ta ansvar i sexuella sammanhang. Till saken hör att flera i den barnfria gruppen har steriliserat sig. I en grupp där så många har tagit ansvar borde det inte vara främmande att det går att ta ansvar.

Antingen gör kvinnor män till ofrivilliga föräldrar eller så är graviditet något som bara händer. Det påminner om när sexuella övergrepp framställs som något som bara händer.

Jenny Sonesson skriver ”Den feministiska debatten i Sverige har länge fokuserat på samtycke vid sexuella handlingar, samtycke borde vara lika självklart för båda parter vid barnalstrande.”

Sonesson ”känner själv ofrivilliga fäder” och menar att det är ”integritetskränkande” att ”ofrivilligt bli pappa”. Vad är det personer som ejakulerar i andras underliv ska samtycka till enligt Sonesson? På vilket sätt samtyckte inte den ”ofrivilliga” pappan till att han ejakulerade i mammans underliv?

Om man ska vara noggrann samtycker män till sina ejakulationer lika lite som jag samtycker till mina. Man samtycker inte till sina egna val, handlingar, spasmer och kroppsliga utsöndringar. Samtycke är relevant i förhållande till andra. Ett annorlunda perspektiv är att det finns ett inbyggt samtycke när man med berått mod gör någonting, men jag kan inte se att det tillför något då frågan om samtycke förelåg uppkommer i förhållande till andra.

Det hade onekligen varit praktiskt om man kunde ha överläggningar med den egna kroppen. Vet du vad kroppen, i dag samtycker inte jag till att ha fungerande spermier.

Det är knappast någon annan som ska samtycka till kukpersoners utlösningar, däremot är det rimligt med andras samtycke om de involveras på något sätt. Ejakulera inte i personers ansikten eller underliv om de inte samtyckt till det.

Det är grundkurs att det kan bli barn om sperma möter ägg. Det är så många förklarar för barn varför de finns till. Vad diskussionen om juridisk abort visar är att de som tar frågan på allvar (läs: är för att män fritt ska kunna ejakulera i andras underliv och avsäga sig sitt faderskap) antingen inte har sex i bred bemärkelse, inte kan ha vaginala samlag eller har en pojkvän som inte kan det. Diskutera gärna i smågrupper i vad mån deras tyckanden ska tillmätas någon betydelse.


Läs också Tänk efter före du donerar sperma och Hon sa att hon använde p-piller.

 

Män som fejkar att de kan ha avbrutna samlag

Det pratas en del om kvinnor som fejkar orgasm, men varför talas det aldrig om män som fejkar att de kan ha vaginala samlag utan att få orgasm? Den som fejkar kroppskontroll har i själva verket mindre kontroll än den som fejkar orgasm. (Ni behöver inte tala om för mig att orgasm och utlösning är olika saker)

Visst är det rätt talande för det så kallade orgasmgapet att i huvudsak kvinnor fejkar orgasm medan män fejkar att de kan ha vaginala samlag utan orgasm? Det senare kan få svårare konsekvenser. Jag är övertygad om att en del som tror att de har blivit gravida av försatser bara har varit med någon som inte kunde kontrollera sig. Någon som inte sa någonting, antingen för att den inte reflekterade mer över det eller tänkte att det säkert går bra. Det händer inte mig. Skulle det inte gå bra finns fri abort. Om några ser abort som ett preventivmedel är det män.

Ofta går det säkert bra med fejkande kukpersoner (inte nödvändigtvis män). Alla har inte ägglossning när kukpersoner utan kroppskontroll är inblandade. Men om den fejkande kukpersonen säger som det är riskerar hen att bli utan oskyddade vaginala samlag i fortsättningen. Åtminstone med den personen. Bättre då att inte säga något. Det är i alla fall vad jag tror.

Jag är öppen för att det finns oerfarna kukpersoner som tror att de kan kontrollera sina orgasmer, men det intressanta är att de som regel fejkar för att de vill ha något i utbyte. Oskyddade vaginala samlag. Orgasm fejkas snarare av personer som vill vara andra till lags eller avsluta sexet. Det senare är intressant då orgasm inte behöver innebära något avbrott för fittpersoner. Har jag kommit vill jag som regel fortsätta, vilket inte sällan leder till fler orgasmer. Utmaningen är att få en orgasm. Det är lite som att trycka på orgasmernas on-knapp.

Sex framställs fortfarande som något att avverka i ett svep. Det passar förstås de som fejkar orgasm när de vill avsluta, men en annan ordning hade nog bidragit till att fler kvinnor fick orgasm vid partnersex. Det går att ha olika sorters sex efter att någon har kommit. Det går att ta en paus.

Sexistisk pornografilagstiftning

Obs! tog nyligen upp Storbritanniens nya pornografilagstiftning. Zoe Williams, kolumnist i The Guardian, medverkar i radioprogrammet. Hon menar att lagstiftningen, som främst reglerar vad som får visas, är kvinnofientlig och sexistisk. Lyssna gärna på inslaget (36:54 in).

Flera av de sexuella praktiker som inte får visas i och med den nya lagstiftningen är sådana som lagstiftaren finner olämpliga att ta del av, särskilt om tittarna försöker sig på att efterlikna dem hemma. Men det är inte bara praktiker som inte får visas, utan även halva befolkningens ejakulationer. Det handlar så vitt jag förstått inte om att lagstiftaren tror att fittpersoners ejakulationer är eller består av urin, utan om det faktum att urin har använts i pornografi för att fejka fittpersoners ejakulationer och svårigheterna för en del att skilja det ena från det andra. Vän av ordning undrar varför urin inte får visas.

Som jag har förstått det är inte skälet till att fittpersoners utlösningar inte får visas sexistisk, men det kvittar egentligen med tanke på resultatet. Det drabbar även dem som inte fejkar. Kukpersoners utlösningar är alltjämt tillåtna att visa. Den nya lagstiftningen innehåller heller inget förbud mot att fejka spermamängd eller liknande.

Hur sex skildras i pornografin kan påverka hur människor har sex, även om pornografins påverkan på våra sexliv emellanåt överdrivs. Det vore förstås olyckligt om pornografin bidrog till att fler fejkade orgasmer och utlösningar, men det verkar inte vara det som är bekymret här. Det är faktiskt något oklart vad som är bekymmersamt.

De som tror på pornografins genomslagskraft i våra sovrum borde väl om några välkomna att fittpersoner kan få orgasm och utlösning i pornografi. Fortfarande är en del omedvetna om att fittpersoner precis som kukpersoner kan få utlösningar. Att alla inte får det är en annan fråga, men förutsättningarna finns.

Bland de sexuella inslag som inte får visas i pornografi producerad i Storbritannien finns bland annat smisk, fisting, ”face-sitting”, strypsex och ”age play”. Det som framförallt utmålats som sexistiskt är att man inte får visa fittpersoner som gränslar någons ansikte medan de får oralsex. Motsvarande förbud för kukpersoner som gränslar en sexpartner under oralsex verkar inte vara aktuellt.

Människors arbetsförhållanden är reglerade. Att medverka i kommersiell pornografi är ett arbete. Jag hade haft mer sympati med lagstiftaren om det hade varit frågan om arbetsmiljölagstiftning. Kondom eller inte är till exempel en klockren fråga om arbetsmiljö som man kan ha olika åsikter om. Sedan några år tillbaka måste personer som medverkar i pornografi producerad i Los Angeles använda kondom vid vaginala och anala samlag. Detta för att motverka spridning av sexuellt överförbara sjukdomar. Syftet har inte varit att främja en ökad kondomanvändning hos allmänheten trots att det finns personer som varken vill ha eller se skyddat sex.

Den nya lagstiftningen är säkert arbetsmiljölagstiftning i någon mening, med flera av de sexuella inslag som inte får visas handlar uppenbarligen inte om arbetsmiljö. Det verkar snarare handla om sexualmoral. Hur farligt är face-sitting ens? Den officiella förklaringen är att fittslickande kan blockera luftvägar.

Producenter som vill visa exempelvis fittpersoners ejakulationer eller face-sitting kommer även i fortsättningen kunna göra det, men de får korsa några gränser först.

P.S. Efter att ha läst om face-sitting har det gått upp för mig att en del ser det som en del av dominanssex. Jag har aldrig ens tänkt på det i termer av dominans. Tvärtom har jag sett det som rakt igenom ”vaniljsex”. Kanske för att en vän fick en kombination av face-sitting och utlösning i ansiktet i födelsedagspresent för några år sedan.

Sex utan självklar final!

Fanny Åström fick frågan ”Blir inte lesbiskt sex lite tråkigt i längden? Det blir ju liksom ingen ‘final’.” Final? Frågeställaren utvecklade senare sin frågeställning: ”Jo angående det här med bristen på final i att vara lesbisk. Jag tänkte att man missar en självklar avslutning när utlösning inte är med. Men jag kanske underskattat nått annat?”

Frågeställaren begår det vanliga misstaget att framställa sex som en aktivitet med en uppsättning självklara inslag. I detta fallet inslag som inte kan tillgodoses vid sex mellan personer med fitta. Det handlar inte om inslagen personer, kroppar och samtycke utan om vilken sorts sex personerna ska ha sex för att det ens ska betraktas som sex, men också hur det ska avslutas för att inte bli ”tråkigt i längden” som frågeställaren uttrycker det. Det går förstås att invända att allt kan bli tråkigt i längden, även en kukperson som får utlösning, men det verkar inte ha föresvävat frågeställaren.

Final

De sexuella inslag som framställs som självklara är sällan det. Varför skulle det vara självklart att kukpersoner ska ha orgasm varje gång de har sex? Varför skulle det vara självklart att deras utlösningar ska få definiera den sexuella aktens avslut bara för att kukar har en tendens att slakna efteråt? Det går att fortsätta ha sex efter utlösning. Kanske inte den sorts sex som kräver en erigerad kuk, men sex.

Missförstå mig rätt. Orgasmer, utlösningar och sperma (i mängder) är tilltalande, men lite för många gånger har personer med fitta haft anledning att förknippa den ovan nämnda finalen med otillfredsställelse. Gånger då bristen på final, eller rättare sagt en annan sorts final, hade varit att föredra.

Frågeställaren borde läsa på. Personer med fitta kan få utlösningar. Jag föreställer mig att om jag hade sex med fittpersoner skulle vi kunna ha utlösningar omvartannat utan att det skulle innebära att vi var tvungna att avsluta av den anledningen. Kukpersoner måste förstås inte heller avsluta efter utlösning, men i och med att en del tycker att deras utslutning ska få definiera sexets avslut blir det ändå ofta så. Då passar det sig inte att fortsätta.

Jag vill ibland fortsätta efter att det gått för den jag har sex. Jag går igång på det givet att det inte sker efter allt för kort tid. Det är knappast någon ultimat förutsättning för mig att avsluta.

Om en fittperson vill fortsätta efter att det gått för en kukperson blir det tydligt att hen inte känner sig klar, och varför skulle hen göra det för att någon annan har fått utlösning? Om den ena känner sig klar, men inte den andra, hur gör man då? Det har lösts genom att personer med fitta helt enkelt får finna sig i att kukpersoners utlösning tillåts definiera sexaktens avslut. Annars kan kukpersonen känna att hen inte räcker till och göra någonting för att täcka “bristen” och faktiskt räcka till och så kan vi inte ha det.

Jag kan leva med att en del föredrar att avsluta med utlösning, men då får de planera in sina utlösningar bättre, tänkter jag. Att komma efter en kort tid och förvänta sig att det inte bara ska få sätta punkt för sexet utan också att den andra ska känna sig klar för den sakens skull är rätt absurt.

Jag kan tänka mig olika finaler, dels sådana som inkluderar personer av samma kön, dels sådana som inte gör det. Finaler som torde vara betydligt mer intressanta än den final som frågeställaren nämner. Det går att tillmäta det sätt sex avslutas på ett stort värde. Det går till och med att framställa det som själva vitsen med att ha sex på det sätt frågeställaren gör. Om utlösning är vitsen med sex kan man dock fråga sig vad värdet av att ha sex med andra är. Utlösning kan de flesta ordna vid sex på egen hand. En del personer med fitta kommer sällan eller aldrig vid partnersex, men däremot oftast eller alltid vid solosex.

Hur sex avslutas är inte särskilt intressant om det inte varit givande dessförinnan, om ni frågar mig. Jag väljer tillfredsställande sex med en ”tråkig” final framför otillfredsställande sex med en ”självklar avslutning” vilken dag som helst. Annorlunda uttryckt ”läker” inte en kukpersons utlösning tråkigt sex. Det kan tyckas orättvist att ställa dessa emot varandra, men personer som fått för sig att sex måste följa en viss mall är sällan de mest givande att ha sex med varför det kan vara motiverat att ställa graden av tillfredsställelse mot sex som följer en viss mall.

Sexuella mallar intresserar sig inte för om de som har sex får ut någonting av det och i sådana fall vad, utan bara för att vissa inslag blir uppfyllda. Vaginalt samlag, check. Kukpersons utlösning, check. Utlösningen behöver inte ens vara något att hurra för. Det räcker att den blir av och att de inblandade förstår att den blivit av.

Fördelen med att följa mallar är att det är enkelt. Kan man dessutom intala sig att det är så tillfredsställande sex går till desto bättre. Det tråkiga med dem är att de döljer att sex kan se ut på olika sätt.

Variationsmöjligheterna är en av de saker jag uppskattar med sex. De framträder sällan när det talas om sex. Det framställs som att sex måste innehålla vissa inslag för att det över huvud taget ska få definieras som sex. Om det åtminstone hade varit inslag som sexpartners som inte har något emot enformigt sex hade kommit överens om, då hade jag nog inte haft något att invända. Istället följer människor någon mall som någon annan kommit upp med.

Det går förstås att bortse från den sortens sexuella mallar genom att ha sex med personer som klarar av att göra just det. Om de aldrig provat måste någon gång vara den första. Svårigheten kan vara att avgöra om någon har en normstyrd sexualitet eller inte innan man provat att ha sex med personen ifråga.

Det är som regel ingen som tittar på när människor har sex med varandra så man kan fråga sig vad de är så oroliga för. Ingen kommer märka dem om de vågar sig på att göra några avsteg från de normenliga sexet. Chansen eller risken är att det uppskattas och att någon kukperson går miste om den annars så självklara finalen.

Lyckliga äktenskap utan orgasm

Har ni funderat på hur det var innan det gjordes sexualvaneundersökningar? Innan det blev mer eller mindre allmänt känt att det framförallt är personer med kuk som får orgasm vid samlag? Jag funderade på det när jag läste Gunilla Thorgrens biografi över Elise Ottesen-Jensen (1886-1973) för ett tag sedan.

I Ottar & kärleken återges några av de brev som sexualupplysaren och grundaren av RFSU fick från personer som antingen ville ha råd eller bekänna något som var tabubelagt då, att de var homosexuella, onanerade eller hade gjort en för den tiden illegal abort exempelvis.

Om personer i dag undrar om de är normala hade frågorna en något annorlunda karaktär när Ottesen-Jensen var sexualpolitiskt engagerad. Det ska förstås mot bakgrund av att den sexualundervisning som vi i dag tar för given då var förbjuden. Med det sagt hade personer förstås också funderingar som inte var uteslutande upplysningsorienterade. Några brev handlar om orgasm och orgasmsvårigheter.

”Undertecknad anhåller att få framställa följande fråga för upplysning. Jag har varit förlovad i över ett år. Min fästmö är 25 och jag 26 år. Vi är friska båda två. Men det är något som inte är som det ska med min fästmö. Det ”går” inte för henne vid samlag. Ibland känner hon något litet, säger hon. Men så är det som om det skulle gå tillbaka på något vis. Kan hon bli bra från detta? Är det någon sjukdom som inte kan botas? Vi vore eder mycket tacksamma om vi kunde få klarhet i vårt problem. Vi är ej gifta av den orsaken att hon ej får utlösning under samlaget, varför vi anser att det ej kan bli lyckligt i längden.”

”Min fästmö och jag håller av varandra mycket och har tänkt gifta oss så snart vi kan. Men då vi har samlag har jag så svårt att göra henne riktigt lycklig ty min utlösning kommer så fort. Efter endast några rörelser måste jag gå ifrån henne och då är hon givetvis inte nöjd. Det är så tråkigt, ty jag vet ju att ett lyckligt äktenskap är beroende av ett lyckligt sexuellt samliv. Vad skall jag göra för att kunna vara hos henne längre?”

När jag läste ovanstående brev kunde jag inte låta bli att undra om man har den sortens funderingar i dag. Jag har ingen aning om vad dessa bekymrade personer visste om orgasmer. Om frågorna följde samma mönster då som i dag tänkte de antagligen att de själva och/eller deras partners var onormala och att normala par hade orgasm när de hade sex med varandra. Om de bara hade vetat.

I dag vet vi bättre och det finns ingen anledning att fundera på om kvinnor som sällan eller aldrig får orgasm är lyckliga i sina relationer. Om de inte vore lyckliga skulle det innebära att rätt många kvinnor inte är lyckliga och så kan det inte vara. Och om alla som röstar på Sverigedemokraterna är rasister skulle det innebära att minst lika många i Sverige är rasister (det finns rasister utan rösträtt, rasister som inte röstar och rasister som röstar på andra partier) och så kan det inte vara. Det är ett ganska vanligt sätt att resonera på av någon anledning.

Jag funderar på om inte orgasmstatistik och alla artiklar om kvinnors orgasmsvårigheter har normaliserat att kvinnor inte kommer när de har sex. Kvinnors orgasmsvårigheter kan förstås vara individuella svårigheter, men det är lite för vanligt att de inte får orgasm vid sex att det vore olyckligt att tala om det som individuella problem när de mer liknar strukturella problem.

Att vara feminist är att gå omkring i för trånga skor och inse att det inte är fötterna som är för stora utan skorna som är för små, brukar folkpartisten Birgitta Ohlsson säga. Det går att applicera även på sex. Istället för att fråga sig om fittpersoner har svårt att anpassa sig till sex på kukpersoners villkor vore det dags att fråga sig hur länge vi ska tillåta att inte partnersex är mer på fittpersoners villkor.

Det kan vara bra med statistik, men det gäller att den inte befäster bilden att av att det är svårt, för att inte säga omöjligt, för personer med fitta att få orgasm vid partnersex. Om det är svårt eller omöjligt på ett sätt får man prova ett annat.

Innan sexualvaneundersökningarnas orgasmstatistik kunde män som levde med kvinnor som inte hade orgasm fråga sig om det kunde komma i vägen för ett lyckligt äktenskap. I dag vet vi att det finns äktenskap inom vilka det has sex som kvinnor inte nödvändigtvis kommer av, men vi frågar oss inte längre om de är lyckliga. Låt oss inte undersöka den saken. Låt oss istället lugna oss med att om det skulle ligga något i det skulle många äktenskap vara olyckliga och så kan det inte vara, eller hur? ”Det finns fyra miljoner aktiva Facebook-användare i Sverige idag. Har svårt att tro att alla de har ett tråkigt liv” som någon skrev.

Även om vi för att inte bli alltför deprimerade föreställer oss att det går att vara lycklig i sexuellt aktivt relationer som inte kommer med orgasm förefaller det väl ändå rimligt att de inte torde bli mindre lyckliga med delade orgasmer. Det finns en lyckomaximeringspotential här.