Bara bröst i Borås

En vän undrade om jag ville följa med och bada i helgen. Då jag inte har något intresse av att täcka min överkropp, var osäker på vilken simhall det var frågan om och dess inställning till kvinnors överkroppar fick jag ge ett ”det beror på”-svar.

Det är nedslående att svara att man vill bada, men att man inte vet om man kommer att få göra det. Den enda träff jag fick när jag sökte på Stadsparksbadet i Borås var en kortfattad artikel från år 2008. Intrycket jag fick av den var att kvinnor nog inte var välkomna att bada med bar överkropp. Två personer som jobbade på badet ville inte tillåta det enligt artikeln och badhuschefen var ”tveksam”, men medgav att det inte fanns någon ”aktuell policy”.

Jag var inte särskilt optimistisk, men jag följde med min vän och två personer till, en kvinna och man, till Stadsparksbadet i Borås. Det första jag gjorde var att fråga om det var okej att bada med bar överkropp. Jag fick ett något intetsägande svar till en början. Jag påpekade att jag inte ville betala om de inte kunde garantera att jag fick bada. 50 kronor är 50 kronor. Lika lite som jag vill ge ett ”det beror på”-svar till en vän vill jag ha ett ”det beror på”-svar när jag undrar om jag får bada. Personen som jobbade i kassan kallade på sin chef för att kolla med honom. Chefen hade inga problem med det.

Det kändes bra att få bada med bar överkropp. Jag kan inte låta bli att bli på gott humör när någon inte har problem med halva befolkningens överkroppar. Egentligen borde jag inte bli det. Egentligen borde det vara en självklarhet att personer som inte vill täcka sina överkroppar inte ska behöva göra det. Det mest absurda är att det var en självklarhet en gång i tiden. Att kvinnor ska täcka sina överkroppar är ett relativt nytt påfund. Fråga en person som varit med ett tag om du vill veta mer.

Jag täckte också min överkropp i badsammanhang en gång i tiden, men det var främst för att det förväntades av mig. Numer badar jag oftast naken utomhus, men jag kan kompromissa på simhallar som inte tillåter nakenbad och täcka mitt könsorgan. Annat vore det förstås om endast kvinnor vore tvungna att täcka sina könsorgan, då hade jag kritiserat det.

Hade jag varit man hade jag inte behövt svara ”det beror på” när någon vill bada med mig. Om jag hade jag varit man hade jag inte behövt kontakta simhallar i Stockholm för att försöka ta reda på om jag är välkommen att bada med bar överkropp (Eriksdalsbadet och Husbybadet ger alla sorters överkroppar grönt ljus). Jag hade heller inte fått ett ”det beror på”-svar i jakt på ett enkelt ”ja” eller ”nej”.

Jag kände inte för att göra någon aktion och prova att bada med bar överkropp och se vad som hände i Borås. Jag har provat det tidigare i Sundsvall (Sporthallsbadet) och Stockholm (Forsgrénska badet) och det har gått vägen. Jag ville ha besked. Jag ville att simhallen skulle få förhålla sig till frågan. Av personen i kassan fick jag intrycket att hon inte hade tänkt på den tidigare. Det är knappast varje dag en kvinna frågor om hon får bada i bar överkropp.

En fördel med att få ett ”ja” är att det blir svårare för simhallen att hindra en att bada utifall någon annan badgäst skulle ha något att invända mot ens närvaro. Annars har jag ibland haft inställning att det är bättre att inte fråga om lov för att om man frågar riskerar man att få ett nej. Det gäller framförallt i situationer där man vill göra något som inte angår någon annan än en själv.

Tack Stadsparksbadet i Borås för att jag kan åka hem till Stockholm med en positiv känsla. I en bättre värld hade jag inte blivit på gott humör av mottagandet, eller annorlunda uttryckt, jag hade ungefär blivit på lika gott humör som män blir över att de får bada med bar överkropp.