Knip fitta!

Jag har varit intresserad av vältränade bäckenbottenmuskler sedan jag började utforska sex i 14-årsåldern. Jag köpte mina första knipkulor i en sexleksaksbutik i Riga när jag var i nedre tonåren. På den tiden pratades det inte särskilt mycket om knipövningar. Med kulorna följde inga instruktioner. Jag hade ingen aning om hur jag skulle använda dem och gjorde det man gör när man undrar något. Jag googlade. Överlag fanns det ganska lite information om det. Jag ville ha tips på konkreta övningar. Jag minns att någon sajt beskrev det som att en del inte kan hålla kulorna på plats stående, att de ramlar ur.

I dag är det annorlunda. Personer kanske inte pratar om knipkulor, men det pratas om knipövningar och bäckenbottenmuskulatur. I dag finns sidor som Snippjympa med knipinstruktioner och knipövningar.

Allt om underlivet i Kropp & Själ tar bland annat upp knipövningar. Programmet inleds med att många kukpersoner och fittpersoner nog har dåligt samvete för att de inte gör sina knipövningar. Jag hade lite dåligt samvete för att jag knappt använde mina knipkulor, men sedan jag började styrketräna har jag ingen anledning att tänka på det eller ha dåligt samvete för att jag köpt ett ”träningsredskap” som inte kommer till användning. (I framtiden är jag övertygad om att det kommer att finnas sidor om hur man marklyfter sig till bättre orgasmer.)

Jag skaffade knipkulor för att jag ville ha bättre sex. Jag tänkte att man hade bättre sex om man hade kontroll över sina muskler i bäckenbotten. Jag har inget att jämföra med då jag tänkt på detta i princip sedan jag började ha sex. Och det är jag mycket glad för. I dag när personer pratar om knipövningar handlar det främst om att förbereda inför graviditet och förlossning eller om vikten av att knipa efter en förlossning. Bäckenbottenträning nämns också i samband med inkontinens. Bäckenbottenträning är alldeles säkert angeläget för att förbygga förlossningsskador, framfall, inkontinens och annat (det här är verkligen inte mitt område så jag bara namndroppar saker jag hört talas om), men jag tänker att det är bra att ha ett vältränat underliv genom livet vare sig man vill utsätta sin kropp för den påfrestning graviditet och förlossning innebär eller inte.

I övrigt går det alldeles utmärkt att knipa när man har sex. Om du är en fittperson som har vaginala samlag med kukpersoner: Tänk inte att du ska knipa av någon kuken när du har samlag, men det kan vara ett sätt att tänka bara för att få in övningen. Sedan är det bara att knipa när man har vaginala samlag. I Kropp & Själ nämns ett annat sätt att tänka när man gör knipövningar ”på egen hand”: tänk att du ska suga in spagetti i underlivet.

Om man vill knipa medan man blir slickad kan man tänka att ska dra fittan till bakdelen och knipa. Tänk på vad du vill bara du får in övningen. Sedan kan man variera. Glöm det där om att man bara ska vara en passiv mottagare när man har sex. Knip om du vill. När man väl har kontroll över musklerna upplever i alla fall jag att man använder dem av bara farten. Det är inget jag direkt tänker på under sex.

Summa summarum: Gillar man sex kan bäckenbottenträning, bara av det skälet, vara värt att prova.

Spar inte det bästa till sist

För en del är sex något man har ibland, något som hör livet till, men knappast något som man pratar om, vare sig med sexpartners eller med andra. Upplägget kan vara att man har sex innan man går och lägger sig. Kanske för att det är då man har tid eller snarare för att det är då man tar sig tid. Har man vant sig vid att sex är något av en kvällsaktivitet, något som föregår sömn, har man en naturlig anledning att inte prata om det. Man somnar. Man vänder blad. Tills nästa gång proceduren upprepar sig.

Låter det tråkigt? Endast inget sex alls låter tråkigare. Inte att somna efter att man har haft sex utan att ha sex och somna som om ingenting har ägt rum. Som om man genast vore i behov av vakna upp som en ny oknullad människa. Det är något magiskt med kalenderdygnet har jag förstått. Ha gärna sex med flera, men inte under en och samma dag. Det är något av en oskriven regel. 

För att sex ska förbli speciellt med en person kan man inte ha det med olika personer under loppet av en dag. (Jag kan tänka mig att det även gäller biobesök. ”Va? Har du redan varit på bio i dag?”.) Människor vill känna sig speciella. Jag har all förståelse för det, men vi får samtidigt vara tacksamma över att den oskrivna regelns upphovsperson lät sig nöjas med dygnet som sexuell nollställare. Flera dygn hade varit olidligt länge för egen del. 

Men ni kanske är likadana när ni tittar på det senaste avsnittet av den där serien? Nu har vi tittat klart, nu sover vi. Eller nu duschar vi, varpå man skiljs åt, om man är så där wild and crazy att man har haft sex mitt på blanka dagen.

Jag vill ha tid att stanna upp och tänka att jag har haft sex. Har man morgonsex (det ena behöver inte utesluta det andra) kan det påverka resten av dagen på ett positivt sätt. Så är det i alla fall för mig. Det förutsätter kanske att man är en morgonmänniska, vad vet jag. I och med att jag är kvällstrött är det ytterligare en anledning för mig att inte låta sex bli något man har innan man går och lägger sig.

Jag vill inte ha sex när jag är trött och jag är inte en person som har sex i mån av tid, jag tar mig tid om jag vill ha sex med någon. Sex är för all del trevligt oavsett vilken tid på dygnet man har det, men jag tänker inte spara det bästa till sist. Jag vill gärna få vara i mitt nyknullade tillstånd. Då är jag som mest klar, kreativ och ja, lycklig.

Stealthing är oskyddat sex utan samtycke

Hur många gånger har ni hört talas om kvinnor som påstår att de använder p-piller trots att de inte gör det för att de vill göra män till pappor mot deras vilja? Jag har tappat räkningen. Ofta påstås detta i samband med att personer diskuterar någon man som ”blivit pappa mot sin vilja” och så kallad juridisk abort. Det vill säga någon man som kommit i en kvinnas underliv utan att vilja bli pappa.

Jag har ingen aning om hur vanligt det är att kvinnor ljuger om att de använder preventivmedel, men att det inte går att kontrollera och blotta risken att en kvinna far med osanning eller glömmer bort att ta sina p-piller, vilket torde vara betydligt vanligare än att de ljuger, är i sig goda argument för att använda kondom och inte komma i personers underliv utan vidare. Det är inte ett argument för att bete sig ansvarslöst. Argumentet ”det var hon som började” tillhör sandlådan.

Mot bakgrund av detta är det intressant att man knappt pratat om män som tar av sig kondomen i smyg under samlag. Framtill nyligen. De senaste dagarna blev jag uppmärksammad på att det till och med finns ett begrepp för detta, stealthing, från engelskans stealth. Det borde inte behöva finnas, men i och med att det finns personer som är beredda att gå långt för oskyddat sex kan det vara användbart för att uppmärksamma personer (kanske främst män som aldrig ens övervägt att göra något dylikt) på problemet och göra något åt det.

Removing a condom during sex – known as stealthing – transforms a consensual act into a non-consensual one, skriver Rachel Hosie i Independent.

Jag föreställer mig att vi pratar mer om företeelser vi har satt ord på. Jag har inga siffror, men har hört talas om personer som tagit av kondomen i smyg under samlag. Jag tror inte att jag har råkat ut för detta själv, men några gånger har kondomen åkt av utan att jag lagt märke till det. Utan att överdriva risken för att kondomer åker av eller går sönder kan det vara bra att försäkra sig om att kondomen verkligen sitter på. Om personer med kuk märker om kondomer åker av vet jag inget om.

Som jag förstått det går stealthing ut på att man med händerna tar av kondomen utan att ens sexpartner är medveten om det. Kanske går det att vara ännu smidigare om man har kuk och vill ha samlag utan kondom, men det vet nog personer med kuk mer om. Utan att ha försökt tror jag inte att jag skulle kunna få av en kondom under sex utan att använda händerna.

Jag vände mig till personer med kuk på Twitter och frågade om det skulle vara möjligt att penetrera någon på ett sådant sätt att kondomen åker av utan att man aktivt behöver använda händerna för att få av den och fick några förslag. Glidmedel under kondomen, kondom i fel storlek eller att att inte rulla ned kondomen hela vägen. Nu tror jag i och för sig att det vanligaste skälet till att en del kukpersoner använder kondomer i fel storlek är att det känns lite bättre att köpa stora kondomer. Jag har ingen aning om detta förekommer i någon utsträckning, och det är inte min mening att diskutera huruvida kvinnor eller män som grupp är mest ansvarslösa i sexuella sammanhang. Jag nöjer mig med att konstatera att ingenting förvånar mig längre när det gäller män (jag har sex med män) som vill ha samlag utan kondom.

Man behöver förstås inte gå så långt att man tar av kondomen i smyg om man kan tjata till sig samlag utan kondom. Stealthing kanske kan vara något för personer som tjatat om oskyddat sex utan framgång, personer som vill befrukta någon mot dennes vilja, får en kick av att ”få göra saker” eller utsätta sexpartners för risker i största allmänhet. Oavsett hur den som har oskyddat sex med någon som vill ha skyddat sex går tillväga är det utan samtycke och bör betraktas därefter.

Män som är tydliga med att de älskar oralsex

För en tid sedan kikade jag med en person som visste att jag föredrar oralsex framför andra sorters sex. Personen ville därför sälja in sig som någon som uppskattade oralsex.

Jag är van män som påstår att de älskar att ge oralsex. De älskar det ungefär lika mycket som jag älskar att prata i telefon, jag kan gå med på det någon gång i bland i som högst två minuter. Jag vet inte vad de har för relation till de magiska orden, men jag är sparsam med dem. Jag har kanske sagt till en handfull personer att jag älskar dem.

Jag tänkte att jag skulle testa kikpersonen. Jag frågade om det var okej att bara ha oralsex. Inte bara men tillsammans med annat sex också, svarade personen. Är det okej om vi bara har vaginalsex då? Jo, det fungerade. Där någonstans tackade jag för mig.

Efter flera veckor (månader?) skriver personen till mig igen. Döm om min förvåning när jag ser att personen har bytt visningsnamn till ”älskar oralsex” på kik. Utan att svara blockerade jag personen. Hur dum tror han att jag är?

Inte alla män måste sluta använda oralsex som ett sätt att marknadsföra sig själva. Varför finns det massor av män där ute som påstår sig älska att ge oralsex men knappt några som påstår att de älskar vaginala samlag och att ejakulera i sina sexpartners? I heterosexuella sammanhang är vaginala samlag normen. De vaginala samlagen är till skillnad från oralsex inget man förväntas tycka särskilt mycket om för att ägna sig åt. Vaginala sex anses ingå i heterosex.

Ska jag ändå ha oralsex eller vaginala samlag vill jag ha det med någon som verkligen tycker om det. Nej, jag vill inte ha vaginala samlag med personer som kan tänka sig det. Jag gillar personer med preferenser. Mig veterligen finns det inga genvägar till personer som verkligen uppskattar sex. Man kan inte gå på vad människor säger. En del tycker om att ha sex mer än andra. Det gäller att prova sig fram. En annan lärdom är att man kommer att dra några nitlotter. Om man gör det gäller det att se sammanhangen. Prata gärna med andra som har sexuella erfarenheter. Det är intressant hur mycket man kan lära sig om hur personer är i sexuella sammanhang bara genom att prata med andra.

En del av oss har oralsex, andra lägger ned tid och energi på att sälja in sig som personer som tycker om oralsex. Det är lite som politiker som vill framstå som tydliga och därför tar ordet tydlig i sin mun.

Se upp med personer som försöker sälja in sig själva, inte minst när det gäller oralsex. De flesta som gillar oralsex gör ingen grej av det på samma sätt som de flesta som gillar vaginala samlag inte gör någon grej av det.

Om du inte kan berätta för någon att du gillar oralsex utan att personen undrar om du menar att du gillar att ge eller få är det ett varningstecken.

Tycker du inte om att få oralsex (jag har själv varit en sådan person) rekommenderar jag män som påstår sig älska att ge. Tycker du genuint om att slicka fitta avråder jag dig från att säga att du älskar att göra det. Ingen som läst detta kommer att tro dig och jag undrar om någon kvinna i världshistorien gått hem med någon för att han sa att han älskade att slicka fitta.

Slut-shaming handlar om kontroll över kvinnors sexualitet

Slut-shaming är sexuell ryktesspridning, det behöver inte handla om faktiska sexuella handlingar men kan göra det.

Slut-shaming handlar om kontroll över kvinnors sexualitet och i förlängningen kvinnors livsutrymme.

Det räcker inte att inte var ”för” sexuellt aktiv vilket hade varit begränsande nog, man ska heller inte framstå som någon som har ”för mycket” sex.

Vad gör man åt slut-shaming då? Be aldrig om ursäkt för din sexualitet. Be aldrig om ursäkt för att du är intresserad av sex. Ja, sex kan vara ett intresse.

Omge dig med personer som inte tycker att kvinnors värde står och faller med hur mycket eller lite sex de har.

Bidra inte till slut-shaming. Säg ifrån när personer ägnar sig åt slut-shaming.

”Hon är faktiskt ingen slampa” är inget bra försvar om någon blir kallad slampa. En persons livsstil ursäktar aldrig någonsin slut-shaming.

Ta inte slut-shaming på individnivå utan mer generellt. Ta varför det är irrelevant om någon ”är” en slampa eller inte.

Stå upp för kvinnors rätt till sina kroppar och påminn varandra om att kroppar kan användas på olika sätt. Ibland på sätt som man inte hade använt sin egen kropp. Som tur är har vi varsin att rå om.
 
Fortsätt prata om hur slut-shaming är en sexistisk praktik som går ut på att kontrollera kvinnors sexualitet och kroppar. Kort sagt kvinnors liv.
 

Konsten att vara snäll

Ibland drar jag hem män som frågar hur många av böckerna i min bokhylla som jag har läst. Om du trodde att hemmamatch var en strategi för att inte behöva bli påmind om att en del inte läser böcker trodde du fel. Det ärliga svaret är att jag har massor av böcker jag inte har läst. Jag vet inte hur många av dem jag har läst.

Personer ljuger om att de läst böcker de inte har läst och det handlar inte enbart om skolungdomar som försöker kamouflera att de struntat i läxan. För en tid sedan fann jag min läsdagbok som jag fick i lågstadiet. En läsdagbok är en bok i vilken man antecknar vilka böcker man har läst, samt eventuellt datum, författare och kommentar. Till min förvåning hade jag läst en del böcker som jag inte hade något minne av att jag läst.

Stefan Einhorns bok Konsten att vara en snäll var en oläst bok i bokhyllan framtill nyligen. Jag tänkte att jag skulle ta itu med de där böckerna som bara står och samlar damm. Jag läser boken och inser att jag inte har mycket snällt att säga om den. Jag irriterar mig på Einhorns banala exempel. Som när Einhorn går med på att sonen får cykla. En dag blir sonen påkörd. ”Jag förbannar mig själv för att jag hade velat framstå som snäll och inkännande när vår son hade tjatat om att få cykla.” Och sonen fick ställa undan cykeln.

När jag läser boken undrar jag om Einhorn medvetet missförstår eller faktiskt inte förstår varför personer säger saker som att det är tanken som räknas eller författarens ”favoritexempel inom kategorin dumma visdomsord” att man ska gå när det är som roligast. Man behöver inte hålla med, men man kan väl åtminstone försöka förstå? Einhorn verkar inte ens ha försökt. En person han däremot försöker förstå är sin egen far som ska ha sagt att en sak han ångrade i sitt liv var att han inte hade ägnat mer tid åt sina barn när de var små. ”Men sedan tillade han att om han fick leva om sitt liv skulle han sannolikt göra på samma sätt igen. Jag måste erkänna att jag aldrig riktigt förstått detta uttalande, men jag tror att han menade att insikten om att han gjort fel inte skulle ändra hans prioriteringar.”

Då och då under läsningens gång kommer jag på mig själv med att jag vill vara en snäll person för att därefter läsa förenklingar om äkta och falsk snällhet där det som är positivt tillskrivs den äkta varan och det negativa, ja ni fattar. Den falska snällheten är ”riktigt dum” till sin natur menar Einhorn som inte kan förstå hur det kommer sig att snälla människor så ofta skildras som dumma. ”Det verkar också som om snälla människor samtidigt förutsätts vara lite ‘dumma i huvudet’.” Motmedlet? Det är inte vi som är dumma, det är ni. Det påminner mig om alla krönikor om rasism jag läst av personer som anklagats för att vara rasister. De brukar ha en slutkläm som går ut på att de som anklagat krönikören för att vara rasist är de egentliga rasisterna.

Einhorns ansträngningar att framställa det negativa som förknippas med snällhet som falsk snällhet i kontrast till den äkta snällheten påminner mig om när personer vill ha det till att ofrivilligt sex inte är sex, att det inte är sex om det sker mot ersättning eller att det inte är sex mot ersättning om förhållandena inte är sådana att de går att försvara för personer som vill vara positiva till sex mot ersättning. Då är det inte sex utan någonting annat. Istället för att behöva reda i det som kan vara problematiskt med sex och sex mot ersättning väljer man att framställa sex som någonting alltigenom positivt.

Sex är mitt främsta intresse men jag tänker inte låtsas som att det är någonting alltigenom positivt. Jag var inte med när det beslutades att sex är som hämtat från en utopi. För övrigt tror jag inte att det för med sig något positivt att framställa sex på det viset. Personer kommer även fortsättningsvis ha och utsättas för det där du  väljer att definiera som icke-sex. Ett annat bekymmer med det utopiska sexet är att ingenting är sex innan vi stämt av med de inblandade att det var en alltigenom positiv upplevelse.

Enligt överenskommelsen om sex som något utan yttre karaktäristiska har den eller de inblandade som anser att det inte var sex utslagsrösten. Resultatet blir att jag inte hade sex när jag gav oralsex till personen som enbart betraktar vaginala samlag som sex. Själv är jag inne på att sex har vissa yttre karaktäristiska utan att för den del säga att det ena eller det andra aldrig eller alltid är sex. Det finns något som är typiskt sex. Ett avtal om köp förtar inte sin karaktären av köpeavtal för att avtalsparterna rubricerar det som hyresavtal.

Något snällt om Einhorns bok kan jag ändå säga. Jag uppskattar när han skriver om civilkurage. Jag tycker om när han raljerar kring människor som uttrycker att de är ”för snälla” och måste se mer till sina egna behov. Jag nickar instämmande när jag läser att när det sägs att någon är god är det ofta med en ironisk klang. Frågan är om det inte är mer sant i dag än när boken skrevs. Sedan läser jag att ”samtidigt måste vi inse att det inte finns några fullkomliga människor” och vill lägga undan boken.


För övrigt rekommenderar jag Lena Anderssons recension av Konsten att vara snäll från 2005: ”Konsten att vara snäll är den sortens bok som mest tycks vara en förevändning för att få komma ut på de där många föreläsningarna i landet och tala om bokens ämne. Ämnet är snällhet, hur man ska vara en god medmänniska. En bra ambition, men jag drabbas tyvärr av intellektuell klaustrofobi under läsningen”.

Inte alla sexualvaneundersökningar hotar privatlivet

I en debattartikel presenterade Gabriel Wikström regeringens beslut att uppdra åt Folkhälsomyndigheten att göra den första befolkningsstudien om människors förhållningssätt till sexualitet på 20 år.

”[Sexualpolitiken] måste också handla om det hälsofrämjande; om det som är lustfyllt med sex. För att kunna forma en sådan politik måste vi få bättre kunskap om hur det faktiskt ser ut på det här området. Det är 20 år sedan den senaste befolkningsstudien om människors förhållningssätt till sin sexualitet genomfördes. Det vi har att förlita oss på därefter är studier genomförda av kvällstidningar. Det är orimligt. Dessa mindre studier pekar dessutom på att den genomsnittliga sexuella aktiviteten i Sverige minskat. Det är viktigt att utröna om så är fallet, och vad det i så fall beror på. Om det skulle vara så att de samhälleliga förutsättningarna för ett gott sexliv – exempelvis genom stress eller andra ohälsofaktorer – har försämrats så är det också ett politiskt problem.”

Wikström har fått en del berättigad kritik som folkhälsominister, men kritiken mot sexualvaneundersökningen är bara obegriplig. Jag kan inte låta bli att undra om den handlar mer om personen Wikström eller sossarna än om studien. Jag har heller inget till övers för sossarna, men jag ser att sexualiteten är en hälsofråga som förtjänar att tas på allvar.

När Ilija Batljan och Carin Jämtin hade en debattartikel om livspusslet och svårigheten att få det ihop i Svenska Dagbladet skrev de bland annat ”Men när ska vi älska? När ska vi skratta? När ska vi prata? När ska vi leka med barnen? När ska vi hinna leva livet, så som det ser ut i våra drömmar?”. Svenska Dagbladet satte rubriken ”När ska vi stockholmare få tid att älska och skratta?” och de i grunden viktiga frågorna tramsades bort.

”Det är väldigt privata frågeställningar. Politiken måste ha gränser. Allt är inte politik. Hur ofta folk har sex har inte vi politiker med att göra”. Så uttryckte sig en kristdemokraten Amanda Agestav.  Sex är och ska vara en privatsak, skriver Expressen ledare och driver med tänkbara insatser.

Vad är problemet med undersökningar om sexualvanor? Folkhälsomyndighetens undersökningar intresserar sig inte sällan för privatlivet. Som miljöpartisten Magda Rasmusson skrivit på Twitter: ”Ja, det är kul att håna Wikström men vi kartlägger exakt allt, varför undanta sexvanor?”

Inte alla sexualvaneundersökningar. Folkhälsomyndigheten har vid flera tillfällen undersökt ungas förhållande till sexualitet och sexualvanor, men jag har inte sett några som gjort sig lustiga över detta eller kritiserat det offentliga för att lägga sig i ungas privatliv. Har unga mellan 15-29 år ingen rätt till ett privatliv?

Det är uppenbarligen okontroversiellt att göra studier om ungas sexuella hälsa och sexualvanor. Möjligen har några sexualpolitiskt engagerade haft synpunkter utformningen, men det har aldrig varit frågan om att studierna över huvud taget inte borde ha ägt rum. Där har ni något att bita i när ni flabbat färdigt.

Sex med vänner

Kan kvinnor och män vara vänner?

”Jag har hört från flera män att en man inte kan vara vän med en kvinna utan att vara intresserad av att ligga. Naturligtvis gäller det oftast inte mannen som påstår det. Jag kan definitivt vara vän med en man utan att va intresserad av honom på ett sexuellt plan. Men det känns så trist om påståendet stämmer då jag oftast får ut mer av att umgås med män.”

”Det är nästan alltid män som säger sånt och det beror antingen på A: att de själva inte kan slappna av och se kvinnor som riktiga människor eller B: de är avundsjuka på andra män som har kvinnliga vänner eller C: de får inte ligga bara.”

”Självklart går det. Med den logiken så skulle jag då vilja knulla med alla mina vänner oavsett vilket kön de har.”

”Det finns nog ingen sanning som gäller allt och alla människor. Jag har haft massor av manliga vänner, har jag trott. Det har alltid slutat med att de på ett eller annat sätt börjar visa sexuellt intresse. Jag har inte uppskattat det för det har ju då känts som att hela ”vänskapen” hade dolda motiv. Från min sida har det dock aldrig funnits annat än vänskap.”

”Självklart. Jag har två vänner som är män som jag träffar och umgås med, och det finns noll sexuell attraktion. Vi har dessutom varit singlar samtidigt. Sedan har jag förstås haft manliga vänner som ville gå på bio, fika och ses mer när jag var singel, men dem träffar jag inte längre, för jag kände mig snuvad på vänskapen.”

”Min bästis är en man och det har aldrig funnits någon sexuell attraktion mellan oss. Är ganska säker på att han känner likadant.”

Det är personer som gör gällande att vänner är personer man inte vill ha sex med som lagt grunden för föreställningen om ”friend zone”. Zonen inom vilken man inte får ligga. Många har visserligen inte sex med sina vänner, men de har inte sex med sina icke-vänner heller. De är som regel monogama och har bara sex med en person en relation åt gången. Ibland gör de slut med varandra och menar att det beror på att relationen tog en ny skepnad och övergick i en vänskapsrelation, det vill säga en icke-sexuell relation.

Nej, du blir inte snuvad på någon vänskap om någon vill ha sex med dig. Du kanske inte klarar av att ha sociala relationer med personer som vill ha sex med dig, men det finns personer som klarar det. Vidare är det knappast dina vänners fel om de vill ha sex med dig. Man får trots allt inte välja vilka som vill ha sex med en.

Ibland visar det sig med tiden att man vill ha sex med någon och det är sällan frågan om några ”dolda motiv”. Det är inget negativt i sig att vilja ha sex med någon. Det är heller inget man kan rå för även om man nu skulle tycka att det vore något negativt. En annan sak är att man bör avstå från att visa sexuellt intresse för någon om man vet att det inte är besvarat.

Kvinnor och män kan vara vänner, det är bara att se sig omkring. Det finns givetvis personer av olika kön som har vänskapsrelationer utan att något sexuellt intresse finns med i bilden. Och nej, jag tänker inte enbart på homosexuella personer.

Om man föreställer sig att män som vill ha sex med kvinnliga vänner inte ser dem som hela människor kan man fråga sig om män även avhumaniserar kvinnliga partners inom ramen för så kallade kärleksrelationer. Relationens yttre form kan rimligen inte vara avgörande för om sex blir en avhumaniserande praktik.

Ibland finns ett sexuellt intresse utan att man är medveten om det, ibland tror man felaktigt att personer är sexuellt intresserade av en. Nej, jag tänker inte dela upp män i vänner och icke-vänner utifrån om det finns eller funnits något sexuellt intresse.

Relaterat: Men and women can be friends

Donna Juanita

Undertecknad har varit och sett musikalen Donna Juanita av Johanna Garpe och Erik Norberg på Stadsteatern. Jag hade inga förväntningar, men kunde inte tacka nej när en vän som hade fått förhinder frågade om jag ville ha hans biljett.

Det är ingen hemlighet att jag föredrar stora kukar. Jag känner en person som också gör det och vi brukar byta kukbilder med varandra som andra bytte Spice Girls-kort en gång i tiden. Han brukar alltid tacka när jag skickat en bild. Tacka för inspirationen. För ett tag sedan slog det mig att jag inte hade någon idé om vad jag ville med det kommande sexåret. Frånvaron av inspiration har tyngt mig. Donna Juanita gav en del inspiration.

En källa till inspiration kan vara att ha en mental lista över personer man vill ligga med. Jag har en sådan lista, men den börjar bli tom på namn. En förutsättning för att hamna på den listan är att det är att det är realistiskt att personen vill ha sex med en. Personer som har monogama relationer går bort. Den sexiga personen på gymmet, bartendern, butiksbiträdet, den professionella dansaren eller personen jag träffade i matvarubutiken och ställde mig i samma kön som trots att jag förstod att jag skulle få vänta längre på min tur likaså. Det krävs något mer.

Annars finns ingenting så inspirerande som kvinnor som knullar runt och tar för sig sexuellt. Donna Juanita är en bra motvikt till slut-shaming och de som vill kontrollera kvinnors sexualitet och livsutrymme.

Given del av sex

Allt mer sällan kommer jag i kontakt med personer som ger uttryck för att ingen kvinna vill ägna sig åt särskilda sexuella praktiker eller att en del praktiker skulle vara kvinnoförnedrande i sig. Det är positivt då föreställningar om kön begränsar människor.

Om det är tveksamt att uttala sig om vad som inte är en given del av sex för kvinnor kan man fråga sig om vad, om något, som är en given del av sex. För egen del är jag inne på skademinimeringsprincipen, att man inte bör orsaka andra människor skada eller lidande. En förutsättning är personer deltar frivilligt i sex, men det säger föga om själva sexet. Det är heller inte meningen att det ska vara enkelt att säga någonting om hur människor överlag vill ha sex, för då har man inte förstått att skälen till att vilja ha sex kan variera och även människors uppfattning om vad sex kan vara för dem.

Därför blir det vaga, men men icke desto mindre viktiga formuleringar om att sex bör bygga på frivillighet och att man ska undvika att människor far illa. Knappast särskilt tillfredsställande för den som säga något allmänt om varför och hur människor vill ha sex, men det finns inga enkla svar. Hade det funnits hade jag varit den första att säga; gör så här och dina sexpartners kommer att tycka att allt är tippentoppen.

Ett konkret sätt att inte utsätta andra för skada och lidande är att inte utgå från att personer använder hormonella preventivmedel och agera utifrån det. Om alternativen är att ejakulera i någons underliv och att inte ejakulera i någons underliv torde det vara givet vilket som kan orsaka mest skada och därmed borde man utifrån skademinimeringsprincipen välja alternativet med minst skadeverkningar. Ejakulera inte i någons underliv utan samtycke.