Momssänkning inte lika med prissänkning

I samband med sänkningen av den så kallade restaurangmomsen 2012 uppstod en diskussion om även restaurangpriserna hade sänkts. En del menade att frågan var ointressant då ”momssänkningen” enligt dem främst hade syftat till att öka sysselsättningen. För den som är intresserad av den har Konjunkturinstitutet undersökt de kort- och långsiktiga effekterna av den sänkta restaurangmomsen.

Innan momssänkningen (egentligen byte av momssats) var det 25 procent moms på mat som intogs på restaurang och 12 procent mat för avhämtning. Det förstår vem som helst att de olika momssatserna bidrog till att en del restaurangföretag redovisade serverad mat som avhämtad till den lägre momssatsen. Samtidigt innebar en och samma momssats en regelförenkling för dem.
Fortsätt läsa Momssänkning inte lika med prissänkning

Sexlusten, tröttheten och jämförelsepersonerna

Personer som mår bra av sina p-piller kan fortsätta använda dem var ett av råden efter att den första vetenskapliga studien om p-pillers påverkan på sexualiteten presenterades. Studien från Karolinska institutet visar att p-piller i vissa fall kan ha en negativ inverkan på åtrå, upphetsning och tillfredsställelse.

Jag har ingen erfarenhet av p-piller och vet inte om jag skulle må bra av sådana, men alldeles oavsett är det svårt att veta hur man ska förhålla sig till sin egen sexlust. (Personer som inte tycker att hög sexlust har ett egenvärde kan sluta läsa.)

Sexlusten är liksom lust till andra saker inte av eller på. Frågan är vad personer som undrar om deras sexlust är lägre än vad den ”borde” vara  (eller om de ”mår bra” av sina p-piller) har att jämföra med. Jag kan relatera det till trötthet även om jag inte har någon aning om hur man ska tänka kring hur trött man ”borde” vara, för det är trots allt en del av livet att känna sig trött emellanåt, eller hur ens sexlust ”borde” vara beskaffad.

Min trötthet i samband med mens är påtaglig för att det är som natt och dag mot hur jag upplever trötthet annars. Regelbundenheten i kombination med att menströttheten bara håller i sig några dagar gör den svår att missa. Samtidigt går det inte att bortse från att det faktum att jag vet att det är ”normalt” att känna sig trött under menstruationen kan bidra till att jag är mer benägen att notera uttryck för trötthet när jag har mens. Uttryck som inte ens behöver vara ”mensrelaterade”. Jag vet att jag ”borde” känna mig tröttare än vanligt och till skillnad från andra saker som jag vet kan trötta ut en är mensen bokstavligt talat en blodig påminnelse varje gång för tröttheten byggs trots allt upp redan innan jag får den rött på vitt. Utan blodet hade jag inte haft några konkret att haka upp tröttheten på. Jämför med personer som är gravida utan att veta om det och inte har reflekterat över om de är tröttare än vanligt.

Medveten om min menströtthet sträcker sig dock inte längre än att jag kan känna att jag är tröttare i dag än vad jag var i går, men be mig inte gradera menströttheten månad efter månad för jag har ingen aning. Det påminner en del om variation i sexlust. I dag var min orgasm starkare än i går, den här gången lubricerade jag mer än förra gången jag hade sex med den personen, i dag kände jag mig mer motiverad att ha sex, etc. Från den ena dagen till den andra tror jag mig kunna säga något om variation i sexlust, men med vem eller under vilken period i sexlivet jag haft de kraftigaste orgasmerna, ingen aning.

Vad var det som fick mig att kontaka vården den där gången för flera år sedan när jag kände mig ovanligt trött och det kunde konstateras att jag hade lågt blodvärde? Det var framförallt att jag hade någonting att jämföra med. Jag hade ett kroppsarbete, det torde kunna trötta ut vem som helst, men majoriteten av mina arbetskamrater som arbetade heltid och hade tidigare arbetsdagar än mig, framstod inte alls som lika trötta.  Flera av dem var dessutom småbarnsföräldrar.

Jag var helt slut efter en arbetsvecka och innan jag accepterade att jag inte kunde boka in några aktiviteter på fredagar för att jag behövde den dagen för återhämtning för att över huvud taget orka göra någonting lördagar och söndagar blev jag tvungen att ställa in inplanerade aktiviteter.

Mina arbetskamrater var också trötta och stressade emellanåt, men de orkade göra saker under fredagarna och verkade vara mer alerta överlag. Det fick mig att uppsöka vården trots att det tar emot. En annan bidragande orsak är nog att jag under denna period faktiskt blev tröttare även om jag inte registrerade den utdragna stegvisa förändringen. Det hade inte hjälpt mig att enbart lyssna på kroppen. Min kropp hade antagligen bara svarat att det är en del av livet att vara trött.

Varför jag relaterar trötthet till ”sexlust” är att vi pratar om det som någonting absolut som är enkelt att ta på. Det påminner lite om när man på en skala från ett till fem ska uppskatta hur man känner sig. Det är en omöjlig uppgift. Var den senaste nattens sömnen en fyra eller en trea? Jämfört med vad? Hur känns en femma? Vet man kanske om man upplevt det?

Det är svårt att ens säga någonting precist om vad sexlust är. Kanske är det faktum att vi inte har någon ”normal” sexlust att jämföra med ett mindre bekymmer i sammanhanget, men det ligger närmare till hands att försöka betrakta sin trötthet utifrån när man kan skanna av sin omgivning och sociala medier efter personer, framförallt småbarnsföräldrar, som är öppna med hur trötta de är. En del minns knappt när de vaknade utsövda senast. Berättelser som kan få vem som helst att reflektera över hur trötta de är och rimligheten i det. Ingångarna till att reflektera över sin sexlust är betydligt färre. Det kanske måste till en studie om p-pillers påverkan på sexualiteten i det här översexualiserade jävla landet.

Även idrottare menstruerar

Fotbollsspelaren Lotta Schelin menar att mens är en ickefråga inom idrottsvärlden. Hur hade det sett ut om män hade haft mens, frågar hon sig.

“I grunden är det en jämställdhetsfråga, tycker hon. Om män hade haft mens hade frågor om mens och träning förmodligen varit grundligt kartlagda, gissar hon, och tycker att det nästan kan bli lite komiskt att tänka på den utrustning som följer med landslaget ut på resor. I bagaget finns allt fotbollsspelarna kan behöva:

– Vi har tuggummi, tops, näsdroppar – you name it. Men vi har inga bindor eller tamponger.”

Om hur saker och ting hade sett ut om även den andra halvan av befolkningen hade menstruerat kan vi bara spekulera, men det är inte alls långsökt av Schelin att lyfta frågan med anledningen av synen på kvinnors idrottande historiskt och att det fortfarande satsas mer på mäns idrottande.

Det pratades inte heller om mens i omklädningsrummen och på träningen när jag spelade fotboll och om det ligger något i det Schelin säger beror det inte enbart på att jag hade fyra manliga tränare.

Personligen har jag aldrig haft något problem med att prata öppet om mens. Om jag mått dåligt grund av PMS eller mens har det bara varit att säga det. Jag tänker inte låtsas att något som påverkar mig flera dagar varje månad är en ickefråga. Jag tänker inte avstå från att göra saker jag vill göra med mindre än att jag är för trött och orkeslös under menstruationen (ungefär som när man har järnbrist).

Mens är än mindre en ickefråga sedan jag började styrketräna. Jag har ingen aning om vad jag ska göra de dagarna.  Jag vet bara av erfarenhet att jag inte ska försöka öka i stryka. Behöver man vila mer dagar innan, under eller efter mens? Få i sig mer protein? Det enda jag hört är att det är bra att “röra på sig” under menstruationen men det är det annars med för den delen.

Var finns träningsprogrammen som är anpassade för personer som har mens? Det finns särskilda träningsprogram för kvinnor och män, men inte särskilda program för menstruerande, som är anpassade efter om du blöder i 3 dagar eller en vecka, om du har riklig mens eller inte. Det finns särskilda kostrekommendationer för ciskvinnor och cismän som tar hänsyn till om du tränar hårt eller inte, men knappt några såvitt jag vet som tar hänsyn till hur energibehovet varierar under menscykeln. Men vem bryr sig om kvinnors och menstruerade personers hälsa och muskelutveckling? Alldeles för få.

Det mensröda manifestet

Det finns mensactivism men inte mensaktivism. Om ingen annan redan uppfunnit ordet mensaktivism gör jag det nu (2009-08-23 18:45). Ordet är fritt att använda i alla tänkbara sammanhang.

En mensaktivist är en person som anser
1) att mens inte har den höga status mens förtjänar och
2) att detta förhållande bör ändras

Mensaktivistens bestämda uppfattning är att alla utom menshatarna och en del företag som profiterar på människors obehag inför mens tjänar på om mens normaliseras och blir mer accepterat i dagens samhälle. Mensaktivsister pratar alltid om den halvfulla menskoppen och är en positiv kraft att räkna med.

Det är ett felaktigt antagande att mensaktivismen grundades av menstruerande personer som fick för lite sex och närhet under sina menstruationsperioder och att mensaktivismens främsta funktion var att ge dessa möjlighet att ventilera sin frustration. Mensaktivismen är en motreaktion mot samhällets menshat.

Det personliga är det politiskt. För personer som inte menstruerar eller aldrig har menstruerat kan det vara svårt för att inte säga omöjligt att relatera till hur det är att menstruera, men mensaktivismen exkluderar igen. De som inte själva menstruerar eller har menstruerat känner nästan garanterat någon som gör det eller har gjort det. De känner antagligen också till att den menstruerandes humör inte enbart är en konsekvens av att hormonerna är i uppror. Hur den menstruerande betraktas av sin omgivning kan påverka hur hen mår.

Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något:

Sätt press på företag som ger intrycket av att mensblod är någonting motbjudande. Ni har säkert sett reklamfilmer som visar en ljusblå vätska som ska föreställa blod (adliga kvinnor kanske har blå mens men vi vanliga dödliga har rött mensblod). Filmer som gör reklam för produkter som beskrivs som utomordentliga för att de är diskreta och absorberar upp varenda mensblodsdroppe.

Ha mensskydd hemma i fall att du skulle få oväntat mensbesök. Att ha mensskydd hemma är ett smidigt sätt att förmedla att man har ett avslappnat förhållande till mens. Får jag huvudvärk hos någon kan jag nästan räkan med att personen har huvudvärkstabletter att erbjuda mig, men om jag vaknar upp hos någon och är i behov av mensskydd är det långt ifrån lika självklart att personen kan erbjuda mig det.

Säg ifrån! Protestera om en anställd vid Ungdomsmottagningen försöker få dig att använda p-piller och efter åtskilliga misslyckade försök upplyser dig om att p-piller är en fantastisk preventivmedelmetod för att du kan ”reglera bort” din mens med dem. Du kan skicka ett (anonymt) brev till Ungdomsmottagningen, du kan blogga om saken, skriva en insändare och finna styrka i att prata med andra som menstruerar och har erfarenhet av att besöka Ungdomsmottagningen.

Ha menssex! Bada med mens! Välskrivna manifest i all sin ära, men att agera är det mest konstruktiva och effektiva du kan göra för att normalisera mens. Låt inte mens hindra dig från att göra saker du tycker om. Fråga inte ”Kan du tänka dig att ha sex med mig fastän att jag har mens?”. Utgå från att den som vill ha sex med dig även vill ha det om du menstruerar, har blåmärken på kroppen eller en stor finne på din vänstra axel. Om det skulle visa sig att personen inte vill ha (vissa sorters) menssex är det förstås bara att acceptera.

Gråt inte över spilld mens! Om du ska ha sex med någon som menstruerar bör du undvika att bädda med det dyraste vitaste sidenlakanet du kan hitta. Lägg ut en handduk. Underlätta för den menstruerade personen att slappa av helt enkelt.

Lycka till med mensaktivismen!

I mensskyddsreklamens värld är vi alltid påklädda

Under våren och sommaren har det funnits små förpackningar med mensskydd och trosskydd i omklädningsrummet på gymmet. I förpackningarna har det funnits små foldrar med budskap som: ”Neutraliserar lukt och skyddar upp till 100 %” och ”Neutraliserar lukt istället för att dölja den.” Skyddet är ett skydd mot ”läckage och lukt”.

Jag skulle vilja se mer sexpositiv reklam för mensskydd. En del menar att menskopp och tampong är bra för att det underlättar oralsex. Jag har knappt någon erfarenhet av att få oralsex med en menskopp i underlivet. Tampong använde jag några gånger precis när jag hade fått mens i 12-årsåldern.

Jag har mer erfarenhet av att få oralsex när jag menstruerar utan att något skydd används. Personligen har jag inget behov av något skydd mot läckage och lukt. Fittor luktar med eller utan mens och något skydd mot läckage vill jag inte ha, tvärtom. Med det sagt är jag ändå positiv till om personer, som annars inte hade gått med på att få oralsex under menstruationen eller som har sexpartners som inte klarar av blod, hittat ett skydd som gör att oralsex blir av.

Att de som tillverkar mensskydd inte plockat upp oralsexet och utformat en mer sexpositiv reklam beror nog på synen på vad sex är. Sex är kuk i fittan och hur ska man ha det med en tampong i fittan? Man skulle förstås kunna ha vaginala samlag utan att något skydd används, men det blir svårt att förena med ”skydd mot läckage och lukt”. Sex kan vara kuk i fittan, men det är också läckage och lukt.

Reklamen för mensskydd bygger på att den som menstruerar är påklädd eller åtminstone har på sig underkläder eller badkläder. Tampong och menskopp kräver inte kläder, men bindor och trosskydd kräver åtminstone underkläder. Använder du bindor under mensen blir det underförstått att de aldrig ska tas av. Annars hade väl de som tillverkat bindor tagit fram särskilda menssexhanddukar att lägga under underlivet när man har sex? Det är inte givet att skyddet mot läckage måste sitta mot kroppen eller att det är omgivningen som måste skyddas. Det kan lika gärna vara ett par broderade lakan från 40-talet eller en resårbotten.

 

 

 

 

Vilka tjänar på att kvinnors kroppsliga avsöndringar anses motbjudande?

Matbloggaren Mattias Kristiansson uppmanade oss att avstå ägg under påsken genom att rida på vågen av obehag inför en särskild kvinnlig kroppslig avsöndring, mensblodet:

”Påsken. Den blodigaste högtiden på året. Högtiden då menstruerande hönor jobbar på högvarv för att tillfredsställa det groteskt stora behovet av ägg som svenskarna måste få mättat. En högtid som 7 166 919 svenskar inte har en aning om varför vi firar. Men ägg ska vi äta… och det utan någon egentlig anledning. Okej, så värst blodig är påsken kanske ändå inte. Men sån tur att hönor lägger behändiga ägg och inte blöder som kvinnor, då hade påskbordet sett ut som ett mindre blodbad. För det är ju precis vad ägg är, mens. Hönsmens. Mens i en lite snyggare förpackning. Mumsigt? Nja.”

Jag håller med Kristiansson om att vi borde äta mindre ägg, men inte för att det skulle vara ”nykokt hönsmens”, vilket det inte är, eller att mens inte skulle vara ”mumsigt”. Kristiansson ville väl visa på att han vågade vara extrem, och se en slagkraftig rubrik, men ”debattartikeln” gjorde mig bara på dåligt humör. Att framställa kvinnors kroppsliga funktioner som motbjudande för sina egna syften ger jag inte särskilt mycket för.

Läs istället vad Suzann Larsdotter skriver om synen på kroppsliga avsöndringar beroende av kön. Märk väl att det inte är frågan om att män finner kvinnors avsöndringar obehagliga, människor oberoende av kön gör det och uttrycker sitt obehag inför dem.

Något som jag fortfarande inte har kommit över är att det finns heterosexuella kvinnor som inte vill ge oralsex efter omslutande sex, för då har kuken ”fittsmak”. Samtidigt kan jag inte komma på att jag träffat någon man som inte velat slicka mig efter omslutande sex. Det finns män som inte vill smaka på sin egen eller någon annans sperma, och säkert inte vill gå ner på en fitta med sperma i, men mitt underliv sällskapar aldrig med sperma, vilket kanske kan förklara att män inte har avstått från att slicka mig efter omslutande sex i någon mån? Ytterligare ett skäl för att inte låta underlivet komma i kontakt med sperma i sådana fall.

God jul och gott nytt år!

Med en förhoppning om att de som läser denna julhälsning har massor av sex under julhelgen skrivs detta.

Det kampanjas på vissa håll för en vit jul.  Du kan med gott samvete ignorera de personer som vill utmåla dig som en dålig människa för att du vill unna dig alkohol under julhelgen. Skål!

Svara gärna på enkäten om menssex till höger om du har tid över. Jag ser gärna att du är uppriktig och kort och gott svarar ”Ja” på frågan oavsett kön. Låt inte mens hindra dig från att ha sex.

Mensskyddsbakgrund

När jag fick mens i 12-årsåldern var bindor det självklara valet. Eller valet och valet, det var vad som fanns hemma i badrumsskåpet. Vid något tillfälle provade jag tamponger. Jag hade hört att de kunde vara praktiska att använda när man simmade (jag hade årskort på simhallen) och tränade.

Innan jag stoppade in en tampong i mitt underliv för första gången läste jag användarmanualen som låg i det diskreta tampongpaketet. Den gav mig information om hur man satte in en tampong. Tampongerna kunde inte ta min ”oskuld”. Det var helt lugnt att sova med tampong, men man skulle aldrig använda samma tampong i mer än 8 timmar i vaket tillstånd. Då tampongen är ett ”inbyggt” mensskydd behövde man inte oroa sig för att det skulle lukta mens om än, blodet luktar bara utanför kroppen, fick jag veta. Tampongsjukan (som jag vet mycket lite om) beskrevs som något av en myt. Tampongen satt fel om den kändes.

Något som inte avhandlades är att tamponger torkar ut slemhinnorna. ”Man ska inte använda den när man har lite mens eftersom den suger upp den nyttiga flytningen i slidan” nämndes inte heller. Om de upplyste tamponganvändaren om hur olämpligt det är att spola ned tamponger i toaletten minns jag inte, men de hoppas jag att de gjorde.

Hur särintressenas tamponginformationen är utformad i dag har jag ingen aning om, men jag tror att det utifrån dagens klimat vore ganska smärtfritt att berätta att tamponger torkar ut. Jag menar, många kvinnor använder ju hormoner trots att de vet att de riskerar att sänka sexlusten och lever i mångt och mycket efter mottot ”Vill man vara fin får man lida pin”.

Jag väljer en ful mössa framför ingen mössa alls. Jag är fin och behöver inte lida pin. Mitt vanligtvis källkritiska tolvårsjag visste inte att tamponger begick våld på kvinnors underliv, det trots att jag hade läst på om mens och saker relaterade till mens i 10-årsåldern i samband med att jag upptäckte flytningar i mina underkläder. Att bomull inte är underlivets bästa vän fick jag kännedom om flera år senare. Jag befarar att den kunskapen inte hade haft någon avskräckande effekt på mig om jag istället hade funnit tamponger i badrumsskåpet som tolvåring.

Könat kroppsäckel!

En av mina favoritkrönikörer Fridah Jönsson skriver om ett av mina favoritämnen, nämligen mens. Hon undrar varför kvinnor blir äcklade av mens. Det är framförallt kvinnor som känner ett behov av att markera sitt obehag inför mensblodet, skriver hon och det är också mina erfarenheter.

Det finns en del saker man med all rätt kan klaga på kring mens om man har den läggningen. Mensvärk, att mensblodet torkar ut underlivet, kraftiga blödningar, humörsvängningar och att personer tackar nej till att ha sex med en till exempel. Det är klart att kvinnor klagar på mensvärk och kraftiga blödningar emellanåt, men fokus är framförallt på mensblodets inneboende äckelfaktor.

Det kan tyckas naturligt att de som bär på mensblodet är mer äcklade av det än de män som inte har någon erfarenhet av kroppseget mensblod, men det förklarar inte behovet av att berätta att man tycker att mens gör en äcklig och därmed indirekt att kvinnor i allmänhet är äckliga några dagar varje månad.

I vanlig ordning tror jag att det beror på att kvinnor förväntas vara fräscha på en nivå som är bortom en fräsch man. Jag hör sällan män prata om att de tvättar händerna med tvål efter varje toalettbesök, använder tops regelbundet. duschar och byter underkläder varje dag. Jag vet kvinnor som duschar innan de besöker gymmet och glatt berättar om det, men jag vet inga män som gör det.

Ska man vara fräsch ingår det att ta avstånd från mensblod av någon anledning.

Vill män att kvinnor förvarnar om mens?

Är det god ton att uppge att man har mens innan man ligger man någon? Jag ställde den frågan och några få har svarat. Jag antar att en majoritet av kvinnor anser att det är god ton, men ingenting man har någon moralisk skyldighet att berätta.

Det ställer onekligen frågor om vad man bör förvarna om. En av mina käpphästar är att män inte bör ejakulera i kvinnors underliv om de inte vet att det är önskat. Om någon som läser detta tänker i termer av kontrakt kan jag berätta att varken kommunikation under arbetstid, mellan vänner, i hemmet eller i sänghalmen kräver några skriftliga kontrakt.

You cannot not coummunicate, brukar det slås fast. Ibland undrar jag om personerna som efterfrågar skriftliga sexkontrakt, när någon feminist luftar tanken att samtycke är en bra grund att bygga sex på, fått för sig att all kommunikation är verbal om den inte är skriftlig.

Vi människor är duktiga på att använda oss av kroppsspråket och annan ickeverbal kommunikation. Att de ropar efter kontrakt när det gäller sex är märkligt då sex kanske mer än någon annan social kommunikation, eller vad vi väljer att kalla det, bygger på ickeverbal kommunikation. Jag är övertygad om att kommunikationen i sängen skulle var tydligare och verbal i större utsträckning om det inte vore för att sådan kommunikation i sexsammanhang uppfattades som genant och ganska avtändande av många.

Det kan vara värt att påpeka att det inte är kommunikation att utgå från att kvinnor vill ha sperma i fittan. När jag väckt frågan i bloggen har flera uppförda män uppmanat mig att sluta klaga och kommunicera att jag inte vill bli ejakulerad i fittan i stället. Som om jag inte kommunicerade det med mina långa och resonerande blogginlägg på temat. Hur som helst, männen i fråga försöker ge intrycket av att de gillar kommunikation genom att de tar vissa saker för givna. Vissa saker är att kvinnor vill ha deras sperma i sina underliv, till exempel. De uppskattar verkligen kommunikation till skillnad från mig som gärna ser att de bortser från normer om hur sex ska vara, och frågar sig själva om de ejakulerar i kvinnors underliv för att kvinnorna vill det eller om det finns andra skäl.

Något som är allt annat än upphetsande är förekomsten av ofrivilliga graviditeter och könssjukdomar, med andra ord rör denna diskussion främst sex mellan personer som inte har etablerade sexuella relationer. De som har sådana brukar förr eller senare reda ut hur eventuell sperma ska hanteras. En parentes: det vore trevligt om kvinnors orgasmer och fontänorgasmer vore lika givna i sexuella sammanhang, gärna med tillhörande diskussioner om vilka kroppsytor eller kroppsdelar som man föredrar att få glaserade.

Att det framförallt är kvinnor som har sex med män som känner oro för ofrivilliga graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar förefaller logiskt. En man förklarade att han använde kondom, men inte främst för sin egen skull. Han var väl medveten om att han inte löpte någon större risk att bli smittad av könssjukdomar. För det första är han en man för det andra ejakulerar han inte i kvinnors underliv. Det faktum att män som har sex med kvinnor löper en mindre risk att bli smittade av sexuellt överförbara sjukdomar än kvinnor som har sex med män menade han delvis förklarade varför många heteromän inte ser någon funktion med att använda kondom och gärna undviker det. Män som kan ha sex en längre tid utan att ejakulera i kvinnors underliv använder inte främst kondom för sin egen skull utan snarare för kvinnornas skull och för att det känns bra att ta ansvar, kan du sammanfatta det om du gillar att generalisera.

Nu var det inte min favoritkäpphäst jag hade tänkte skriva om, men jag kunde inte hålla mig.

De som förvarnar män om mens får gärna berätta för mig hur de går tillväga. Jag ägnar mig inte åt ”förvarna” män om mens så jag är uppriktigt nyfiken på när och hur ni säger vad. Talar ni om det i samband med att det står klart att ni kommer att gå hem med varandra och ligga eller förbigående innan ni drar av er trosorna: ”bara så du vet har jag mens”?

Jag kan se poängen med att person som tror att mens riskerar att komma i vägen för sex förvarnar om mens i någorlunda god tid för sin egen skull. Vem vill ägna timmar på någon och kanske till och med följa med personen hem och inse att det inte blir något där och då på grund av lite blod?

Eftersom att det finns en föreställning om att de flesta män skyr menssex borde man berätta, menar somliga. Mina erfarenheter säger att det är tomt prat att män har svårigheter med menssex, men det kanske är jag som har haft tur?

Det finns män som skyr håriga kvinnor också, framförallt finns det föreställningar om att män i allmänhet gör det. Jag förvarnar inte män om att jag har hår under armarna trots att många män (varav de flesta inte rakar armhålorna) uppger att de skulle bli avtända av kvinnor som inte rakade sina armhålor.

Det hela påminner mig om en man jag hade sex med som upplyste mig om att han hade mycket hår på överkroppen innan han tog av sin täckande tröja. Det hade han, men till saken hör att jag nog inte hade reagerat över det om han inte hade berättat det. Jag hade ett ickeförhållande till håriga manskroppar då. Det var inte frågan om att han ville markera att han var manlig eller något sådant, snarare upplevde jag att han bad om ursäkt för sig själv ungefär som när personer ursäktar sig för att de har stökigt hemma (de har de ofta inte) alldeles oavsett om någon bryr sig eller inte.

För närvarande gillar jag verkligen håriga överkroppar (och kroppar överlag) och jag anser inte att det är god ton att män förvarnar mig om att de har mycket hår eller inte rakar bort sin kroppsbehåring. Om något signalerar det osäkerhet.

En teori om varför kvinnor sällan bär runt på kondomer är att de har ett behov av att känna att sex bara hände. Det finns en hel del raggningslitteratur som avhandlar detta. Män kanske fungerar likadant i sin relation till menssex.

Du har säkert läst att män inte gillar menssex på något forum där alla män uppger att de har minst tjugo centimeter kuk, men vad talar för att män uppskattar när kvinnor förvarnar dem om mens? De känner nog till att de förväntas ta avstånd från menssex, men det behöver inte alls vara förankrat hos dem själva. Det kanske finns en stor del män som gärna skulle ha menssex om de kunde känna att det bara hände. Om det inte fanns en förväntan på en att man inte borde vilja ha det eller en utgångspunkt om att den som menstruerar inte vill ha sex. ”Jag har mens” kan mycket väl tolkas som att du inte vill ha sex. Bara en tanke.