Ge olika människor lika rättigheter!

Några aktivister badade barbröstade på ett badhus i Uppsala tidigare idag. Initiativtagarna skapade ett event på Facebook, både personer som är positiva och negativa till initiativet har kommenterat, men det är framförallt positiva kommentarer som pryder flödet.

Några enstaka personer kände sig manade att upplysa aktivisterna om att män och kvinnor ser olika ut. Som feminist är jag van den sortens kommentarer av personer som tycks tro att jag missat att män och kvinnor har en del biologiska funktioner som inte överensstämmer med varandra. Låt mig upplysa er om att de som kämpar för kvinnors och mäns rätt att bada på lika villkor i 99 fall av 100 kan skilja på en manlig och en kvinnlig överkropp.

För att citera mig själv: ”Jag vill inte se könsneutrala omklädningsrum för att jag tror att män och kvinnor är likadana. Jag vill se sådana för att kön inte är relevant när vi byter om eller duschar efter ett träningspass. /…/ Om du är en man som vill fortsätta att vara en sådan kan jag lugna dig. Du blir inte könsneutral när du kliver in i ett omklädningsrum där alla är välkomna.”

Jag läser att det är fler som tänder på kvinnors bröst än mäns bröst. Jag läser vidare att kvinnors överkroppar inte ser ut som mäns överkroppar och det levereras som om det vore ett vinnande argument. Det är inget argument, om något är det en sakupplysning som inte är värd namnet. Ja, kvinnor och män ser olika ut, men kvinnor ser också olika ut.

Tänk om jag skulle föreslå olika toaletter för småkukade män och storkukade män med motiveringen att kukar är faktiskt olika. Ingen skulle ta mig på allvar och det är förståeligt. Så borde de som i tid och otid ältar människors olikheter när de inte är relevanta också bemötas.

Olikheter mellan könen endast värda att försvara när de gynnar män

En kompis sa igår ”jag hatar män” apropå några kommentarer hos Opassande (här och här). En del män är det verkligen svårt att tycka om, män som försvarar våldtäkt till exempel.

Antifeministerna i bloggosfären har den senaste tiden velat göra gällande att de brinner för sann och riktig jämställdhet, medan feministerna brinner för någonting helt annat som inte alls påminner om det. Företrädarna för den sanna och riktiga jämställdheten brukar vara noga med att påpeka hur olika män och kvinnor är varandra och uppmuntra dessa olikheter till skillnad från feministerna. Dessa olikheter ska vi ta hänsyn till vare sig de är biologiska eller socialt konstruerade, men de är biologiska för om de inte vore det skulle förutsättningarna kunna förändras och det skulle kräva att kartan ritades om och att den ”naturliga ojämställdheten” mellan män och kvinnor utmanades.

Antifeministerna påminner oss ständigt om hur olika varandra män och kvinnor är varandra och jag misstänker att flera av de som skrivit hos Opassande är just sådana. För en gångs skull när mycket tyder på att män och kvinnor är olika är det ingen som tjatar om det. Mäns bidrag till våldtäktsdebatten avslöjar att de definierar våldtäkt annorlunda än vad kvinnor gör och flera män drar slutsatsen att kvinnor är för känsliga och överdriver genom att hänvisa till hur de själva hade upplevt samma ”behandling”.

Våldtäktsdebatten visar att vi inte bara kan prata om individer. Det är framförallt män som försvarar våldtäkt och anser att kvinnor borde ha mer omdöme.

Det är tydligt att männen med klart antifeministiska (och/eller allmänt kvinnofientliga) drag inte tycker att vi ska utgå från kvinnor när vi pratar om någonting som fler kvinnor kan relatera till och har erfarenhet av. Så mycket var våra olikheter värda att försvara.

Olikheter mellan könen försvaras inte när de är till kvinnors och/eller kvinnors och och mäns fördel, de försvaras som regel när de är till mäns fördel.