Den enes golv den andres tak

Allt fler kvinnodominerade arbetstagarorganisationer ifrågasätter det så kallade ”lönemärket”. Märket innebär att löneökningarna – räknade i procent och inte i kronor -inom industrin ska vara en norm för arbetsmarknaden i övrigt. (Mer om detta i Medlingsinstitutets årsrapport från 2012 för den som är intresserad.)

”Kvinnor som har en yrkesutbildning och som arbetar i branscher som är kvinnodominerade måste få lite mer än det så kallade märket under de kommande avtalsrörelserna tills de har kommit i fatt männen i de mandominerade områdena”, menar Kommunals ordförande Annelie Nordström.

IF Metalls ordförande Anders Ferbe varnar ”för en utveckling där många ropar efter högre lön”. Han tycker det är oansvarigt och verkligen att leka med elden att tro att de som finns inom industrin ska acceptera att andra använder oss dem trampolin för att lyfta sina löner. (Sveriges Radio)

Vad betyder det att använda någon som trampolin, undrade jag. Och uttryckte sig inte Ferbe oförsiktigt? Googlade hans efternamn och ordet ”trampolin” och fann att Ferbe har uttryckt sig snarlikt vid flera tillfällen tidigare. Någon oförsiktighet kan inte läggas honom till last. Uppenbarligen tycker han att trampolinliknelsen är användbar  och det är den i och för sig i den mening att media gärna återger det.

Använder kvinnor inom kvinnodominerande yrken som tjänar mindre än män inom mansdominerande och vill utmana svensk löneutbildning industrimännen som trampolin? Vad används då inte kvinnor som av personer som inte bara ser upp för avståndet mellan kvinno- och mansdominerade yrken utan också vill behålla det? Vad är det som är oansvarigt? Vad innebär den där leken med elden? Jag tror inte att det är menat som ett förtäckt hot, men det kan uppfattas så.

”Industrifacken är rädda för att deras norm för löneökningarna ska bli ett golv för andra”. Industrifacken har däremot inga problem med att lönenivåer under industriarbetares utgör ett tak för arbetare som inte arbetar inom industrin.

”Så länge som Medlingsinstitutet har huvuddirektiv om att upprätthålla industrin som löneledande kommer lönegapet aldrig att minska. Det kommer snarare att öka. En procentuell ökning av lönerna ger anställda i lågbetalda yrken mycket lägre löneökning än det man till exempel får inom industrin, som har högre löner från början.” skrev Anneli Nordström och Gudrun Schyman i en gemensam debattartikel 2012. (Aftonbladet)

”Idén med sifferlösa avtal som den har formulerats bygger på att vi är några som sätter en siffra som man sedan ska ta rygg på och använda som trampolin, och det tycker inte jag är sjyst”. Anders Ferbe 2013. (Sveriges Radio)

Begriper ni trampolinsnacket?

Juridiskt skydd oavsett samlevnadsform viktigare än monogama makars självbild

Centerpartiet vill ha månggifte skriver medierna med anledning av två meningar i partiets förslag till idéprogram. Meningarna: ”Människor måste själva få besluta över sina privatliv, relationer och tillgångar. Politiken bör varken avgöra hur många människor man får leva tillsammans med, gifta sig med eller vem som ska ärva ens tillgångar.”

Efter Uppdrag gransknings besök hos tio av landets största moskéer rapporterade medierna att nio av dem godkänner månggifte för män (polygyni) och att deras råd många gånger strider mot svensk lagstifning. Reaktionerna emot polygami efter Uppdrag granskning kan säkert delvis förklara att en rad journalister gick igång på skrivelsen om detsamma i centerns förslag till idéprogram.

Den efterföljande debatten efter Uppdrag granskning gav åtminstone mig intrycket av att de flesta är emot polygami i betydelsen möjligheten att ingå äktenskap med flera personer. Istället för att problematisera att moskéerna tog mäns möjlighet att gifta sig med flera kvinnor i försvar utan att stå upp för möjligheten att som giftasvuxen ingå äktenskap med flera personer framställdes det som lika självklart att vara emot polygami som att vara för jämställdhet. Visserligen skulle även ett köns- och antalsneutralt råd i äktenskapsfrågan strida mot svensk lag så som den är skriven i dag.

Moskérepresentanterna är inte ensamma, de är i gott sällskap med många andra som vill reglera hur äktenskap ska se ut. Gudrun Schyman har redan sagt det mest relevanta i denna fråga. Riv upp äktenskapsbalken och anpassa juridiken efter hur människor lever.

Personligen är jag mest orolig för att motståndet mot polygami existerar för att en del monogama personer inte vill ”urvattna” äktenskapets innebörd och att det nekar den som redan lever flersamt ”skydd från att bli ekonomiskt eller på annat sätt utnyttjad” som Schyman skriver . Urvattna ytterligare om du hör dig för med konservativa som anser att äktenskapet ska vara förbehållet en man och en kvinna. Jag vet inte hur många som är förlovade eller vill förlova sig som har tillräckligt lite att göra om dagarna för att uppröras över unga som anser sig vara förlovade trots att de inte har planerat att gifta sig med varandra. Dessa unga avmystifierar förlovningen, menar de. Skaffa dig ett liv, har kristdemokraternas ungdomsförbund av alla förbund uttryckt. Ett liv som inte står och faller med vad andra fyller sina med, kan tilläggas.

Sexualundervisning i Almedalen

Hinner inte skriva så mycket nu annat än att Feministiskt Initiativs Gudrun Schyman var bäst igår när sex- och samlevnad som ämne i skolan diskuterades. Sanna Rayman, SvD, och Maria Ferm, Grön Ungdom, deltog och kommenterar. Debatten arrangerades av Sveriges bästa sexualpolitiska förening RFSU som också kommenterar. Du kan följa RFSU-bloggen om du vill, men jag gissar att den inte är så spännande för dem som inte är på Gotland i skrivande stund? Jag följde Almedalsbloggen med ganska stort intresse förra året, men inser att jag tillhör en minoritet. Det här året är jag på plats som privatperson. Jag tältar och har knappt tillgång till uppkoppling.

En annan sak. Det var roligt när Jan Björklund nämnde Miljöpartiet i sitt tal. Han sa att de när de startade förde en melonpolitik (grön utan på och röd inuti) men nu hade övergått till tomatpolitik. Kanske ligger det något i det när man med jämna mellanrum hör frasen ‘borgarna’ som skällsord från miljöpartister?