Sommarjobb till juriststudent

Får man använda sin blogg för att söka sommarjobb? Det är klart man får.

Som en del av er vet läser jag juristprogrammet på Stockholms universitet. Jag läser åttonde terminen och tar examen i januari 2018.

Jag är i första hand intresserad av något juridiskt sommarjobb. Jag söker framförallt jobb i Stockholm med omnejd men jag är inte främmande för att flytta på mig och jobba i någon annan del av landet.

Just nu läser jag specialkursen i förvaltningsprocessrätt. Dessförinnan läste jag specialkursen i företagsbeskattning. Jag är främst intresserad av processrätt, förvaltningsrätt, konstitutionell rätt och migrationsrätt.

Jag sökte till juristprogrammet på grund av mitt intresse för relationen mellan rätt och samhälle samt för att jag gillar läsa och skriva. Ett intresse som bara har växt under studietiden.

Jag är särskilt intresserad av att beskriva juridiken med dess huvudregler och undantag för personer som inte är verksamma jurister. Att göra juridiken mer tillgänglig för allmänheten är en demokratifråga. Under studietiden har jag skrivit en del på Juridikbloggen som drivs av Mårten Schultz. Juridikbloggen är föga förvånande en blogg om juridik, det intressanta är att den främst läses av icke-jurister.

Om någon har sommarjobb eller skrivuppdrag till mig vore det mycket uppskattat.

Ingen kommer undan förvaltningsrätten

Förvaltningsrätten verkar vara juristprogrammets motsvarighet till grundskolans och gymnasiets matematikundervisning. Under programmets gång har lärare, med några få undantag, framställt förvaltningsrätten som ett tråkigt rättsområde vi inte kommer undan vare sig vi vill det eller inte. Det var nog ingen av er som sökte till juristprogrammet för att ni ville arbeta inom offentlig förvaltning, men faktum är att de flesta av er kommer att hamna där. Jag vet inte hur många gånger jag hört det vid det här laget.

Några lärare har på eget initiativ förklarat varför juriststudenter över huvud taget läser förvaltningsrätt. Vad det ska vara bra för. Något som jag inte känner igen från andra kurser. Tvärtom. De första terminerna förmedlade var och varannan föreläsare att de ägnade sig åt riktig juridik. Tänk om en förvaltningsrättare sa det någon gång, eller har jag missat något?

En skillnad är att förvaltningsrätten, till skillnad från matematik på grundskole- och gymnasienivå, inte framställs som svår. I vart fall inte i någon negativ mening. En lärare på en annan kurs berättade om studenter som beklagade sig över hur svår kursen var. Studier ska vara svåra, sa läraren. Det är som att träna på gym. ”Vad är meningen om man inte tar i?” frågade läraren retoriskt. Jag kunde inte låta bli att tänka på alla som styrketränar regelbundet utan att öka vikten eller träningsvolymen (antalet set och repetitioner), men annars var det en bra liknelse.

Det är inte skolans eller universitetets uppgift att skydda personer från utmaning eller uttråkning. Faktum är att jag sett fram emot förvaltningsrätt med förvaltningsprocessrätt sedan introduktionskursen. Det skulle förvåna mig om det inte finns juriststudenter som går igång på legalitetsprincipen och frågor som rör statens maktutövning gentemot den enskilde. Utan tråkighetsstämpeln hade de säkert varit fler.

Eller så är det jag som är naiv. Jag kommer ihåg när jag förstod att samhällskunskap C var en valbar kurs på samhällsprogrammet, eller när jag insåg att jag var en av få i min klass som hade programmet som mitt förstahandsval. Jag hade en bild av att samhällsprogrammet drog till sig samhällsintresserade personer.

Få saker blir mer intressanta av att de framställs som tråkiga. Det gäller inte bara bokföring, nyttig mat och kondomanvändning utan även förvaltningsrätt.

Låt lesbiska dela ägg!

En gång per termin anordnas diskrimineringendagen på Stockholms universitet. Temadagen har funnits sedan år 2010 och var ursprungligen ett initiativ av de dåvarande juriststudenterna Louise Dane och Lina Elwing.

Förra veckan föreläste juristen Kerstin Burman på diskrimineringsdagen. Föreläsningen handlade om hur HBTQ-personer exkluderas i lagstiftningen och rättstillämpningen. De flesta exemplen var hämtade från familjerätten som fortfarande är så väl heteronormativ som cisnormativ.

Burman gjorde mig uppmärksam på att en person som genomgått en IVF-behandling och fött barn inte kan ge bort de sparade frysta äggen till sin partner om paret vill ha ett syskon och dela på ansvaret för att bära och föda barn.

Detta är ingenting nytt. ”Fortfarande har ensamstående i Sverige inte laglig rätt till inseminering. Bara ena parten i en lesbisk parrelation har rätt till inseminering. Villkoren för IVF, provrörsbefruktning, skiljer sig mellan de olika landstingen både för heterosexuella par och lesbiska par. Ett huvudbudskap från oss liberaler är att samhället inte ska värdera en familjeform som bättre än någon annan. Det är inte föräldrarnas antal eller kön som avgör barnets uppväxt.” skrev Maria Lilja, Liberala kvinnor Västernorrland, i en debattartikel år 2011.

Anledningen till detta är kravet på att det måste finnas en genetisk koppling: ”Ett befruktat ägg får föras in i en kvinnas kropp endast om kvinnan är gift eller sambo och maken eller sambon skriftligen samtyckt till detta. Om ägget inte är kvinnans eget, skall ägget ha befruktats av makens eller sambons spermier.”

Det går förstås att ta bort det kravet. Det krävs ingen genetisk koppling vid adoption och att kräva det rimmar illa med att familjer kan se ut på många olika sätt. Blodsband är inte allt.

Om två personer lever med varandra och båda har förutsättningar för att bära och föda barn borde det underlättas. Om delat ansvar för reproduktionen kan skapa förutsättningar för mer jämlika relationer är det förstås alldeles utmärkt.

Eller som RFSL uttrycker det: ”Detta är en särskild form av surrogatmödraskap, då surrogatmamman som är biologisk förälder till barnet, inte lämnar ifrån sig barnet utan i stället delar det sociala och juridiska föräldraskapet med den genetiska föräldern.”

Om lagstiftaren är för en genetisk koppling borde hen väl uppmuntra en genetisk koppling mellan syskon och låta dem härröra från en persons ägg även inom ramen för en lesbisk relation?