Sexistisk pornografilagstiftning

Obs! tog nyligen upp Storbritanniens nya pornografilagstiftning. Zoe Williams, kolumnist i The Guardian, medverkar i radioprogrammet. Hon menar att lagstiftningen, som främst reglerar vad som får visas, är kvinnofientlig och sexistisk. Lyssna gärna på inslaget (36:54 in).

Flera av de sexuella praktiker som inte får visas i och med den nya lagstiftningen är sådana som lagstiftaren finner olämpliga att ta del av, särskilt om tittarna försöker sig på att efterlikna dem hemma. Men det är inte bara praktiker som inte får visas, utan även halva befolkningens ejakulationer. Det handlar så vitt jag förstått inte om att lagstiftaren tror att fittpersoners ejakulationer är eller består av urin, utan om det faktum att urin har använts i pornografi för att fejka fittpersoners ejakulationer och svårigheterna för en del att skilja det ena från det andra. Vän av ordning undrar varför urin inte får visas.

Som jag har förstått det är inte skälet till att fittpersoners utlösningar inte får visas sexistisk, men det kvittar egentligen med tanke på resultatet. Det drabbar även dem som inte fejkar. Kukpersoners utlösningar är alltjämt tillåtna att visa. Den nya lagstiftningen innehåller heller inget förbud mot att fejka spermamängd eller liknande.

Hur sex skildras i pornografin kan påverka hur människor har sex, även om pornografins påverkan på våra sexliv emellanåt överdrivs. Det vore förstås olyckligt om pornografin bidrog till att fler fejkade orgasmer och utlösningar, men det verkar inte vara det som är bekymret här. Det är faktiskt något oklart vad som är bekymmersamt.

De som tror på pornografins genomslagskraft i våra sovrum borde väl om några välkomna att fittpersoner kan få orgasm och utlösning i pornografi. Fortfarande är en del omedvetna om att fittpersoner precis som kukpersoner kan få utlösningar. Att alla inte får det är en annan fråga, men förutsättningarna finns.

Bland de sexuella inslag som inte får visas i pornografi producerad i Storbritannien finns bland annat smisk, fisting, ”face-sitting”, strypsex och ”age play”. Det som framförallt utmålats som sexistiskt är att man inte får visa fittpersoner som gränslar någons ansikte medan de får oralsex. Motsvarande förbud för kukpersoner som gränslar en sexpartner under oralsex verkar inte vara aktuellt.

Människors arbetsförhållanden är reglerade. Att medverka i kommersiell pornografi är ett arbete. Jag hade haft mer sympati med lagstiftaren om det hade varit frågan om arbetsmiljölagstiftning. Kondom eller inte är till exempel en klockren fråga om arbetsmiljö som man kan ha olika åsikter om. Sedan några år tillbaka måste personer som medverkar i pornografi producerad i Los Angeles använda kondom vid vaginala och anala samlag. Detta för att motverka spridning av sexuellt överförbara sjukdomar. Syftet har inte varit att främja en ökad kondomanvändning hos allmänheten trots att det finns personer som varken vill ha eller se skyddat sex.

Den nya lagstiftningen är säkert arbetsmiljölagstiftning i någon mening, med flera av de sexuella inslag som inte får visas handlar uppenbarligen inte om arbetsmiljö. Det verkar snarare handla om sexualmoral. Hur farligt är face-sitting ens? Den officiella förklaringen är att fittslickande kan blockera luftvägar.

Producenter som vill visa exempelvis fittpersoners ejakulationer eller face-sitting kommer även i fortsättningen kunna göra det, men de får korsa några gränser först.

P.S. Efter att ha läst om face-sitting har det gått upp för mig att en del ser det som en del av dominanssex. Jag har aldrig ens tänkt på det i termer av dominans. Tvärtom har jag sett det som rakt igenom ”vaniljsex”. Kanske för att en vän fick en kombination av face-sitting och utlösning i ansiktet i födelsedagspresent för några år sedan.

Rör inte min hora

Den franska regeringen har föreslagit någon form av sexköplag. Några franska män som är kritiska till det har tagit initiativ till kampanjen ”Rör inte min hora” och hoppas samla 343 ”svins” signaturer mot lagförslaget. 343 ska föra tankarna till de ”343 kvinnor som kämpade för fri aborträtt i Frankrike” på 70-talet, skriver Svenska Dagbladet.

Det kan finnas olika skäl att vara emot en sexköpslag som kriminaliserar sexköparen. Har det någon betydelse om motståndarna till en sådan lag främst vill ha rätt ”hororna” eller om de ser andra problem med att staten kriminaliserar sexköp? Spelar det någon roll vilka man organiserar sig med mot en sexköpslag? Är inte målet – sexköpslagens avskaffande i Sverige eller sexköpslagsförslagets avslag i Frankrike – huvudsaken?

Jag vill mena att ens skäl är helt avgörande för synen på prostituerade men också vilka rättigheter de kan åtnjuta i förhållande till sexköparna och att man därför inte ska engagera sig för prostituerades rättigheter tillsammans med personer som är ganska ointresserade av att de ska ha just några, men gärna ser att de är tillgängliga för sexköpare utan att de behöver begå något lagbrott. För de förra är inte sexköpslagens avskaffande i Sverige eller sexköpslagsförslagets avslag i Frankrike målet, men det kan ses som ett medel (som måste kompletteras med andra åtgärder). För dem kan målet istället vara att ersätta förbudet mot att köpa sex med regleringar som tar fasta på prostituerades rättigheter. Detta istället för att som lagstiftare göra det enkelt för sig och förbjuda en företeelse som faktiskt rymmer en del problem och avstå från nödvändiga arbetsmiljöregleringar genom att hänvisa till att man inte kan reglera något som är kriminaliserat.

Jag minns när någon motståndare till den svenska sexköpslagen uppmanade likasinnade att gå ut och köpa sex för att göra en markering och visa upp att sexköpare också är människor. Om någon tog tag i saken och köpte sex på dennes uppmaning kan jag inte svara på, men om de hade gjort det hade de säkerligen inte gått ut och berättat om sina erfarenheter för vid sidan om det så kallade ”horstigmat” finns ett ännu mer påtagligt sexköparstigma. Bilden av den som köper sex är en man som köper sex av en kvinna för att han har svårt att få sex (om inte personen i fråga har så mycket pengar som han inte vet vad han ska göra av med och därför går till prostituerade) och det är knappast en bild (hur sann eller falsk den än är) man vill förknippas med. Kommer det fram att en man har köpt sex av en kvinna är jag inte främmande för att det kan bli svårt för den personen att få tag på sex någon annan väg efter det.

Sexköpslagen har tveklöst stärkt sexköparstigmat. Fler uppger i dag att det inte är okej att köpa sex än innan lagen trädde i kraft. Kanske har den också stärkt horstigmat, men det är jag mer osäker på då stigmat vad gäller sexköparen antagligen är kopplat till kriminaliseringen men också ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Lagen kriminaliserar inte den prostituerade, men gör däremot gällande att personen är ett offer pekar ut prostitution som ett oönskat inslag i gatubilden. Det kan förstås ha stärkt även horstigmat, men man ska inte inbilla sig att den prostituerade var en person med ett yrke vilket som helst innan sexköpslagen. Det går alldeles utmärkt att vara en ”äcklig hora” i länder där de är legalt både att köpa och sälja sex. Personer som är motståndare till sexköpslagen brukar dock göra gällande att sexköpslagen bidragit till horstigmat och emellanåt låtsas som att det inte fanns innan sexköpslagen och framställa det som att om vi bara tar bort den lag som bidrog till detta stigma kommer det att upphöra.

Vill du avskaffa sexköpslagen för att omintetgöra horstigmat (som framförallt drabbar kvinnor som säljer sex) har jag ett enklare förslag som du själv kan bidra till – motverka de attityder som stigmatiserar kvinnor som är sexuellt utåtriktade och har sex med olika män. Bidrar du inte till det gör sexköpslag eller frånvaron av den detsamma för ”horstigmat”. Det spelar ingen roll om det finns en pengatransaktion med i bilden eller inte – kvinnor ska i det så jämställda Sverige 2013 fortfarande hålla på sig.