Sex tips för att bli bättre på sex

RFSU har publicerat sex tips för ett bättre sexliv.

1. Våga visa både med kroppsspråk och i ord hur du vill ha sex
2. Fråga vad din partner uppskattar i sängen
3. Utgå från tidigare positiva upplevelser och praktiker
4. Utforska din egen sexuella njutning på egen hand, det gör det enklare att beskriva för någon annan
5. Prioritera och ge utrymme till sex i vardagen
6. Fokusera på din egen och partnerns njutning istället för negativa tankar om din kropp

Tipsen är konkreta och de frångår tanken att sex skulle vara någonting man antingen är ”bra” eller ”dålig” på. Det går att bli bättre på sex. Sex är ett av få områden där erfarenhet betraktas som någonting dåligt bland vissa bedömare, men dem kan man bortse från såvida de inte menar att erfarenhet överlag är något dåligt och de närmare kan utveckla vad de menar.

Det fanns en tid då jag trodde att man antingen var bra eller dålig på att sjunga och att det bara var att acceptera. Kanske trodde jag att de som ”hade sångröst” var naturbegåvningar för att de sällan gjorde något nummer av all sin sångträning. Kanske var det bara en ursäkt för icke sångbegåvade att inte göra mitt bästa. Alla kan inte vara intresserad av att sjunga bra.

Vare sig man tror på naturbegåvningar inom sex, sång eller någonting annat finns det ingenting som talar för att det skulle vara sämre att lägga ned 10 000 timmar på något man tror på än att få förutsättningarna serverade.

Transpersoner kan vara heterosexuella

I går medverkade Moa-Lina Olbers Croall som skrivit boken ”I mitt namn – en bok om att vara trans” i P1. Det handlade om hur språket påverkar hur vi ser på saker och ting och betydelsen av ett inkluderande språkbruk. I boken finns en begreppsordlista för den som inte är bekant med begrepp som ”köna” och ”könsdysfori”.

Det tar tid att lära ut nya ord och för den som hör dem för första gången är de nya även om du och dina gelikar har använt dem de senaste tio åren. Jag minns när jag var 15 år och ny medlem i RFSU och inte förstod vad det där SRHR och SRHR-frågor som RFSU:are pratade om var för något. Det var på den tiden då personer sällan läste ut vad förkortningen stod för, sexuell och reproduktiv hälsa (översättning av sexual and reproductive health and rights), men inte ens när någon gjorde det utan att närmare förklara begreppets innebörd blev jag särskilt mycket klokare. Hur kan hälsa vara reproduktiv och vadå reproduktiva rättigheter? Jag blev tvungen att läsa på.

Fortfarande får man förklara för cispersoner att transpersoner kan vara heterosexuella. En del tror att transpersoner har någon särskild sexuell läggning eller att de i vart fall inte är heterosexuella. Då får man förklara för dem att transpersoner precis som cispersoner (personer som identifierar sig med det vid födseln tilldelade könet) kan ha vilken sexuell läggning som helst, att cis och trans har med kön och inte med sexualitet att göra.

HBT-begreppet som står för homosexuella, bisexuella och transpersoner kan ha bidragit till att personer tror att trans har med sexuell läggning att göra. Om H:et och B:et representerar olika sexuella läggningar borde rimligen också T:et göra det kan man få för sig. Särskilt om personer tror att T:et står för transsexuella och inte transpersoner.

För övrigt väntar jag fortfarande på att de som tror att transsexualism och sexism har med sex att göra ska ta till sig att oralsex är sex.

Valfrihet bland preventivmedel

RFSU Stockholm vill att kondomer ska vara subventionerade för personer upptill 25 år och att unga ska ha fler sorters preventivmedel att välja bland. Detta för att unga ”ska kunna välja det som passar bäst och ger färre biverkningar”. RFSU Stockholm vill också ”att preventivmedelsrådgivningen ska vara normkritisk och utgå från individuella behov”. P-piller ska inte vara ett automatiskt förstahandsval. Det var några av de beslut som fattades på årsmötet i februari. Utmärkt tycker jag som har egna erfarenheter av personal vid ungdomsmottagningen som mer eller mindre försökt övertala en att använda p-piller och framställt kondom som ett komplement till p-piller.

Oralsex är säkrare sex

På mig, inte i mig kan vara ett sätt att ha säkrare sex. Det går ut på att få eventuell utlösning på kroppen, inte i kroppen. Sedan flera år tillbaka pratar organisationer som RFSL och RFSU om säkrare sex snarare än säkert sex. Säkrare sex handlar om olika metoder för att minimera risken för överföring av sexuellt överförbara sjukdomar.  Sådana sjukdomar överförs i allmänhet via kroppsvätskor som sperma, slidsekret eller blod och/eller via kontakt mellan slemhinnor. Säkrare sex är med andra ord olika former av sex där dessa kroppsvätskor inte kommer in i någons kropp och slemhinnor inte kommer i kontakt med varandra eller med kroppsvätskor. Exempel på säkrare sex är omslutande samlag med kondom, oralsex utan sperma i munnen, användande av sexleksaker där sexleksaker inte delas med andra eller rengörs innan de används av andra.

Råd för säkrare sex bör vara relevanta och realistiska. Säkrare sex som blir av är bättre än säkrare sex som inte blir av. Det är knappt någon som råder personer att använda kondom eller slicklapp vid oralsex längre då personer ändå inte följde de råden. Jag har all förståelse för det. Jag slickade på en kondomförsedd kuk en gång. Det var tillräckligt för att jag skulle förstå att oralsex med kondom inte var för mig.

Jag praktiserar säkrare vaginala samlag genom att använda kondom och se till att mitt underliv inte kommer i kontakt med sperma. Det skyddar mig mot sexuellt överförbara sjukdomar och graviditet. Jag praktiserar däremot inte säkrare oralsex.

”Att bli avsugen innebär en mycket liten risk för överföring, men att suga av någon innebär alltid en liten risk för överföring av hiv. Undvik därför sperma i munnen, och tänk på att även innan man ejakulerar brukar det komma ut en försats som kan innehålla sperma. Att slicka någons fitta innebär däremot en mycket låg risk, säger ­Suzann Larsdotter.

Hur en avsugning går till har betydelse. Där är läppar, tunga och främre delen av munnen vanligtvis mindre känslig för överföring än svalg och nere i halsen.

– Varför inte fokusera på pung, skaft och andra känsliga områden kring snoppen om du vill tänka säkrare sex?

Säkrare oralsex kan vara blöta kyssar med läppar och lek med tungan.

– Men undvik att föra ­penis långt ner i halsen. Då kan det bli svårt att spotta ut sperma, säger Suzann Larsdotter och tillägger:

– För att säga det kort skulle oralsex bli säkrare om vi tänkte tvärtom – att vi suger där vi tänker slicka och slickar där vi tänker suga.” (Metro)

Jag har en idé om hur jag vill ha mitt oralsex som är oförenlig med säkrare oralsex enligt ovan. Jag vill inte vara utan långt ner i halsen. Det är en av anledningarna till att jag föredrar stora kukar. I och med att jag tycker om att svälja sperma* undrar personer ibland om jag inte oroar mig för sexuellt överförbara sjukdomar i samband med oralsex. Jag oroar mig inte det minsta. Jag vill ha mitt oralsex på ett sätt som är mindre säkert än säkrare oralsex men då oralsex i sig är en säkrare form av sex än exempelvis omslutande sex som anala och vaginala samlag ser jag ingen anledning till oro.

*Jag tycker om att svälja sperma om kukpersonerna dricker vatten, inte dricker för mycket alkohol, är rökfria och äter mycket frukt och grönt

Svårigheten att uppskatta sexdebutsålder

Visst är det intressant att 30 procent av de tillfrågade inte vill svara när på när de sexdebuterade? Kanske beror det på den metod YouGov använt. Det är även möjligt att personer dragit öronen åt sig sedan det uppmärksammats att det förekommer att privatpersoner ringer och utger sig för att göra sexualvaneundersökningar.

RFSU har tidigare gått ut och varnat för att privatpersoner ringt och ställt frågor om personers sexliv och utgett sig att vara från RFSU. På grund av det har förbundet gått ut med följande information:

”RFSU ringer inte sexsamtal – och gör inte heller några sexvaneundersökningar över sms eller via facebookkonton.

Ibland får RFSU höra att en person ringer runt och uppger att han gör en sexvaneundersökning för RFSU:s räkning. Det har även hänt att någon utger sig för att göra liknande undersökningar via sms eller facebook. Vi vill poängtera att RFSU aldrig gör undersökningar på det sättet.”

I och med att 30 procent av de tillfrågade inte ville svara kan jag inte låta bli att undra om personer som sexdebuterat vid en viss ålder eller inte haft sex är mer eller mindre benägna att uppge om och vid vilken ålder de sexdebuterade.

Sluta använda ordet ”oskuld”

Bör man återta och avdramatisera ord med förlegade konnotationer (bibetydelser hos ett ord som inte tillhör grundbetydelsen), eller förkasta dem? Frågan har ställts med anledning av min debattartikel i Metro om att vi borde sluta använda ordet ”oskuld” när vi antingen syftar på något man kan vara eller något man är för att man inte har haft sex.

Likt många andra kan jag inte bortse från att ordet är förknippat med kontroll av kvinnors sexualitet. Kontroll som ytterst tar sig uttryck i så kallade oskuldskontroller (sexuella övergrepp) och oskuldsrapporter.

Andra tänker fortsätta använda ordet, men bland dem ser jag ingen rörelse för att avdramatisera det eller göra det mer inkluderande. Ordet är främst förknippat med ”det enda riktiga” sexet, vaginala samlag. I vanliga fall när ord återerövras är det på initiativ av personer som direkt berörs av ordets användning. I det här fallet handlar det främst om personer som tänker fortsätta benämna personer som inte haft sex som ”oskulder”. Personer som kanske har en historia av att ha pratat om hur de “förlorade oskulden”, “tog någons oskuld” eller “spräckte någon”.

Oskuld är inte ett ord vilket som helst. Det har en innebörd som är inbyggt i själva ordet. Några av de som reagerat på min debattartikel och tänker fortsätta använda oskuldsbegreppet verkar vara emot språklig förnyelse överlag, särskilt när den föreslås från feministiskt håll. Det skulle inte förvåna mig om det är samma personer som är emot det könsneutrala pronomenet hen. Det ska sägas att jag inte har bemött de som uttryckt sig allmänt negativt om feminister eller de som uttryckt sig negativt om nya svenskar, invandring och liknande på sina Facebook-sidor.

Andra som tänker fortsätta använda oskuldsbegreppet har nog bara varit språkligt intresserade överlag. Några har förklarat för mig att ord kan ha olika betydelser och att de inte förknippar ordet med någonting negativt. Intressant nog har jag inte sett någon beskriva vad som gör ordet användbart vid sidan av ”det har ju alltid hetat så”, ett argument som knappast intresserar sig för ordet som sådant.

Ett argument för att fortsätta använda oskuldsbegreppet är att det faktiskt används. Det kan ta tid innan ”nya” ord får genomslag. Något som också kan ta tid – sannolikt mer tid – är att ”radera ut” negativa konnotationer. I det här fallet ser jag som sagt inte ens någon rörelse som verkar i den riktningen.

Namnlös

Sexdebut är inte ett nytt ord. Det används redan, bland annat av personer som inte vill använda oskuldsbegreppet. Jag har svårt att se att det skulle orsaka några större oklarheter då ”debut” i sig är ett etablerat begrepp. RFSU skapar inte bara ord (snippa, slidkrans och klittra), förbundet slutar även använda ord de finner förlegade och exkluderande. Oskuld är ett sådant ord.

”Snacket om oskuld handlar om huruvida man har sexdebuterat, både som tjej och kille. De flesta tänker nog i första hand på att det hänger ihop med om man har haft vaginala samlag eller inte. Oskuld är ett otydligt begrepp som bygger på uppfattningar och myter om framför allt kvinnans sexualitet. RFSU är kritiska till dessa uppfattningar. Dels är oskulden ofta förknippad med en heterosexuell syn på sex. Sex kan ju vara så mycket mer än penetrerande samlag mellan man och kvinna (det vill säga penis i slidan). Själva ordet är också problematiskt, motsatsen till oskuld är ju att vara skyldig till något. Man är inte skyldig för att man har haft sex och man ska inte behöva känna skuld för att man haft det. Dessutom drabbas särskilt kvinnor av dessa myter, till exempel genom ryktesspridning eller våld.” (RFSU)

sexdebutgoogle

Notera att ordet oskuld även förekommer i juridiska sammanhang

Omskrivningar som ”personer som inte haft sex” bidrar inte till några oklarheter som inte redan förekommer. Vad är sex? Vi definierar sex och huruvida vi haft det olika. Ord kan ha olika betydelse är en återkommande invändning. Ja, ordet oskuld passar utmärkt om man talar om en person som är anklagad för brott och hävdar sin oskuld. Mitt bekymmer med ordet är inte att det också kan förekomma i juridiska sammanhang, om någon mot förmodan trodde det.

Du kanske inte förknippar oskuldsbegreppet med någonting negativt, på samma sätt som en del vita inte förknippar n-ordet eller n-ordet-bollar med någonting negativt, men det är inte dig det handlar om. Som någon skrev är det knappast långsökt att oskuld starkt antyder att det handlar om frånvaro av skuld. “Skuld är ett väldigt värdeladdat ord. Lägg därtill språkbruket att det är något man kan vara, förlora/bli av med och ta… Det är inte optimalt språkbruk. Jag är övertygad om att språket påverkar tankarna.”

”Det är lika förbluffande att se hur frågan varje gång vänds till att handla om användarna av ordet och inte de människor som faktiskt lever under ordets förtryck. Egen bekvämlighet och nedärvda privilegier leder naturligt till förkastelse av afrosvenskars tolkningsföreträde och reproduktionen av rasistiska kränkningar. För vid det här laget vet de flesta svenskar att n-ordet skapades av hat mot svarta individer i en tid formad av biologiska rashierarkier, plundringar och slaveri.” skriver Salem Yohannes om n-ordet i Feministiskt perspektiv.

Alla ord kan användas för att kränka, allt beror på hur de används hur de sägs, menar en del. Kanske är det några som minns kampanjen Stoppa langningen, ett samarbete mellan kommuner i Värmland och Örebro län. ”Din dotter är fortfarande oskuld. Men när hon druckit av vinflaskan du gav killarna törs hon nog gå hela vägen” kunde man läsa på några av kampanjens affischer. Kampanjen kritiserades – med rätta – för att vara sexistisk. Den stoppades.

antilangning400

“Ingen av de inblandade kommunerna verkade se problemet med en offentligt finansierad kampanj som uttryckte att en kvinnas oskuld är något som behöver skyddas. Som om det vore synd om henne, något fel på henne, om hon har sex. Man kan undra hur det är möjligt att dessa sunkiga budskap kommer ut, att det inte i något led före publicering sätts in en broms. Svaret är att budskapet anspelar på vanligt förekommande värderingar. Det är helt enkelt så självklart att anspela på traditionella värderingar om heder och döttrars sexualitet att såväl offentliga kampanjer som kommersiella bolag gör det utan att blinka.” skrev Sakine Madon om kampanjen i Expressen.

Stoppa langningens kampanj är ett bra exempel på att hur ordet oskuld används kan spela roll. Någon som tror något annat än att Stoppa langningen valde ordet på grund av det är förknippat med en önskan om att kontrollera kvinnors, i det här fallet döttrars, sexualitet? Hur ordet används spelar roll för hur problematisk användningen är, inte för om ordet i sig är problematiskt, skulle jag säga. Hur du än använder ordet verkar du inte i ett språkligt vakuum. Ordet har flera bibetydelser som du inte kan kontrollera med din användning av det.

taxijak

Läs gärna Taxijakts svar på kritiken: Tänk att ordet oskuld kan åstadkomma sådant rabalder

Fråga dig själv varför du vill använda ett ord som är en del av ett större sammanhang där kvinnors sexualitet kontrolleras och kvinnor utsätts för så kallade oskuldskontroller, eller sexuella övergrepp om vi ska kalla saker vid dess rätta namn, på grund av föreställningar om att det skulle gå att se på kvinnor om de haft vaginala samlag eller inte. Som om första gången gör att något ändras inombords eller i ens sätt att vara. Att man plötsligt blir mindre värd.

Jag är genuint nyfiken på hur de som tycker att oskuldsbegreppet är bra resonerar. Och då menar jag de som inte vill kontrollera kvinnors sexualitet. Vad personer som tycker att man ska hålla på sig tycker intresserar mig inte för fem öre. Håller du med om ”En nyckel som kan öppna flera lås är en master key, men om ett lås kan öppnas av många nycklar är det ett riktigt dåligt lås.”, som någon skrev, är jag ointresserad av din åsikt. De som vet med sig att oskuldsbegreppet tillför någon nyans av betydelse får gärna redogöra för den.

Redo att omsluta

Som jag skrev i ett tidigare blogginlägg om närmast schematiska sexliv har jag all förståelse för om oralsex föregår vaginala samlag av praktiska skäl. Därmed inte sagt att oralsex behöver reduceras till någon slags ”förspel”. Oralsex, hångel och smeksex kan ske huller om  buller.

Det är bara positivt om personer tänker i termer av att kroppen ska vara redo när man har sex. Det borde egentligen vara lika självklart som att man värmer upp inför annan sorts fysisk aktivitet, ”dels för att kunna förbereda musklerna på aktivitet och för att på så vis kunna få ut så mycket som möjligt av det man har för stunden, och dels för att skaderisken är betydligt mindre hos en uppvärmd kropp än en ouppvärmd”.

Det gäller även vid vaginala och anala samlag, de delar av kroppen som aktiveras vid sådana bör vara redo, bara det att uppvärmningen ser något annorlunda ut jämfört med den inför icke-sexuell fysiskt aktivitet. Principen är emellertid densamma. Ta inga genvägar, om du inte vet vad du gör. Att använda glidmedel som substitut för lubrikation kan vara en sådan genväg. Vissa har kroppar som tål mer eller mindre allt. Andra har nära till lubrikation. Vad som krävs för att personer ska vara redo för sex varierar från person till person och det är sådant man brukar upptäcka efterhand om man lyssnat till den egna kroppen. Ta den tid du behöver.

”Om man är spänd och har svårt att slappna av kan det göra ont. Då spelar det ingen roll om det är första, andra eller tionde gången man har sex.” skriver RFSU om slidkransen, den krans som sitter strax innanför slidmynningen.

”Oavsett hur slidkransen ser ut, så är det färre än hälften av alla tjejer som blöder när de penetrerar slidan första gången. Bland dem som ändå blöder är det få som gör det för att slidkransen varit trång, utan av andra orsaker. Om man inte varit sexuellt upphetsad utan spänd, nervös och för torr, kan det bli små sprickor i slidkransen som kan blöda, men det beror inte på hur många gånger man har haft sex.”

Något som hjälpt mig när jag har samlag är att tänka att min fitta omsluter kukar snarare än att kukar penetrerar min fitta. Därför föredrar jag att tala om omslutande sex istället för penetration. Det är inte så stor skillnad egentligen. Det handlar mest om olika perspektiv. Omslutande sex skiftar fokus från att det är den som penetrerar som är aktiv och kan påverka sexet. Tänker man så är det svårare att inte lyssna på den egna kroppen och mindre sannolikt att underlivet tar stryk.

Sex mot ersättning är inte ett fånigt begrepp

Läser att ”sex mot ersättning” är ett ”fånigt begrepp som aldrig skulle användas i det internationella SRHR samarbetet där det heter sexarbete eller försäljning av sexuella tjänster”. RFSU får kritik för att förbundets sexualpolitiska tidskrift Ottar använder begreppet ”sex mot ersättning” i det senaste numret med tema ”$€X – att köpa och sälja”. (Se Pye Jakobssons öppna brev på Facebook)

Jag tycker att sex mot ersättning är ett bra begrepp som inkluderar mer än bara sexarbete. Handlar det om något som påminner om arbete kan sex mot ersättning vara missvisande även om ”sex mot ersättning” i och för sig inte är felaktigt. Det beskriver vad det är frågan om utan att indikera en viss omfattning, vilket arbetsbegreppet gör.

Alla som har sex mor ersättning identifierar sig inte som sexarbetare. Jag varierar mitt språkbruk beroende på vad jag pratar om. Pratar man om sexarbete exkluderar man de som haft sex mot ersättning någon gång. Jag har klippt personers gräsmattor mot ersättning någon gång, det gör mig knappast till en gräsmattearbetare.

När jag klippt personers gräsmattor har det inte varit frågan om någon försäljning i vanlig mening. Jag har inte marknadsfört mina tjänster. Jag har blivit tillfrågad om jag vill tjäna lite extra pengar. Det kan också vara relevant för om man bör tala om något i termer av arbete eller inte, varför man gör någonting mot ersättning. Om man gör det för att tjäna sitt uppehälle eller inte.

Jag hade inte klippt gräsmattor om jag inte hade blivit tillfrågad. Det finns personer som inte hade haft sex mot ersättning om de inte hade blivit tillfrågade. Det finns personer som fått ersättning utan att det varit en del av upplägget. Jag har fått ersättning för att ha klippt gräsmattor när jag gjort det utan en tanke på extra pengar.

Sex mot ersättning inkluderar som sagt olika företeelser där sex och ersättning ingår. Lika lite som man är en målare för att man målat några gånger mot betalning är man en sexarbete för att man någon gång fått betalt för sex, som jag ser det. Sedan får personer definiera sig hur de vill.

Sex mot ersättning är också en bra term för att den är mer neutral än sexarbete och prostitution. De senare begreppen används framförallt av personer som är ideologiskt engagerade i frågor som rör sex mot ersättning. Det kanske förhåller sig annorlunda i ett internationellt sammanhang. Jämför med begreppen surrogatmödraskap och värdgraviditet. RFSU använder termerna ”värdgraviditet” och ”sex mot ersättning” i sitt idéprogram. Det korta svaret är kongressbeslut.

Sex mot ersättning anses mer neutralt och mindre ideologiskt laddat. Det inkluderar mer än bara sexarbete. Som i alla andra sammanhang kan man behöva variera sitt språk beroende på vad man pratar om. Sexköp, sexarbete, sex mot ersättning, försäljning av sexuella tjänster, prostitution, sexhandel och så vidare.

”»Sex mot ersättning« är ett luddigt koncept som få sexarbetare känner sig bekväma med. Att använda ord som drar fokus från »arbete« innebär att sexarbetare förvägras rätten till självdefinition. Poängen med sexarbetares rättigheter är att de förtjänar arbetarrättigheter och skydd. Begreppet »sexarbete« myntades av den queera sexarbetaren och aktivisten Carol Leigh 1978 för att sätta fokus på arbetarperspektivet.” – Emmy M. Kerstinsdotter.

När media rapporterar om unga som haft sex mot ersättning handlar det sällan om sexarbete. Det handlar om unga som någon gång haft sex mot ersättning. Det kan med andra ord vara frågan om en gång. Sexköpslagen kriminaliserar sexköp. Den som köper behöver inte vara en återkommande sexköpare, det räcker att personen någon gång köpt sex.

I slutändan är det en fråga om vad man tycker att sex mot ersättning ska omfatta, all sex mot ersättning eller enbart sådant det är relevant att ha ett arbetarperspektiv på. Hade personen setts som en arbetstagare om det hade handlat om något annat än sex?

Att sex mot ersättning skulle vara ett fånigt begrepp köper jag inte.

Vad tycker Regnér om p-piller för unga nuförtiden?

Innan Åsa Regnér utsågs till barn-, äldre- och jämställdhetsminister förra året var hon generalsekreterare för RFSU. År 2009 uttalade en vice chefsåklagare att han inte skulle tveka att åtala en barnmorska som skrev ut p-piller till en person under 15 år för medhjälp till våldtäkt.

Uttalandet fick Regnér att reagera såsom generalsekreterare för RFSU. Det gjorde hon bland annat tillsammans med den tidigare justitieministern Thomas Bodström. De skrev en gemensam debattartikel om den i deras tycke felaktiga tolkningen av lagen. Den publicerades på den numer nedlagda debattsidan Newsmill.

”Ändringarna i sexualbrottslagen kom till för att ge unga människor ett stärkt skydd, inte för att förhindra två 14-åringar från att ha sex med varandra. Lagen anger också att det inte ska anses som ett brott om åldersskillnaden är ringa, även om en av personerna är under 15 år. Det är inte heller olagligt att skriva ut p-piller till personer under 15 år.” (RFSU)

Ingenting tyder på att Regnér har ändrat uppfattning i fråga om ungas tillgång till p-piller mer än att hon inte längre är generalsekreterare för RFSU. Personer under 18 år är att betrakta som barn enligt barnkonventionen, men det är möjligt att frågan inte hör till ministerns ansvarsområden.

Det vore bra om antingen Regnér eller någon annan minister drev frågan om ungas tillgång till preventivmedel. Det gäller inte bara p-piller. Det finns ungdomsmottagningar som inte delar ut kondomer till personer under 15 år. Ungdomsmottagningar i landstinget Dalarna till exempel: ” På ungdomsmottagningarna kan man också hämta gratis kondomer om man är mellan 15-25 år.”

Ingenting hindrar regeringen att föreslå lagstiftning som tydliggör för barnmorskor att de inte gör något brottsligt om de tillgodoser ungas behov av preventivmedel. Det borde rentutav tillhöra deras arbetsuppgifter.

Läs gärna min debattartikel om ungas bristande tillgång till p-piller som publicerades i Expressen förra veckan.

Mer: SR, Sydsvenskan, DN, Ottar.

Gärna sexualundervisning men först en rejäl sexdebut

”En sådan här film och lektions övning går mycket längre än vad som annars är gängse i sex- och samlevnadsundervisningen, och innebär ett rent övergrepp på många elever. De har inte möjlighet att värja sig och själva välja om de vill ta del av ett sådant explicit sexuellt innehåll. RFSU kränker härigenom elevernas integritet och berövar dem rätten att få utforska sin sexualitet i den tid de själva vill. Detta är djupt beklagligt, eftersom skolan ska vara en trygg zon, där varje elev ska mötas respektfullt och individuellt.”

skriver Therése Ewert, Johan Semby och Jovanna Dahlgren om en film som är en del av RFSU:s skolkampanj ”Vill du?”. Kampanjens syfte är att ”främja ömsesidigt sex i skolans sex- och samlevnadsundervisning”.

Sexualundervisning har varit obligatoriskt sedan 1955. Det är få i dag som ifrågasätter det. Det personer ibland är oense om är vad undervisningen ska innehålla och när den ska ges. Det är i grunden något positivt att det finns en diskussion om sexualundervisningen, men det är också något som särskiljer den från andra skolämnen. Var är åsikterna om hur matematikundervisningen bör utformas? Varför föreslår ingen att den senareläggs för att inte personer som har svårt för matematik inte ska känna sig efter?

Det finns massor av saker som sexualundervisningen kan ta upp. Ytterst är det inte föräldrar som bör sätta gränserna för detta utan de som ska ta del av undervisningen. Sexualundervisningen är liksom simundervisningen till för de unga, den är inte till för deras föräldrar.

De senaste åren har sex med och utan samtycke varit på tapeten. Om man tidigare sa ”ett nej är ett nej” säger man i dag att frånvaron av ett nej inte nödvändigtvis är ett ja. Det intressanta är inte om någon inte visat att hen inte vill ha sex. Det intressanta är om personen visat att hen vill ha sex. Det är en stor skillnad.

Samtycke till sex är inte enbart en fråga för unga även om det emellanåt har framställts så. Samtycke angår oss alla. Oavsett om vi samtycker eller inte. Oavsett om det handlar om sexuella handlingar eller någonting annat. Om samtycke som en förutsättning för sex ska bli norm måste frågan om samtycke lyftas tidigare.

Kan man inte komma överens om vad som ska tas upp inom ramen för sexualundervisningen borde man åtminstone kunna enas om att den bör ha preventiva inslag. Det är inte meningen att sexualundervisningen ska förmedla ”Vad var det vi sa?” till unga som haft oskyddat sex. Det är inte meningen att unga ska ta sexuella risker som de inte hade tagit om de hade getts en fullgod sexualundervisning.

För att sexualundervisningen ska bidra till att förebygga sex utan samtycke bör den ges innan unga sexdebuterar. Om den ges först när unga har börjat utforska sin sexualitet på egen hand eller tillsammans med andra riskerar den förebyggande funktionen att delvis gå förlorad.

Sexualundervisningen ska varken utgå från att alla har haft sex eller att ingen har haft sex. Den ska varken förmedla att man ska ha sex tidigt, sent eller avstå helt. Det går alldeles utmärkt att utforma en sexualundervisning som tar upp vikten av samtycke utan att kränka ungas integritet och ”beröva dem rätten att utforska sin sexualitet i den tid de själva vill.”. En del av det är att inte förbise ungas egna funderingar om sex.

För att sexualundervisningen ska vara relevant för fler måste den ges innan unga har sex. Vi skulle aldrig låta bli att ge unga hemkunskapsundervisning med hänvisning till att en del föräldrar inte låter sina barn laga mat hemma eller att de ändå inte kommer att ha nytta av kunskaperna förrän de flyttat hemifrån.

Läs också Suzanne Larsdotter om att vi aldrig kan slå oss till ro och tro att vunna segrar varar för alltid.