Okommenterat användande av ord

img_5200Ottar # 2 2016

Leder språket tanken eller är det tvärtom?

Har det någon betydelse för barnnormen om vi använder ordet barnfria eller barnlösa om personer som valt bort barn? Spelar det någon roll om vi säger IS eller Daesh, socialbidrag eller ekonomiskt bistånd? Kan hiv med små bokstäver bidra till att minska stigmatiseringen av hivpositiva? Har det någon betydelse om vaginala samlag beskrivs som omslutande eller penetrerande?

”De flesta sansade debattörer menar nog att det är själva diskussionen kring ord som möjligen kan förvandla samhället, orden i sig påverkar inte mycket.” skriver Patrik Hadenius, chefredaktör för Språktidningen.

I våras skrev jag om att vi borde sluta använda oskuldsbegreppet på Metros debattsida och diskuterade varför ordet är olämpligt.

”Oskuldsbegreppet antyder att den som haft sex bär skuld, men man är inte skyldig för att man har haft sex. Det finns ingenting att känna skuld för. […] Oskuldsbegreppet är främst förknippat med ”det enda riktiga” sexet, vaginala samlag. I många mänskliga kulturer har idén om mödomshinnan som spricker första gången någon har omslutande sex och som lämnar spår i form av blodfläckar, varit central i synen på sexuell oskuld. Det är bara det att mödomshinnan är en myt. Det går inte att se på personer om de har haft sex. […] För att ge en mer verklighetsnära bild av hur personer har sex och inte spä på patriarkala föreställningar som syftar till att kontrollera kvinnors sexualitet kan man prata om sexdebut istället.”

Vänjer personer vid laddade ord gör du genom att använda dem. Får personer att se saker från nya perspektiv gör du genom att bara presentera dem. Istället för att göra en grej av att man använder ett visst ord kan man bara använda det. Ungefär så har jag resonerat.

Ibland tar jag diskussionen om vilka ord och uttryckssätt jag använder, ibland låter jag bli för att diskussionen inte ska förta innehållet. Någonstans har jag haft en förhoppning om att mottagaren kan föra en inre diskussion med sig själv, men kanske är det att hoppas på mycket att okommenterat användande av ord skulle vara tillräckligt för att få personer ska se saker från nya perspektiv. Jag vet inte.

Sex som känns bra

Sexologen Charlotte Makboul avråder från att ge unga rådet att bara gör sådana som känns bra i sexuella sammanhang utan att samtidigt utveckla vad man menar med att något känns bra. De senaste åren har vuxna pratat om att låta den så kallade brakänslan vägleda oss i sexuella sammanhang. Det ska kännas bra innan, under och efter sex. Det låter bra, men för den som aldrig haft sex kan det vara svårt att relatera till hur bra sex känns, hur sex känns när det är bra. Kanske kan dåligtkänslan vara enklare att identifiera även om det är ett mer tilltalande perspektiv att sex känns bra snarare än att det i vart fall inte känns dåligt.

”Första gången är obekvämt och osäkert framförallt för heterosexuella. Plötsligt ska man ta i någon annans kön när man knappt vet något om sitt eget” säger Makboul till Metro. ”Kommunikation är nyckeln till en positiv sexdebut och hur vi uppfostrats kan påverka hur bra vi är på att kommunicera.” Jag tror att det ligger mycket i det och det gäller inte bara första gången.

 

 

Svårigheten att uppskatta sexdebutsålder

Visst är det intressant att 30 procent av de tillfrågade inte vill svara när på när de sexdebuterade? Kanske beror det på den metod YouGov använt. Det är även möjligt att personer dragit öronen åt sig sedan det uppmärksammats att det förekommer att privatpersoner ringer och utger sig för att göra sexualvaneundersökningar.

RFSU har tidigare gått ut och varnat för att privatpersoner ringt och ställt frågor om personers sexliv och utgett sig att vara från RFSU. På grund av det har förbundet gått ut med följande information:

”RFSU ringer inte sexsamtal – och gör inte heller några sexvaneundersökningar över sms eller via facebookkonton.

Ibland får RFSU höra att en person ringer runt och uppger att han gör en sexvaneundersökning för RFSU:s räkning. Det har även hänt att någon utger sig för att göra liknande undersökningar via sms eller facebook. Vi vill poängtera att RFSU aldrig gör undersökningar på det sättet.”

I och med att 30 procent av de tillfrågade inte ville svara kan jag inte låta bli att undra om personer som sexdebuterat vid en viss ålder eller inte haft sex är mer eller mindre benägna att uppge om och vid vilken ålder de sexdebuterade.

Avdramatisera att inte ha haft sex

Det finns personer som pratar om att man borde avdramatisera att inte ha haft sex. Det ska inte vara tabu att inte ha haft sex. Jag håller med om att det vore positivt om fler respekterade personer oavsett om de sexdebuterat eller inte. Att jag inte skrivit om att avdramatisera att inte ha haft sex handlar i mångt och mycket om anständighet. Det vore enkelt för mig som sexdebuterade som 14-åring att påstå att det borde vara odramatiskt för vuxna att inte ha haft sex men svårare att förstå hur det är och faktiskt mena det. Jag tänkte inte på min sexdebut som tidig av den anledning att när jag kände mig redo att ha sex såg jag till att ha det. Det hann aldrig bli en fråga om det var dramatiskt eller odramatiskt. 14 år och 1 månad var en lagom ålder för mig.

Det skulle inte vara odramatiskt för mig att ha sex med någon som inte har haft sex tidigare. Det gör att jag inte skulle känna mig bekväm med att framställa det som odramatiskt att inte ha haft sex. Vad vet jag om det ens? Rimligen finns det en glidande skala där det kan vara alltifrån dramatiskt till odramatiskt att inte ha haft sex. I mångt och mycket beror det nog på varför man inte haft sex, om man inte har kommit på tanken att man skulle kunna ha det, om man eller ointresserad eller om man vill ha sex men att det av olika skäl inte blivit av. Om omgivningen har några förväntningar på en spelar nog också roll, om den respekterar en vare sig man haft sex eller inte.

Sluta använda ordet ”oskuld”

Bör man återta och avdramatisera ord med förlegade konnotationer (bibetydelser hos ett ord som inte tillhör grundbetydelsen), eller förkasta dem? Frågan har ställts med anledning av min debattartikel i Metro om att vi borde sluta använda ordet ”oskuld” när vi antingen syftar på något man kan vara eller något man är för att man inte har haft sex.

Likt många andra kan jag inte bortse från att ordet är förknippat med kontroll av kvinnors sexualitet. Kontroll som ytterst tar sig uttryck i så kallade oskuldskontroller (sexuella övergrepp) och oskuldsrapporter.

Andra tänker fortsätta använda ordet, men bland dem ser jag ingen rörelse för att avdramatisera det eller göra det mer inkluderande. Ordet är främst förknippat med ”det enda riktiga” sexet, vaginala samlag. I vanliga fall när ord återerövras är det på initiativ av personer som direkt berörs av ordets användning. I det här fallet handlar det främst om personer som tänker fortsätta benämna personer som inte haft sex som ”oskulder”. Personer som kanske har en historia av att ha pratat om hur de “förlorade oskulden”, “tog någons oskuld” eller “spräckte någon”.

Oskuld är inte ett ord vilket som helst. Det har en innebörd som är inbyggt i själva ordet. Några av de som reagerat på min debattartikel och tänker fortsätta använda oskuldsbegreppet verkar vara emot språklig förnyelse överlag, särskilt när den föreslås från feministiskt håll. Det skulle inte förvåna mig om det är samma personer som är emot det könsneutrala pronomenet hen. Det ska sägas att jag inte har bemött de som uttryckt sig allmänt negativt om feminister eller de som uttryckt sig negativt om nya svenskar, invandring och liknande på sina Facebook-sidor.

Andra som tänker fortsätta använda oskuldsbegreppet har nog bara varit språkligt intresserade överlag. Några har förklarat för mig att ord kan ha olika betydelser och att de inte förknippar ordet med någonting negativt. Intressant nog har jag inte sett någon beskriva vad som gör ordet användbart vid sidan av ”det har ju alltid hetat så”, ett argument som knappast intresserar sig för ordet som sådant.

Ett argument för att fortsätta använda oskuldsbegreppet är att det faktiskt används. Det kan ta tid innan ”nya” ord får genomslag. Något som också kan ta tid – sannolikt mer tid – är att ”radera ut” negativa konnotationer. I det här fallet ser jag som sagt inte ens någon rörelse som verkar i den riktningen.

Namnlös

Sexdebut är inte ett nytt ord. Det används redan, bland annat av personer som inte vill använda oskuldsbegreppet. Jag har svårt att se att det skulle orsaka några större oklarheter då ”debut” i sig är ett etablerat begrepp. RFSU skapar inte bara ord (snippa, slidkrans och klittra), förbundet slutar även använda ord de finner förlegade och exkluderande. Oskuld är ett sådant ord.

”Snacket om oskuld handlar om huruvida man har sexdebuterat, både som tjej och kille. De flesta tänker nog i första hand på att det hänger ihop med om man har haft vaginala samlag eller inte. Oskuld är ett otydligt begrepp som bygger på uppfattningar och myter om framför allt kvinnans sexualitet. RFSU är kritiska till dessa uppfattningar. Dels är oskulden ofta förknippad med en heterosexuell syn på sex. Sex kan ju vara så mycket mer än penetrerande samlag mellan man och kvinna (det vill säga penis i slidan). Själva ordet är också problematiskt, motsatsen till oskuld är ju att vara skyldig till något. Man är inte skyldig för att man har haft sex och man ska inte behöva känna skuld för att man haft det. Dessutom drabbas särskilt kvinnor av dessa myter, till exempel genom ryktesspridning eller våld.” (RFSU)

sexdebutgoogle

Notera att ordet oskuld även förekommer i juridiska sammanhang

Omskrivningar som ”personer som inte haft sex” bidrar inte till några oklarheter som inte redan förekommer. Vad är sex? Vi definierar sex och huruvida vi haft det olika. Ord kan ha olika betydelse är en återkommande invändning. Ja, ordet oskuld passar utmärkt om man talar om en person som är anklagad för brott och hävdar sin oskuld. Mitt bekymmer med ordet är inte att det också kan förekomma i juridiska sammanhang, om någon mot förmodan trodde det.

Du kanske inte förknippar oskuldsbegreppet med någonting negativt, på samma sätt som en del vita inte förknippar n-ordet eller n-ordet-bollar med någonting negativt, men det är inte dig det handlar om. Som någon skrev är det knappast långsökt att oskuld starkt antyder att det handlar om frånvaro av skuld. “Skuld är ett väldigt värdeladdat ord. Lägg därtill språkbruket att det är något man kan vara, förlora/bli av med och ta… Det är inte optimalt språkbruk. Jag är övertygad om att språket påverkar tankarna.”

”Det är lika förbluffande att se hur frågan varje gång vänds till att handla om användarna av ordet och inte de människor som faktiskt lever under ordets förtryck. Egen bekvämlighet och nedärvda privilegier leder naturligt till förkastelse av afrosvenskars tolkningsföreträde och reproduktionen av rasistiska kränkningar. För vid det här laget vet de flesta svenskar att n-ordet skapades av hat mot svarta individer i en tid formad av biologiska rashierarkier, plundringar och slaveri.” skriver Salem Yohannes om n-ordet i Feministiskt perspektiv.

Alla ord kan användas för att kränka, allt beror på hur de används hur de sägs, menar en del. Kanske är det några som minns kampanjen Stoppa langningen, ett samarbete mellan kommuner i Värmland och Örebro län. ”Din dotter är fortfarande oskuld. Men när hon druckit av vinflaskan du gav killarna törs hon nog gå hela vägen” kunde man läsa på några av kampanjens affischer. Kampanjen kritiserades – med rätta – för att vara sexistisk. Den stoppades.

antilangning400

“Ingen av de inblandade kommunerna verkade se problemet med en offentligt finansierad kampanj som uttryckte att en kvinnas oskuld är något som behöver skyddas. Som om det vore synd om henne, något fel på henne, om hon har sex. Man kan undra hur det är möjligt att dessa sunkiga budskap kommer ut, att det inte i något led före publicering sätts in en broms. Svaret är att budskapet anspelar på vanligt förekommande värderingar. Det är helt enkelt så självklart att anspela på traditionella värderingar om heder och döttrars sexualitet att såväl offentliga kampanjer som kommersiella bolag gör det utan att blinka.” skrev Sakine Madon om kampanjen i Expressen.

Stoppa langningens kampanj är ett bra exempel på att hur ordet oskuld används kan spela roll. Någon som tror något annat än att Stoppa langningen valde ordet på grund av det är förknippat med en önskan om att kontrollera kvinnors, i det här fallet döttrars, sexualitet? Hur ordet används spelar roll för hur problematisk användningen är, inte för om ordet i sig är problematiskt, skulle jag säga. Hur du än använder ordet verkar du inte i ett språkligt vakuum. Ordet har flera bibetydelser som du inte kan kontrollera med din användning av det.

taxijak

Läs gärna Taxijakts svar på kritiken: Tänk att ordet oskuld kan åstadkomma sådant rabalder

Fråga dig själv varför du vill använda ett ord som är en del av ett större sammanhang där kvinnors sexualitet kontrolleras och kvinnor utsätts för så kallade oskuldskontroller, eller sexuella övergrepp om vi ska kalla saker vid dess rätta namn, på grund av föreställningar om att det skulle gå att se på kvinnor om de haft vaginala samlag eller inte. Som om första gången gör att något ändras inombords eller i ens sätt att vara. Att man plötsligt blir mindre värd.

Jag är genuint nyfiken på hur de som tycker att oskuldsbegreppet är bra resonerar. Och då menar jag de som inte vill kontrollera kvinnors sexualitet. Vad personer som tycker att man ska hålla på sig tycker intresserar mig inte för fem öre. Håller du med om ”En nyckel som kan öppna flera lås är en master key, men om ett lås kan öppnas av många nycklar är det ett riktigt dåligt lås.”, som någon skrev, är jag ointresserad av din åsikt. De som vet med sig att oskuldsbegreppet tillför någon nyans av betydelse får gärna redogöra för den.

Redo att omsluta

Som jag skrev i ett tidigare blogginlägg om närmast schematiska sexliv har jag all förståelse för om oralsex föregår vaginala samlag av praktiska skäl. Därmed inte sagt att oralsex behöver reduceras till någon slags ”förspel”. Oralsex, hångel och smeksex kan ske huller om  buller.

Det är bara positivt om personer tänker i termer av att kroppen ska vara redo när man har sex. Det borde egentligen vara lika självklart som att man värmer upp inför annan sorts fysisk aktivitet, ”dels för att kunna förbereda musklerna på aktivitet och för att på så vis kunna få ut så mycket som möjligt av det man har för stunden, och dels för att skaderisken är betydligt mindre hos en uppvärmd kropp än en ouppvärmd”.

Det gäller även vid vaginala och anala samlag, de delar av kroppen som aktiveras vid sådana bör vara redo, bara det att uppvärmningen ser något annorlunda ut jämfört med den inför icke-sexuell fysiskt aktivitet. Principen är emellertid densamma. Ta inga genvägar, om du inte vet vad du gör. Att använda glidmedel som substitut för lubrikation kan vara en sådan genväg. Vissa har kroppar som tål mer eller mindre allt. Andra har nära till lubrikation. Vad som krävs för att personer ska vara redo för sex varierar från person till person och det är sådant man brukar upptäcka efterhand om man lyssnat till den egna kroppen. Ta den tid du behöver.

”Om man är spänd och har svårt att slappna av kan det göra ont. Då spelar det ingen roll om det är första, andra eller tionde gången man har sex.” skriver RFSU om slidkransen, den krans som sitter strax innanför slidmynningen.

”Oavsett hur slidkransen ser ut, så är det färre än hälften av alla tjejer som blöder när de penetrerar slidan första gången. Bland dem som ändå blöder är det få som gör det för att slidkransen varit trång, utan av andra orsaker. Om man inte varit sexuellt upphetsad utan spänd, nervös och för torr, kan det bli små sprickor i slidkransen som kan blöda, men det beror inte på hur många gånger man har haft sex.”

Något som hjälpt mig när jag har samlag är att tänka att min fitta omsluter kukar snarare än att kukar penetrerar min fitta. Därför föredrar jag att tala om omslutande sex istället för penetration. Det är inte så stor skillnad egentligen. Det handlar mest om olika perspektiv. Omslutande sex skiftar fokus från att det är den som penetrerar som är aktiv och kan påverka sexet. Tänker man så är det svårare att inte lyssna på den egna kroppen och mindre sannolikt att underlivet tar stryk.

Oskuldsbegreppet

Oskuldsbegreppets betydelse har länge diskuterats, men ännu mer angeläget har det varit att definiera vem som är ”oskuld”, om oskuldsbegreppet alls har med sex att göra eller om det endast är ett ord för dem som ännu inte har idkat samlag (kuk i fittan). Fixeringen vid vem som är oskuld och vem som har gjort vad är för mig tämligen obegriplig och jag vill inte ha någon djupare diskussion om detta.

Om oskuldsbegreppet har någon funktion alls är det inkluderande, men helst skulle jag se att det raderades helt ur vårt medvetande. För att undvika missförstånd vore det på tiden att vi pratade om personer som inte haft sex/deltagit i sexuella aktiviteter i den mån det finns någon poäng med att göra det. För vad är vårt intresse av att veta vilka som haft kuk i fittan? Varför är det inte intressant vilka som kan suga av stora kukar till roten eller vilka som haft analsex i minst trettio minuter och uppskattat det?

Glädjande nog används ordet oskuld knappt alls längre när statistik om sexdebut presenteras. Frågan som ställs är vanligen ”har du haft sex?” vilket jag tycker är mycket rimligare.