Ansvarsfullt att testa sig för könssjukdomar

Finge jag bestämma skulle det anses ansvarsfullt att använda kondom och testa sig för sexuellt överförbara sjukdomar. Istället menar en del att det enda ansvarsfulla är att inte ”behöva” testa sig och då pratar jag inte om personer som praktiserar sexuell avhållsamhet utan om sådana som lever monogamt. Bland de som inte vill eller inte klarar av att leva monogamt finns förstås personer som för att intala sig själva att de inte behöver använda kondom låter bli. (För att inte tala om vilka signaler en del tror att det sänder om man har sex med någon och föreslår kondom.)

Jag har svårt att se att det kan bli en självklarhet för sexuellt aktiva personer att testa sig emellanåt om vi inte pratar om det. Tänk om vi kunde vara lika öppna med det som med andra vårdärenden vi inte blivit kallade till. Jag har ibland skrivit om att jag testar mig regelbundet för att jag vill att fler ska göra det. Då jag inte tillhör någon stigmatiserad riskgrupp har det varit lugnt för mig att vara öppen med det. Om vi som kan vara öppna med att vi testar oss utan att riskera stigmatiseringen drar oss för att vara det kan man fråga sig hur det är för män som har sex med män och andra som tillhör så kallade riskgrupper.

I Dagens Nyheter kan man läsa att en del män som har sex med män undviker att hiv-testa sig bland annat på grund av rädsla för stigmatisering. Detta enligt en studie som gjorts av forskare vid Karolinska institutet och Folkhälsomyndigheten. I studien ”har män som haft sex med män svarat på en webbenkät om sina erfarenheter av hiv-test. Av deras svar framgår att de flesta som upplever att de tagit risker också har gjort ett hiv-test, men en fjärdedel av de svarande har uppgett att de aldrig testat sig, trots att forskarna bedömt att de flesta av dem haft anledning att göra det”.

För övrigt. En del som läser om män som har sex med män och undviker att testa sig eller om personer som inte använder kondom med nya sexpartners vill säkert tro att det beror på att de bara haft oralsex med varandra. Att fyra av tio inte använder kondom med nya sexpartners (Kådiskollen 2016) behöver inte innebära att är ansvarslösa. Det beror helt och hållet på vilken form av sex det gäller, men sannolikt har många av dem, kanske de flesta, haft omslutande sex då en del inte ens klassar annat än vaginala och anala samlag som sex. Det intressanta är om personer som ”haft anledning” att använda kondom har gjort det. Om de fyra av tio som inte använder kondom med nya sexpartners bara har oralsex är det inget att bry sig om även om jag har svårt att tro att det förehåller sig så.

Preventivmedel och metoder som bör kombineras med kondom

Dr. Emma Frans beskriver i en debattartikel i Aftonbladet hur flöden fylls av reklam för en produkt som kallas NaturalCycles, en så kallad fertilitetsmonitor. ”NaturalCycles marknadsförs med hjälp av sociala medier, podcasts och populära bloggar.”

NaturalCycles är inte ett godkänt preventivmedel och ska därför inte marknadsföras som ett sådant, skriver Frans. ”Att marknadsföra identifiering av ‘säkra perioder’ som preventivmedel är som att marknadsföra produkter som underlättar avhållsamhet eller avbrutna samlag som alternativ till godkända preventivmedel.”

Vi är nog många som slutar lyssna när någon vill ha det till att det enda “preventivmedel” som fungerar mot graviditet är sexuell avhållsamhet. De missar, vilket personer brukar invända, att det finns olika sätt att ha sex på. Något som fler borde invända är att det går att ha vaginala samlag utan att ejakulera i personers underliv.

Frans skriver vidare: ”Dessutom kan man ifrågasätta om det är värt att betala ungefär sexhundra kronor per år för en produkt som kanske inte är så mycket mer tillförlitlig än vad man själv kan åstadkomma med hjälp av en kroppstermometer och en kalender. En produkt som dessutom måste kompletteras med annat skydd, exempelvis kondom, om man vill ha sex på fertila dagar.”

Jag skulle inte lägga sexhundra kronor per år på en fertilitetsmonitor. Utan att ha någon aning om vad preventivmedel som enbart skyddar mot graviditet kostar för en ung person i Stockholms läns landsting vet jag att det för egen del vore en förlust ur ekonomiskt hänseende. Det vore säkert en förlust ur andra hänseende också, sänkt sexlust till exempel, men det kan vi lämna därhän.

Om jag använde en fertilitetsmonitor eller något preventivmedel som enbart skyddar mot graviditet skulle jag ändå var tvungen att kombinera det med kondom. Det skulle inte stanna vid kostnaden för monitor eller hormonellt preventivmedel om jag ville fortsätta ha samlag och vara skyddad mot könssjukdomar. Att vältra över kondomkostnaden på mina sexpartners finns inte på kartan.

I den mån en fertilitetsmonitor är otillräcklig för att den ”måste kompletteras med annat skydd” är hormonella preventivmedel också det. Givet att du behöver skydd mot könssjukdomar. Nu vänder sig NaturalCycles knappast till personer som har sex med flera eller personer som använder kondom och vill ha ett alternativ till det. NaturalCycles vänder sig till personer som trots sin hormonskepsis använder hormonella preventivmedel.

Ett argument mot kondom har varit att det är otillräckligt när kukpersoner har sex med fittpersoner. Vissa menar att kondom bör kombineras med ytterligare ett skydd mot graviditet. I konsekvensens namn borde ett argument mot hormonella preventivmedel vara att de kan behöva kombineras med ett preventivmedel mot könssjukdomar.

Utgångspunkten när man talar om preventivmedel är alltjämt heterosexuella cispersoner som lever monogamt. De har inget behov kondomer. Det ska väl vara de som använder en fertilitetsmonitor och har en partner som inte kan kontrollera sin sädesuttömning då.

Subvention av den heteromonogama relationen

Kondom är ett preventivmedel som ofta glöms bort när man talar om preventivmedel. När regeringen tillsammans med Vänsterpartiet meddelade att preventivmedel skulle bli avgiftsfria för unga upptill 21 år kunde jag inte låta bli att undra om det bara gällde unga personer med livmödrar. Hade jag skrivit om den nya satsningen hade jag nämnt att den bara omfattar preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånerna. Sådana preventivmedel som skyddar mot graviditet, men inte mot sexuellt överförbara sjukdomar. Av någon anledning har de flesta som skrivit om satsningen inte nämnt det. Tanken har kanske inte ens slagit de som själva inte använder kondom. Hade jag kommenterat regeringens och Vänsterpartiets nya preventivmedelssatsning på min blogg hade jag dessutom nämnt att den i praktiken subventionerar en viss sorts relation. Den heteromonogama relationen i vilken kvinnan tar ansvar för den reproduktiva hälsan. I tider av feminism och normkritik hade det varit önskvärt om regeringen och Vänsterpartiet kunde tänka bortom kuken i fittan och även beakta att det finns unga som inte lever monogamt. Driv frågan om sänkt kondommoms i EU eller något!

Klamydia kanske är en bagatell för dig med kuk

Det är inte alldeles ovanligt att personer med fitta föredrar att gå till en gynekolog med förmodad fitta i tron att de har mer koll på fittor. Gynekologer med förmodad kuk antas ha mindre koll trots att de avklarat samma utbildning. Den erfarenhet fittpersoner har som kukpersoner inte har är erfarenheten av att ha en fitta. Om vi tänker oss att gynekologer med fitta är mer kompetenta uppstår en del frågor. Borde inte fittpersoner som har sex med kukpersoner lägga ned det? Varför ligga med personer som har sämre koll på ens könsorgan?

Nu tror jag visserligen inte att gynekologer eller sexpartners med kuk är mindre kompetenta. Jag bryr mig inte om gynekologers kön eller könsorgan. Det gör nog inte heller de som har positiva erfarenheter av både kvinnliga och manliga gynekologer. En del menar att manliga gynekologer behandlar fittor försiktigare än kvinnliga. Kanske för att de flesta av dem inte har en fitta och inte kan relatera till vad fittor kan tåla? Mer troligt är att manliga gynekologer är väl medvetna om att en del utgår från att gynekologer med fitta är mer kompetenta och att en del av dem därför känner att de har mer att ”bevisa”. Men nog om gynekologer.

På temat att kunna (eller inte kunna) sätta sig in i personer med en annan sorts könsorgans situation kan man säga något om oskyddade samlag mellan kukpersoner och fittpersoner. Jag vet en del kukpersoner som har sex med fittpersoner som uttryckt att klamydia skulle vara en bagatell. Det kan det mycket väl vara. För dem.

På sätt och vis kan jag förstå de kukpersoner som ser klamydia som en bagatell. Om de inte oroar sig för antibiotikaresistens och inte har några problem med att avstå alkohol under antibiotikabehandlingen vill säga. Så långt framstår det inte som mer bekymmersamt än att behandla halsfluss. Halsfluss utan symptom har jag aldrig hört talas om, klamydia utan symptom är rätt vanligt. ”Det är mycket vanligt att klamydia inte ger några symtom. Man kan alltså ha infektionen utan några symtom alls, utan att känna av det, men ändå föra den vidare.”

Klamydia kanske är en bagatell för dig med kuk, men för fittpersoner, som inte kan ta antibiotika utan att underlivssvamp kommer som ett brev på posten, är det inte nödvändigtvis en bagatell. Svamp kan vara svårt att bli av med och påverkar inte sällan sexlivet och sexlusten negativt. ”De vanligaste tecknen på underlivssvamp är att man får klåda, svullnad, rodnad och irritation i underlivet. Ibland får man också en vit, kesoliknande flytning från slidan.”

Det är okej att känna att klamydia är en bagatell för egen del, men fatta att antibiotika inte är en bagatell för alla. Använd kondom eller ha säkrare sex som inte kräver det. Läs gärna RFSU:s praktika om säkrare sex med och utan kondom.

Har du en kondom?

Sex utan samtycke äger inte sällan rum för att personer utgår från att andra vill ha sex med dem. Jag tror både på samtycke och kondomer. Frågan ”Har du en kondom?” skapar en öppning att tala om samtycke.

Utöver kondomers uppenbara funktion – att de skyddar mot överförbara sjukdomar och graviditeter – skapar de ett tillfälle att ta reda på om samtycke föreligger. De är en skillnad om hånglar med någon och den andra personen plötsligt stoppar in sin kuk i en eller om man ligger och tar på varandra och den ena personer frågar ”Har du en kondom?”. I det senare fallet stannar man upp och ett tillfälle att ta reda på om samtycke (fortfarande) föreligger ges.

Frågan ”Har du en kondom?” rymmer som regel också en fråga om omslutande sex. Det ger den tillfrågade en möjlighet att antingen svara att hen inte vill ha sex eller att han vill ha sex, men inte omslutande sådant. Vanligt är att personer utgår från att man vill ha omslutande sex, men inte från att man vill ha oralsex. Fortfarande har omslutande sex status som det riktiga sexet, medan oralsex av många betraktas som något utöver det vanliga.

IMG_2665

 

Frågan visar också att man är mån om att kondom används. Om man frågar om den andra har kondomer eller inte beror nog också på var man är. Om jag har sex hemma hos mig kan det vara smidigast om jag tar fram kondomer. Andra resonerar att det är personer med kuk som ska se till att det finns kondomer. Jag delar inte den uppfattningen. Att kostnaden för skyddat sex alltid ska ligga på den som har kuk vore orimligt och säger givetvis inget om hur kostnaden ska fördelas om alla inblandade har kuk. Hemma hos andra vill jag ge den jag är hos ett tillfälle att visa att hen vill ta ansvar genom att föreslå kondom. Om någon sådant ansats inte visas eller om jag bara vill ha omslutande sex kan jag fråga om kondom.

Ett annat skäl att alltid ha kondomer tillgängliga är att (säkert) omslutande sex inte ska stå och falla med om kondomer finns tillgängliga eller inte. Jag minns en gång då jag och en man åkte runt på flera tunnelbanestationer för att hitta en automat där vi kunde köpa ett paket kondomer innan vi åkte hem till honom. Jag hade för ovanlighetensskull inga kondomer på mig och han visste inte om han hade några hemma. Det var sent och det fanns inga i närheten vi kunde fråga om de hade kondomer. Till slut hittade vi en automat. Annars hade vi hamnat i ett läge där frågan om samlag hade avgjorts av en bristande tillgång på kondomer och inte på vad vi ville. Inga kondomer, inga samlag.

För övrigt. Säg inte ”när du får barn” till personer. Säg ”om du får barn”. Sluta förutsätta att alla kan eller vill ha barn.

Ansvaret är ditt

Häromdagen läste jag Svensk sexualbrottslag: En framåtsyftande tillbakablick av Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt vid Stockholms universitets juridiska fakultet. Leijonhufvud skriver:

Vi har inte en samtyckeskultur, och vi har definitivt inte en samtyckesreglering i lag. Vi lägger fortfarande huvudansvaret på kvinnan när det handlar om sex. […] För att bryta denna så starkt befästa syn behöver man se att, också i vår tid, sex har olika implikationer för män och kvinna. Båda kan ha sexuell lust, båda kan uppleva stark njutning. Med det är kvinnan som i huvudsak bär följderna av sex. Det är i hennes kropp något kan ha hänt. Blev det en graviditet? Ska hon behålla barnet? Ska hon genomgå en abort? Redan denna så oerhörda skillnad är fullt tillräckligt skäl att lägga ett stort ansvar på mannen när det gäller sex. Men så har man hittills inte resonerat – i den av män utformade lagen och den av män styrda rättstillämpningen. Kvinnorna har inte bara burit följderna av sex, de har också ålagts ansvaret vid sex, inte bara för sitt eget handlande utan också för mannens. (s. 107)

Som person som kan bli gravid, men inte har några sådana ambitioner, bör jag självfallet göra vad jag kan för att undvika det. Jag har av den anledningen inte samlag utan kondom. Jag undviker samlag med personer som kan komma att ejakulera i mitt underliv.

Som person som själv inte kan bli gravid, men göra andra gravida bör man se till att inte befrukta någon som inte vill bli befruktad. Jag har ingen aning om hur jag hade agerat om jag hade haft en kuk, kanske hade jag agerat som de personer jag i dag kritiserar.

Rent generellt. Om jag får välja mellan att sabotera för mig själv och att någon annan saboterar för mig är valet enkelt. Jag vill bära ansvaret för mina egna handlingar. Jag ser hellre att jag råkar hälla kaffe i min kurslitteratur än att en kursare som jag lånat ut den till gör det. Att göra någon annan gravid mot dennes vilja är mer klandervärt än att slarva och bli gravid mot sin egen vilja. I det förra exemplet behöver man inte ta det omedelbara ansvaret för konsekvenserna.

”Nästan var fjärde tjej får aldrig frågan om hon går på preventivmedel vid tillfälligt sex utan kondom.” kunde man läsa häromdagen. Det går inte att dra för stora växlar på en mening, men jag fick intrycket av att problemet var att inte fler kvinnor får den frågan vid tillfälligt sex. Problemet, som jag ser det, är att inte kondom används i en större omfattning.

Jag får frågor om jag använder p-piller ibland. Ingen har någonsin undrat om jag använder spiral. Jag tycker inte om att få frågan. Vid tillfälligt sex ska inte svaret på frågan om jag använder preventivmedel påverka om kondom används eller inte. Om jag använder ett preventivmedel som skyddar mot graviditet, men som inte kan uppfattas av min omgivning är en privatsak. Om du ejakulerar i någon annans underliv och utsätter personen för risken att bli gravid är det inte en privatsak eftersom att du inte får bära de omedelbara konsekvenserna av det om ”olyckan” är framme. I förlängningen kan det ge även dig konsekvenser, men det är avhängigt om personen blir gravid, om hon i sådana fall behåller barnet.

Fundera på vad personer som frågar om du använder p-piller undrar. De som frågat mig har vanligtvis velat förmedla att de inte vill använda kondom. Om jag använder p-piller skulle vi inte behöva använda kondom, ungefär. Som om p-piller uteslöt kondom vid samlag. Kondom bör användas om könssjukdomar kan överföras. Det som gör risker till just risker är att man inte vet om de kommer att förverkligas. Man kan inte med all säkerhet veta om personen man har sex med är fri från sexuellt överförbara sjukdomar. Personen kanske inte ens själv vet det även om hen tror sig vara det och kanske därför påstår det.

För den som inte vill ta ansvar kan det finnas fördelar med att inte fråga personer om de använder p-piller eller något annat hormonellt preventivmedel. Om de frågar kan de inte påstå att de var okunniga om att personen inte använde preventivmedel. Att låta bli att använda kondom i tron att den andra använder preventivmedel kan betraktas som mindre ansvarslöst än att fråga och föreslå sex utan kondom trots att inget preventivmedel används. Genom att inte fråga om kvinnor använder preventivmedel åläggs kvinnor ansvaret för vad som kan hända i hennes kropp.

Om du tror att du visar att du är ansvarsfull när du frågar kvinnor om de använder p-piller – tänk om. Du befäster bara att det är antingen kondom eller p-piller som gäller. Du spär också på att kvinnor förväntas använda p-piller, att du i alla fall frågar förändrar inte det. En person som är emot p-piller skulle rimligen inte fråga. Vill du visa att du tar ansvar för din egen och dina sexpartners hälsa föreslår du förslagsvis kondom. Det kan du göra oavsett om du har en kuk eller inte, men har sex med någon som har en.

Partnersex ett sätt att undvika onani

Om George Drysdales bok Samhällslärans grunddrag eller fysisk, sexuel och naturlig religion som gavs ut under slutet av 1870-talet skriver Gunilla Thorgren i Ottar & kärleken – biografin över Elise Ottesen-Jensen. “Drysdale, som var ateist, menade att den sedlighetslära som predikades av kyrkan gjorde människor sjuka. Vi har fått alla lemmar i kroppen för att de ska användas. Om vi inte använder dem – tränar dem – förkrymper de och vi blir sjuka, menade han. Han hade också den goda smaken att tillskriva kvinnan samma sexuella behov som mannen.” (s. 84}

ottar-och-karleken-en-biografi

Thorgren återger Drysdales tankar om den ”harmoniska konstitutionen”. ”För att få en harmonisk konstitution (vilket är vår samhälleliga plikt liksom att upprätthålla en andlig harmoni) måste vi följa naturens lag. Könsorganen är underkastade samma naturlag som alla andra organ – de måste användas från den dag de är mogna att användas och det börjar i puberteten. Om vi försummar detta, blir de försvagade och hela vår konstitution blir lidande på det. […] Så länge vi inte kan se till att ungdomen får utlopp för sina häftiga lidelser på ett naturligt sätt, kan vi vara säkra på att de tar sin tillflykt till onaturliga handlingar. I stället för att låta ungdomen njuta av känslan att befinna sig i ett sunt och lyckligt tillstånd, som endast könsligt umgänge kan ge, håller vi de unga pojkarna och flickorna ifrån varandra och tillåter inget könsligt umgänge.” (s. 85)

Tillflykten till de onaturliga handlingarna syftade på onani, vilket Drysdale var långt ifrån ensam om att fördöma på den tiden. Onanis skadlighet var som Thorgren skriver ”en läkarvetenskaplig sanning på den tiden, och som hängde med långt in på 1930-talet, trots förändrade vetenskapliga insikter, att onani orsakade de mest fruktansvärda sjukdomar: allt från bleksot till tömningen av ryggmärgen och en försvagning av hela kroppskonstitutionen.” (s. 85)

drysdale

Det är intressant att Drysdale hade ett också för sin tid radikalt förhållningssätt till ungas utlevda sexualitet och samtidigt var så negativ till onani under en tid då oplanerade graviditeter och könssjukdomar var ett allvarligt problem. Det var en begränsad tillgång på preventivmedel och män gick till prostituerade utan att skydda sig. Onani hade varit att föredra ur det perspektivet, men det förstod man inte då.

Sexuellt umgänge var inte bara skadereducerande, Drysdale menade också att sådant umgänge hade ett egenvärde. Inte minst för ungas välbefinnande. Någonting liknande skulle antagligen inte författas i dag. Vi vet i dag att onani till skillnad från annat oskyddat sex inte är förknippat med överföring av sjukdomar. Ingen skulle uppmana föräldrar att ”låta ungdomen njuta av känslan att befinna sig i ett sunt och lyckligt tillstånd” om det innefattar sex med andra.

Det finns för all del sexualupplysare som talar sig varma för onani i dag, men de allra flesta vuxna tycks föredra att inte att säga någonting alls om saken. Onani skulle möjligen kunna ses som någonting positivt om det fick de unga som ägnade sig åt det att avstå sex. Något som skulle överensstämma med Drysdales tankar om att det är antingen eller som gäller. Antingen sex med andra eller sex på egen hand. Det håller emellertid inte. De som onanerar är väl medvetna om att det inte förhindrar att man också – eller ännu hellre – vill ha sex emellanåt, att onani och sex kan fylla olika funktioner och komplettera varandra.

Det kan vara tryggt att ha provat på sex innan på egen hand när man har sex med någon annan för första gången. Det är inte osannolikt den som onanerar i unga år och uppskattar det kommer att undra hur deras kroppar och könsorgan svarar på motsvarande beröring om någon annan svarar för den. Hur beröring känns varierar förstås från beröring till beröring, men avgörande är också vem som berör. Om det är en själv eller någon annan. Det är förståeligt om man blir nyfiken på och fantiserar om hur det skulle vara om någon annan istället stod för den sexuella beröringen. Kanske kan man se saker som är svåra att genomföra på egen hand där någon annan skulle kunna vara behjälplig, även om en dragning till sex inte enbart handlar om att göra fler sexuella praktiker praktiskt genomförbara.

George Drysdales hållning till onani är främmande i dag. Onani beskrivs i betydligt mer positiva ordalag numer. Särskilt kvinnlig sådan. Det vore knappast en överdrift att påstå att en del ser onanin som något av sexuell frigörande för kvinnor. Manlig onani har fortfarande något av ett löjets skimmer. Kvinnlig onani skildras som något lustfylld som kvinnan väljer att ägna sig åt, medan manlig onani snarare skildras som en desperat åtgärd för den händelse att mannen inte får komma till. Orgasmstatistiken kan förklara en del av det. Kvinnor som inte får orgasm av partnersex kan oftast ordna det på egen hand, medan män mer eller mindre kan räkna med orgasm i sexuella situationer.

Klamydia

När jag skyddar mig i sexuella sammanhang skyddar jag mig mot barn. För att göra det använder jag det enda preventivmedel som skyddar mot sexuellt överförbara infektioner. Det preventivmedel som bara män kan använda. Förr kallade man användandet av preventivmedel familjeplanering, för mig är kondomer familjebegränsning.

Sedan jag fyllde tonåring har vuxna försökt skrämma mig och andra unga med klamydian. Det är bra att det preventivmedel jag använder också skyddar mot klamydia, men jag kan inte påstå att jag är rädd för klamydia. Jag har erfarenhet av klamydia. Konsekvenserna, en daglig dos antibiotika under en nio dagar kort period och avhållsamhet från alkohol. Jag har mycket erfarenhet av vad som kan ha varit underlivssvamp. Kanske var svampen, som var fruktansvärd, en följd av antibiotikan, det vet ingen helt säkert, men själva klamydian var mild i jämförelse med en vanlig förkylning.

Ska jag säga en positiv sak om klamydian så är det att den avslöjar att unga ligger. Utan klamydian befarar jag att vuxna hade försökt låtsas bort det faktum att unga personer knullar.

Det värsta som kan hända är att du blir steril av klamydian, har sexrådgivare berättat för mig. Det värsta? Jag vill inte ha några barn så sterilitet i sig skulle inte drabba mig, men det är möjligt att sterilitet medför sexuella komplikationer som påverkar sexlivet negativt – jag skäms, men jag har ingen aning. Man har försökt skrämma unga kvinnor med att de kan bli sterila, men jag aldrig hört talas om någon som blivit det av könssjukdomen. Hur vanligt är det?

Att jag inte vill ha barn har aldrig fått mig att överväga att ta bort min fortplantningsförmåga. Det är någonting kvinnor som vill bli ejakulerade i fittan gör, alternativt kvinnor som lever med män som inte klarar av att hålla sig och vill ta det säkra före det osäkra. Jag vill varken ha barn eller bli ejakulerad i, men jag tror heller inte att jag skulle vilja bli ejakulerad i om jag inte kunde bli med barn. Det är klart att man ska undvika ejakulationer i fittan om man inte vill ha barn, men tanken på sexuell reproduktion, vilken är starkt kopplad till fittsprut för min del, får mitt underliv att torka.

Ska man skrämma unga personer till att börja använda kondom är det kanske de unga männen man ska rikta in sig på. Skräm dem med kvinnors rätt att behålla barn män inte vill ha och skyldigheten att betala underhåll för barn man satt till världen oavsett om de var önskade eller ej. Män som ej vill ta ansvar vid tillfälliga sexuella förbindelser genom att använda kondom vill nog inte ta ett minimum av ansvar för ett oönskat barn i 18 år.

P-pillret var säkert en form av frigörelse för kvinnan när det lanserades, men p-pillret har ofrånkomligen bidragit till ett minskat kondomanvändande. Vill du som är kvinna och läser detta använda p-piller eller något annat hormonellt preventivmedel OCH samtidigt skydda dig mot sexuellt överförbara infektioner skulle jag rekommendera dig att låta bli att berätta att du använder ett hormonellt preparat. Genom att låta bli att avslöja hormonerna förbättrar du ditt ”förhandlingspotential” när du ska lägga fram att sex med dig kräver kondom. Om du berättar om hormonerna finns risken att personen du ämnar ligga med tar kondomkravet personligt eller låtsas göra det för att måla in dig i ett hörn:

”Ser jag ut som en person man bör använda med kondom?”

”Nej nej, det handlar inte om dig, det handlar om…eh”

Genom att inte berätta att du använder ett hormonellt preventivmedel låter du dessutom bli att göda den norm och de män som anser att man kan och ska utgå från att kvinnor alltid är skyddade. Om vi ändå ska prata frigörelse.

Unga kombinerar heller inte p-piller med kondom!

På Ungdomsmottagningen har jag vid flera tillfällen blivit uppmanad att komplettera kondom med p-piller, men jag har stått på mig och upprepat vad jag anser om p-piller. Nu finns det siffror som visar att unga drar sig för att använda både p-piller och kondom

Under rubriken ”Unga använder kondom endast vid 3 av 10 samlag” skriver Karin Stenqvist, Barbro Lennéer och Stefan Laack att det är vanligt att man inom hälso- och sjukvården ”rekommenderar både p-piller och kondom som skydd vid samlag”. Trion konstaterar att det är ”orealistiskt för de flesta unga i åldern 15–29 år.”. Det är knappast hjärnforskning att det är orealistiskt, men det är bra att det finns siffror som styrker det och att det tas upp på vällästa debattsidor. Jag vill mena att sådana uppmaningar är verklighetsfrånvända oavsett hur gamla de som kopulerar är.

Jag tycker att det är bra om personer skyddar sig och tar ansvar för varandras hälsa, men innan vi förfasar oss över att unga inte alltid använder kondom vore det värdefullt att undersöka hur duktiga vuxenvärlden är på att använda kondom. Frågan är vilken effekt det får att konstatera att unga inte kompletterar p-piller med kondom. Kommer Ungdomsmottagningen att sjösätta satsningar som syftar till att få unga kvinnor att tycka att det är högst nödvändigt att tillsätta kroppen hormoner och kräva kondom vid samlag eller kommer man att erkänna att sådana satsningar uppenbarligen är dömda att misslyckas.

Att vuxna uttrycker att unga är omogna har jag hört till tristess. Det märkliga är när samma personer förväntar sig att unga skulle vara mer ansvarsfulla än vad de själva är vid sexuella förbindelser. Det skulle mycket väl kunna vara så att unga är det, men vuxna borde kanske fundera på att föregå med gott exempel. De flesta vuxna i heterosexuella relationer tycks förlita sig på något hormonbaserat preparat för att mannen ska kunna ejakulera i kvinnans underliv. Jag hör sällan om monogama vuxna som kombinerar hormonbaserade preventivmedel med kondom, men det går säkert att hitta några

Innan man uppmanar personer att använda olika preventivmedel, slicklapp är ett bra exempel, bör man fundera på om det man säger har en fot i verkligheten eller om det är rena utopier. Om du själv aldrig skulle tänka dig att använda slicklapp eller att kombinera p-piller med kondom bör du fråga dig själv varför du tror att alla andra kan tänka sig det. Då kondom för närvarande är det enda preventivmedel som skyddar mot graviditeter och könssjukdomar är det alltid bra att ha i åtanke att kampanjande kring preventivmedel som bara skyddar mot det förstnämnda riskerar att påverka kvinnors möjligheter att kräva kondom negativt. Det borde i alla fall inte vara hjärnforskning att p-pillernorm minskar kondomanvändandet.

Respektera de kvinnor som inte vill använda p-piller, tack.

Det händer att jag besöker Ungdomsmottagningen. Ibland för att jag vill veta vilket material som ligger framme (tidningar, broschyrer, varningstexter och dylikt). Ibland för att jag har en idé om att kolla att jag inte bär på någon sexuellt överförbar sjukdom och ibland (förr) för att jag hade problem med något som bedömes vara svamp (men ingen vet).

När jag tagit kontakt med någon Ungdomsmottagningen har jag varit inställd på att jag kommer att få en rad frågor som jag inte vill besvara, därför brukar jag ha färdiga svar i huvudet i fall att frågorna ställs, vilket brukar hända. Antagligen har de likt vården ett protokoll med frågor de ska ställa, men vilka frågorna är vet jag inte även om jag kan skönja ett mönster.

Något som jag antar inte tillhör deras arbetsuppgifter är att propagera för p-piller. Oavsett anledning till att jag vänt mig till Ungdomsmottagningen har p-piller kommit på tal. Det ska sägas att jag inte är någon stamkund hos Ungdomsmottagningen och jag har inte besökt tillräckligt många mottagningar för att kunna uttala mig om hur det är på mottagningarna generellt, men de mottagningar jag har besökt har framställt p-piller som alldeles fantastiskt utan att beröra det berättigade kritik mot att tillsätta kroppen hormoner som har dryftats. Jag antar att inte p-piller är i fokus när män tittar förbi, då är det antagligen kondomer som gäller, men kondom angår såväl kvinnor som män och fördelen med kondomen utöver att den skyddar mot både sjukdomar och graviditet är att det är ett synligt preventivmedel. De som har sex kan när som helst kontrollera att kondomer sitter på som den ska. Mannen som inte använder p-piller vet inte om kvinnan tagit sina piller. Kvinnan kan visserligen ljuga för mannen, men det räcker att hon glömt bort att ta sina piller.

Flera personer vid Ungdomsmottagningen har försökt få mig intresserad av att prova p-piller och närliggande hormoner med samma funktion när de fått veta att jag inte använder p-piller. Är mottagningar ombedda att nämna p-piller oavsett vilken kvinna som besöker democh  oavsett ärende eller är det en otrevlig slump att jag råkat ut för personer som tycker att jag borde pröva p-piller?

Har det att göra med att de själva använder p-piller och verkligen gillar det? Blir de oroliga när jag berättar att jag inte har någon monogam relation? Räknar de med att jag klarar av att komma ihåg att äta ett piller varje dag, men inte med att jag klarar av att kräva kondom? Blir de triggade av att jag så tydligt tar avstånd från p-piller att de nästan tar det personligt i de fall där de själva använder p-piller?

När jag talar om att jag använder kondom för att jag tycker att det är ett utomordentligt skydd som inte sänker sexlusten svarar de snabbt att man kan komplettera kondom med p-piller. Det är klart man kan det, men finns det några rimliga skäl att misstro kondomer? Finns det några skäl när jag berättar att jag inte ens varit med om en handfull kondomincidenter (kondomer som gått sönder, kondomer som halkat av) under alla år som jag använt kondom?

Det är tydligt att det inte är första gången de yttrar tanken om att komplettera med kondom. De inser att alla inte använder kondom (klamydian skvallrar om det) och att alla inte klarar av att kräva kondom vid samlag, men jag har inga problem med det vare sig jag är nykter eller berusad och de får gärna utgå från att jag inte ljuger. Jag är till och med bättre på att be om kondom när jag är berusad. När jag är berusad är jag mer rättfram och inte alls lika ”diplomatisk”.

Men det är klart att de förstår att personer ljuger för dem. Jag har också ljugit. När jag drabbades av klamydia för flera år sedan ljög jag om att en man var min pojkvän. Hade jag inte ljugit hade han nämligen inte fått medicin samtidigt som jag. Ungdomsmottagningen hade annars krävt att han testade sig separat fastän att vi hade sex i stort sett dagligen. Relationen är det viktiga, inte hur regelbundet man har sex – man häpnar!

De har ganska snabba svar på alla mina invändningar utan att vara ett dugg övertygande. Jag gillar inte p-piller, jag är med andra ord mer svårövertygad än den kvinna som inte gjort det (endast tjugo procent av kvinnor har aldrig använt p-piller läste jag någonstans).

Det vore trevligt att kunna uppsöka en Ungdomsmottagning någon gång i framtiden utan alla färdiga svar, utan att känna att man behöver försvara sin livsstil inför personer som inte känner en och utgår från att ens sexliv nog är minst lika problematiskt som de unga kvinnorna vilka uppsöker Ungdomsmottagning minst en gång varje år på grund av legitim klamydiaoro.

Jag hoppas att de som arbetar på Ungdomsmottagningarna i framtiden kan lita på kondomen som fungerande preventivmedelmetod trots att några av dem växte upp med ett piller som med all rätt kallades revolutionerande när de var unga.