Donna Juanita

Undertecknad har varit och sett musikalen Donna Juanita av Johanna Garpe och Erik Norberg på Stadsteatern. Jag hade inga förväntningar, men kunde inte tacka nej när en vän som hade fått förhinder frågade om jag ville ha hans biljett.

Det är ingen hemlighet att jag föredrar stora kukar. Jag känner en person som också gör det och vi brukar byta kukbilder med varandra som andra bytte Spice Girls-kort en gång i tiden. Han brukar alltid tacka när jag skickat en bild. Tacka för inspirationen. För ett tag sedan slog det mig att jag inte hade någon idé om vad jag ville med det kommande sexåret. Frånvaron av inspiration har tyngt mig. Donna Juanita gav en del inspiration.

En källa till inspiration kan vara att ha en mental lista över personer man vill ligga med. Jag har en sådan lista, men den börjar bli tom på namn. En förutsättning för att hamna på den listan är att det är att det är realistiskt att personen vill ha sex med en. Personer som har monogama relationer går bort. Den sexiga personen på gymmet, bartendern, butiksbiträdet, den professionella dansaren eller personen jag träffade i matvarubutiken och ställde mig i samma kön som trots att jag förstod att jag skulle få vänta längre på min tur likaså. Det krävs något mer.

Annars finns ingenting så inspirerande som kvinnor som knullar runt och tar för sig sexuellt. Donna Juanita är en bra motvikt till slut-shaming och de som vill kontrollera kvinnors sexualitet och livsutrymme.