Bästisar med försmak på monogami

Redan på förskolan fostras kvinnor in i monogami. Medan unga män umgås i grupp väljer kvinnor väljer ut en bästis som de umgås och delar sin hemligheter med. Om bästisen umgås med någon sviker hon den uttalade eller outtalad överenskommelsen bästisar emellan om att prioritera varandra framför andra.

En del bästisar köper smycken för att manifestera att de hör ihop. Jag vet inte hur många bästissmycken jag hade när jag var yngre. Sådana där brutna hjärtan med texten ”best friend” i form av armband och halsband.

En väns barn hade för ett tag sedan dåligt samvete för att hon hade umgåtts med en annan vän än sin bästis. Bästisen visste inte om detta. Det behöver inte vara uttalat att man inte bör umgås med andra, men det är inbyggt att en relation ska ha en särställning. Man ska ha roligare med bästisen än med andra vänner.

Tids nog inser många unga kvinnor som håller sig med bästisar bästissystemets brister – man blir ensam kvar om bästisen droppar en för en annan bästis – och börjar umgås mer i grupp vilket jämnåriga män gjort hela tiden. Det sammanfaller för en del med att de börjar intressera sig för jämnåriga personer av annat kön. Där bästisskapet tar slut tar de sexuella och romantiska relationerna vid och för många tycks den (!) sexuella och romantiska relationen bli viktigare än vänskapsrelationerna. En ny sorts relation har fått en särställning och man har återigen rätt att känna sig negativt särbehandlad om ens partner spenderar tid med någon annan. Denna gång med hela samhällets stöd i ryggen.

Har tanken aldrig slagit dig att en del vill leva ickemonogamt?

Monogaminormen är som allra mest påtaglig när personer utan erfarenhet av ickemonogami ska försöka reda ut varför man inte tror på monogami. När personer ska gräva i varför jag inte relationerar monogamt blir det alltid personligt. Det har antingen med mina erfarenheter att göra, att jag blivit sårad i tidigare relationer,  eller så har jag inte träffat den rätte, inte varit kär på riktigt.

Om en monogam relation inte fungerade beror det inte på den sexuella exklusiviteten. Det var den individuella relationen som inte fungerade och den säger ingenting om andra relationer. Om en ickemonogam relation inte gick vägen var det istället på grund av ickemonogamin. Om personer mår bra i en ickemonogam relation beror det inte på relationsformen. Relationen hade varit bra även i monogam tappning. Ickemonogama relationer är endast generaliserbara på ickemonogamins bekostnad.

När personer ska förklara för mig varför jag inte vill leva monogamt är utgångspunkten att jag någonstans vill det. Om jag vore monogam skulle de underlätta för mig att hitta någon. Det är bara det att det utgår från att jag vill hitta någon och denna någon är monogam. Där någonstans har man dribblat bort den rätte, men kvar står den ende. Den ende åt gången. Det som skulle underlätta för mig att hitta någon monogam skulle sätta mig i en svår sits om jag hittade några monogama och/eller ickemonogama, men ändå anses det eftersträvansvärt.

Om någon inte vill leva monogamt finns det alltid en förklaring, men den förklaringen stavas aldrig resultatet av ett aktivt val. Om någon vill leva ickemonogamt av något skäl borde det vara i sin ordning, men man är inte ute efter att förstå. Förklaringen till att någon inte vill leva monogamt, eller vill leva ickemonogamt som jag föredrar att uttrycka det, är endast intressant om den kan förmå personer att tänka om. Var inte den du är om den inte är monogam.

Innan du försöker dig på att förklara för någon varför den inte lever monogamt. Stanna upp ett slag, andas. I en papperspåse om så behövs. Har tanken aldrig slagit dig att alla inte vill leva monogamt?

Preventivmedel och metoder som bör kombineras med kondom

Dr. Emma Frans beskriver i en debattartikel i Aftonbladet hur flöden fylls av reklam för en produkt som kallas NaturalCycles, en så kallad fertilitetsmonitor. ”NaturalCycles marknadsförs med hjälp av sociala medier, podcasts och populära bloggar.”

NaturalCycles är inte ett godkänt preventivmedel och ska därför inte marknadsföras som ett sådant, skriver Frans. ”Att marknadsföra identifiering av ‘säkra perioder’ som preventivmedel är som att marknadsföra produkter som underlättar avhållsamhet eller avbrutna samlag som alternativ till godkända preventivmedel.”

Vi är nog många som slutar lyssna när någon vill ha det till att det enda “preventivmedel” som fungerar mot graviditet är sexuell avhållsamhet. De missar, vilket personer brukar invända, att det finns olika sätt att ha sex på. Något som fler borde invända är att det går att ha vaginala samlag utan att ejakulera i personers underliv.

Frans skriver vidare: ”Dessutom kan man ifrågasätta om det är värt att betala ungefär sexhundra kronor per år för en produkt som kanske inte är så mycket mer tillförlitlig än vad man själv kan åstadkomma med hjälp av en kroppstermometer och en kalender. En produkt som dessutom måste kompletteras med annat skydd, exempelvis kondom, om man vill ha sex på fertila dagar.”

Jag skulle inte lägga sexhundra kronor per år på en fertilitetsmonitor. Utan att ha någon aning om vad preventivmedel som enbart skyddar mot graviditet kostar för en ung person i Stockholms läns landsting vet jag att det för egen del vore en förlust ur ekonomiskt hänseende. Det vore säkert en förlust ur andra hänseende också, sänkt sexlust till exempel, men det kan vi lämna därhän.

Om jag använde en fertilitetsmonitor eller något preventivmedel som enbart skyddar mot graviditet skulle jag ändå var tvungen att kombinera det med kondom. Det skulle inte stanna vid kostnaden för monitor eller hormonellt preventivmedel om jag ville fortsätta ha samlag och vara skyddad mot könssjukdomar. Att vältra över kondomkostnaden på mina sexpartners finns inte på kartan.

I den mån en fertilitetsmonitor är otillräcklig för att den ”måste kompletteras med annat skydd” är hormonella preventivmedel också det. Givet att du behöver skydd mot könssjukdomar. Nu vänder sig NaturalCycles knappast till personer som har sex med flera eller personer som använder kondom och vill ha ett alternativ till det. NaturalCycles vänder sig till personer som trots sin hormonskepsis använder hormonella preventivmedel.

Ett argument mot kondom har varit att det är otillräckligt när kukpersoner har sex med fittpersoner. Vissa menar att kondom bör kombineras med ytterligare ett skydd mot graviditet. I konsekvensens namn borde ett argument mot hormonella preventivmedel vara att de kan behöva kombineras med ett preventivmedel mot könssjukdomar.

Utgångspunkten när man talar om preventivmedel är alltjämt heterosexuella cispersoner som lever monogamt. De har inget behov kondomer. Det ska väl vara de som använder en fertilitetsmonitor och har en partner som inte kan kontrollera sin sädesuttömning då.

Avslöja mononormen innan du ens överväger att avslöja otrohetsaffärer

Ska man avslöja någons otrohetsaffär? Det är en fråga som diskuteras emellanåt utifrån antagandet att sexuell otrohet skulle vara särskilt moralistiskt förkastligt. De som funderar på om de ska avslöja någons otrohet borde stanna upp ett tag och fråga sig själva ”Vet jag att personen är otrogen eller antar jag bara det?” innan de tar ställning till om de ska avslöja vad de tror vara otrohet.

Människor borde överlag sluta anta saker. Heteronormen och monogaminormen bottnar inte enbart i antaganden om att människor är heterosexuella och monogama. De bottnar också i att heterosexualitet och monogami är något eftersträvansvärt.

Att människor som inte givit uttryck för någonting annat är monogama är en sådan sak fler borde sluta anta. Det spelar ingen roll om två personer har varit monogama tidigare, om de är gifta, om de bor med varandra, om de håller varandra i handen på stan, om de har barn eller någon annan anledning som jag inte är tillräckligt normkritisk för att komma på.

Alla är inte öppna med om de får ha sex med flera inom ramen för sina relationer och om de har det. Jag vet inte om någon avslöjat otrohet som inte var otrohet, men allt lär ha hänt. Hur skulle man hantera det om man inte velat vara öppen med sin ickemonogami? Berättar man hur det är eller går man med på den monogama förklaringsmodellen och spelar med för att öppenhet inte känns som ett alternativ? Det varierar nog beroende på vem personen är och vad hen upplever står på spel.