Befria män från påtvingade utlösningar

Gissa om jag blev förvånad när några kvinnor i en grupp för barnfria tyckte att frågan om juridisk abort var intressant. Flera argumenterade som om män vore oförmögna att ta ansvar i sexuella sammanhang. Till saken hör att flera i den barnfria gruppen har steriliserat sig. I en grupp där så många har tagit ansvar borde det inte vara främmande att det går att ta ansvar.

Antingen gör kvinnor män till ofrivilliga föräldrar eller så är graviditet något som bara händer. Det påminner om när sexuella övergrepp framställs som något som bara händer.

Jenny Sonesson skriver ”Den feministiska debatten i Sverige har länge fokuserat på samtycke vid sexuella handlingar, samtycke borde vara lika självklart för båda parter vid barnalstrande.”

Sonesson ”känner själv ofrivilliga fäder” och menar att det är ”integritetskränkande” att ”ofrivilligt bli pappa”. Vad är det personer som ejakulerar i andras underliv ska samtycka till enligt Sonesson? På vilket sätt samtyckte inte den ”ofrivilliga” pappan till att han ejakulerade i mammans underliv?

Om man ska vara noggrann samtycker män till sina ejakulationer lika lite som jag samtycker till mina. Man samtycker inte till sina egna val, handlingar, spasmer och kroppsliga utsöndringar. Samtycke är relevant i förhållande till andra. Ett annorlunda perspektiv är att det finns ett inbyggt samtycke när man med berått mod gör någonting, men jag kan inte se att det tillför något då frågan om samtycke förelåg uppkommer i förhållande till andra.

Det hade onekligen varit praktiskt om man kunde ha överläggningar med den egna kroppen. Vet du vad kroppen, i dag samtycker inte jag till att ha fungerande spermier.

Det är knappast någon annan som ska samtycka till kukpersoners utlösningar, däremot är det rimligt med andras samtycke om de involveras på något sätt. Ejakulera inte i personers ansikten eller underliv om de inte samtyckt till det.

Det är grundkurs att det kan bli barn om sperma möter ägg. Det är så många förklarar för barn varför de finns till. Vad diskussionen om juridisk abort visar är att de som tar frågan på allvar (läs: är för att män fritt ska kunna ejakulera i andras underliv och avsäga sig sitt faderskap) antingen inte har sex i bred bemärkelse, inte kan ha vaginala samlag eller har en pojkvän som inte kan det. Diskutera gärna i smågrupper i vad mån deras tyckanden ska tillmätas någon betydelse.


Läs också Tänk efter före du donerar sperma och Hon sa att hon använde p-piller.

 

Åldersgräns är fel väg att gå: Utmana synen på ansvar för graviditet och kräv bättre preventivmedel!

Det borde vara åldersgräns, och krävas betydligt grundligare utredningar, innan man tar till hormonpreparat, skriver Petra Solberg i en debattartikel om sina negativa erfarenheter av p-piller.

På flera håll i landet har ungdomsmottagningar redan begränsat ungas tillgång till p-piller. En del mottagningar har som utgångspunkt att inte skriva ut p-piller till minderåriga på grund av en osäkerhet kring hur man bör förhålla sig till deras sexliv. Vissa mottagningar gör det endast med föräldrarnas kännedom. Det har till och med påståtts att en del kräver intyg från vårdnadshavare eller helt enkelt anmäler till socialtjänsten om en person under 15 år efterfrågar p-piller. Även om minderåriga får p-piller utskriva är det inte någon garanti för att de kan hämta ut dem då det förekommit att apotekspersonal i sin tur nekat dem.

Åtskilliga är de som kan berätta om negativa erfarenheter av hormonbaserade preventivmedel. Bröstspänningar, illamående, mellanblödningar, akne, magsmärta, huvudvärk, humörförändringar, minskad sexlust och smärtsamma eller oregelbundna menstruationer är några av de vanligaste biverkningarna.

En åldersgräns vore dock, om klyschan ursäktas, fel väg att gå. En åldersgräns skulle sannolikt leda till fler oönskade graviditeter, men också skapa ett större utrymme för moraliserande och dömande åsikter kring unga som har sex.

Ansvaret för prevention och reproduktion behandlas fortfarande som en kvinnoangelägenhet. Ett aktuellt exempel är hur kvinnor som befinner sig i de områden som drabbats av det så kallade zika-viruset uppmanats att inte bli gravida. Tänk om män uppmanades att ta ansvar för att inte göra kvinnor gravida.

Att det fortfarande faller på kvinnors lott att förhindra oönskad befruktning är under all kritik, men det ger en föraning om vad det skulle leda till om man begränsade ungas tillgång till preventivmedel. Vid sidan av fler oönskade graviditeter skulle en åldersgräns skapa ett större utrymme kring åsikter om vem som ska ha sex och inte. Ungas utlevda sexualitet är tillräckligt ifrågasatt redan som det är.

Kvinnor är överrepresenterade bland ungdomsmottagningarnas besökare. En del av dem upplever nog inte att de har något annat val när hormonella preventivmedel hamnar i fokus och kondom framställs som ett komplement att använda vid tillfälliga sexuella förbindelser.

Det är positivt att intresset för preventivmedel med färre biverkningar har ökat. Fram för fler hormonfria alternativ. Fram för p-piller för män. Synen på vem som har ansvar för graviditet behöver utmanas, men också synen på kondomen. Kondomen är ett preventivmedel, men framställs ofta som ett komplement till hormonbaserade sådana vid tillfälliga sexuella förbindelser.

Attitydförändringar och beteendeförändringar är ofta långsiktiga och tröga processer. Unga har varken tid att vänta på p-piller för män eller ett samhälle med en modernare, mer jämställd, syn på ansvar för prevention och reproduktion.

Att försvåra för unga att ta ansvar för sin sexuella och reproduktiva hälsa är knappast lösningen på problemen, varken biverkningarna eller gruppen mäns bristande känsla för ansvar i sexuella sammanhang.

Duktiga flickor kan onanera utan att bli gravida

Hur mycket sex kan den ”duktiga flickan” ha och hur ”slarvar” man med sexpartners? Jag vet inte vad andra lägger in i att vara duktig, men jag ser ingen motsättning mellan att vara duktig och att ha ett aktivt sexliv som involverar olika personer.

Den som är duktig kan till exempel ha sex med flera personer utan att bli gravid eller göra någon gravid. Den som är duktig kan se till att kondom alltid används.

Utifrån ett mononormativt perspektiv är den som endast har en sexpartner mer duktig än den som har flera sexpartners. Men det går alldeles utmärkt att slarva med skydd inom ramen för en monogam relation. Om personer som har en monogam relation slarvar och det resulterar i en oplanerad graviditet vet de åtminstone vilka barnets biologiska föräldrar är. Är det duktigt av dem?

Att slarva med skydd är inget bekymmer för personer som bara håller sig till varandra, åtminstone inte vad gäller sexuellt överförbara sjukdomar, kan man invända. Men då utgår man från att personer som lever (serie)monogamt inte har några sådana sjukdomar. Tror ni alla monogama är duktiga nog att de kollar om de är friska innan de börjar ha oskyddat sex med varandra? Behöver jag ens nämna att det finns personer som föds med sexuellt överförbara sjukdomar?

Det är ingen självklarhet att personer som lever monogamt och aldrig får några sexuellt överförbara sjukdomar är mer ”duktiga” än personer som knullar runt utan att det resulterar i sjukdomar eller oplanerade graviditeter.

Jag kopplar inte ”duktighet” till att inte ta några risker. I sådana fall skulle de som inte har sex vara mer ”duktiga” än personer som lever sexuellt monogamt och det har jag inte hört någon påstå om vuxna personer. (Det ska sägas att jag inte rör mig i kretsar som förespråkar celibat.)

Jag kopplar snarare duktighet till att vara en riskmedveten person som klarar av att minimera risker. Klarar man inte av det är det för all del ”duktigt” att vara medveten om det och inte försätta sig i situationer där man måste tänka efter.

Att komma ihåg att ta sina p-piller och att alltid ha kondomer tillgängliga tycker jag är ganska duktigt, men det säger ingenting om hur många sexpartners man har.

Ansvaret är ditt

Häromdagen läste jag Svensk sexualbrottslag: En framåtsyftande tillbakablick av Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt vid Stockholms universitets juridiska fakultet. Leijonhufvud skriver:

Vi har inte en samtyckeskultur, och vi har definitivt inte en samtyckesreglering i lag. Vi lägger fortfarande huvudansvaret på kvinnan när det handlar om sex. […] För att bryta denna så starkt befästa syn behöver man se att, också i vår tid, sex har olika implikationer för män och kvinna. Båda kan ha sexuell lust, båda kan uppleva stark njutning. Med det är kvinnan som i huvudsak bär följderna av sex. Det är i hennes kropp något kan ha hänt. Blev det en graviditet? Ska hon behålla barnet? Ska hon genomgå en abort? Redan denna så oerhörda skillnad är fullt tillräckligt skäl att lägga ett stort ansvar på mannen när det gäller sex. Men så har man hittills inte resonerat – i den av män utformade lagen och den av män styrda rättstillämpningen. Kvinnorna har inte bara burit följderna av sex, de har också ålagts ansvaret vid sex, inte bara för sitt eget handlande utan också för mannens. (s. 107)

Som person som kan bli gravid, men inte har några sådana ambitioner, bör jag självfallet göra vad jag kan för att undvika det. Jag har av den anledningen inte samlag utan kondom. Jag undviker samlag med personer som kan komma att ejakulera i mitt underliv.

Som person som själv inte kan bli gravid, men göra andra gravida bör man se till att inte befrukta någon som inte vill bli befruktad. Jag har ingen aning om hur jag hade agerat om jag hade haft en kuk, kanske hade jag agerat som de personer jag i dag kritiserar.

Rent generellt. Om jag får välja mellan att sabotera för mig själv och att någon annan saboterar för mig är valet enkelt. Jag vill bära ansvaret för mina egna handlingar. Jag ser hellre att jag råkar hälla kaffe i min kurslitteratur än att en kursare som jag lånat ut den till gör det. Att göra någon annan gravid mot dennes vilja är mer klandervärt än att slarva och bli gravid mot sin egen vilja. I det förra exemplet behöver man inte ta det omedelbara ansvaret för konsekvenserna.

”Nästan var fjärde tjej får aldrig frågan om hon går på preventivmedel vid tillfälligt sex utan kondom.” kunde man läsa häromdagen. Det går inte att dra för stora växlar på en mening, men jag fick intrycket av att problemet var att inte fler kvinnor får den frågan vid tillfälligt sex. Problemet, som jag ser det, är att inte kondom används i en större omfattning.

Jag får frågor om jag använder p-piller ibland. Ingen har någonsin undrat om jag använder spiral. Jag tycker inte om att få frågan. Vid tillfälligt sex ska inte svaret på frågan om jag använder preventivmedel påverka om kondom används eller inte. Om jag använder ett preventivmedel som skyddar mot graviditet, men som inte kan uppfattas av min omgivning är en privatsak. Om du ejakulerar i någon annans underliv och utsätter personen för risken att bli gravid är det inte en privatsak eftersom att du inte får bära de omedelbara konsekvenserna av det om ”olyckan” är framme. I förlängningen kan det ge även dig konsekvenser, men det är avhängigt om personen blir gravid, om hon i sådana fall behåller barnet.

Fundera på vad personer som frågar om du använder p-piller undrar. De som frågat mig har vanligtvis velat förmedla att de inte vill använda kondom. Om jag använder p-piller skulle vi inte behöva använda kondom, ungefär. Som om p-piller uteslöt kondom vid samlag. Kondom bör användas om könssjukdomar kan överföras. Det som gör risker till just risker är att man inte vet om de kommer att förverkligas. Man kan inte med all säkerhet veta om personen man har sex med är fri från sexuellt överförbara sjukdomar. Personen kanske inte ens själv vet det även om hen tror sig vara det och kanske därför påstår det.

För den som inte vill ta ansvar kan det finnas fördelar med att inte fråga personer om de använder p-piller eller något annat hormonellt preventivmedel. Om de frågar kan de inte påstå att de var okunniga om att personen inte använde preventivmedel. Att låta bli att använda kondom i tron att den andra använder preventivmedel kan betraktas som mindre ansvarslöst än att fråga och föreslå sex utan kondom trots att inget preventivmedel används. Genom att inte fråga om kvinnor använder preventivmedel åläggs kvinnor ansvaret för vad som kan hända i hennes kropp.

Om du tror att du visar att du är ansvarsfull när du frågar kvinnor om de använder p-piller – tänk om. Du befäster bara att det är antingen kondom eller p-piller som gäller. Du spär också på att kvinnor förväntas använda p-piller, att du i alla fall frågar förändrar inte det. En person som är emot p-piller skulle rimligen inte fråga. Vill du visa att du tar ansvar för din egen och dina sexpartners hälsa föreslår du förslagsvis kondom. Det kan du göra oavsett om du har en kuk eller inte, men har sex med någon som har en.

Planerade ejakulationer ger oplanerade graviditeter?

Vilka är det som inte planerar de oplanerade graviditeterna? Är det den ena eller den andra av de inblandade eller ingen av dem? Kan man tala om att en graviditet var oplanerad om person planerade att ejakulera i någon annans underliv och också gjorde det?

Det går inte att planera att göra någon annan gravid utan vidare. Alldeles oavsett om förutsättningarna för att göra någon gravid är uppfyllda eller inte vet den som ejakulerar i någon annans underliv om att det är förenat med chansen/risken att personen blir gravid.

Det finns olika former av uppsåt inom juridiken. När jag läste första terminen på juristprogrammet behandlade böckerna direkt uppsåt, indirekt uppsåt och likgiltighetsuppsåt. Direkt och indirekt var enklare att förklara för andra, tyckte jag. Likgiltighetsuppsåt var svårare. Hur kan man vara likgiltig och ha uppsåt samtidigt?

Jag kom att tänka på likgiltighetsuppsåt häromdagen efter att ha twittrat om att man måste skilja på oplanerade graviditeter och mäns planerade ejakulationer i kvinnors underliv. Då slog det mig att mäns planerade ejakulationer i kvinnors underliv i vissa fall kan utgöra ett utmärkt exempel på likgiltighetsuppsåt. Om man bortser från att uppsåt är något man har till en kriminaliserad handling eller underlåtenhet och att ejakulera i någons underliv utan dennes samtycke inte är en kriminell handling.

Jag tycker om sexreferenser och tänker ta mig friheten att begå några nu. Saker som annars kan vara svåra att förklara kan bli begripliga om man relaterar dem till sex. För andra kan matreferenser fylla samma funktion. Det beror nog helt och hållet på vilka intressen man har.

Direkt uppsåt är när du ejakulerar i en person medveten om att denne kan bli gravid och det är ditt syfte med att göra det. Indirekt uppsåt är när du är medveten om att personen du ejakulerar i nog kommer att bli gravid utan att det är ditt syfte med att ejakulera i personens underliv. Likgiltighetsuppsåt är när du misstänker att personen kan bli gravid om du ejakulerar i dennes underliv, men likväl gör det och är likgiltig inför graviditeten i sådana fall.

Hade det varit en kriminaliserad handling att ejakulera i någon utan samtycke hade man inte gjort någon åtskillnad beroende på vilken sorts uppsåt det var frågan om. Straffet hade inte varit mindre kännbart om det ”bara” hade varit likgiltighetsuppsåt. Uppsåt är uppsåt. Antingen har man det eller inte. I teorin i alla fall.

Verkar uppsåtsformerna svåra att skilja åt? Det kan bero på att de är det. Vad tänkte personen när hen företog en handling eller lät bli att handla? Jag har ingen aning om vad män tänker innan, under eller efter de ejakulerar i kvinnors underliv. Jag har ingen aning om de ens tänker. Att jag kom att tänka på likgiltighetsuppsåt beror på att män som ejakulerar i andras underliv utan att ha några planer på att göra någon på smällen verkar vara likgiltiga inför graviditetsrisken. Det gäller också risken att de själva skulle kunna drabbas av en sexuellt överförbar sjukdom.

Det har påståtts att kvinnor, framfört allt unga sådana, ANVÄNDER abort som preventivmedel. Bortsett från att det är en dålig metafor i om med att aborter inte är preventiva i den meningen verkar det inte ligga något i det.

Den som gjort abort hamnar alltid i fokus när abort diskuteras. Detta trots att en oplanerad graviditet också kräver någon annans inblandning. Vi fokuserar på de som kan bli gravida när abort diskuteras trots att det finns personer som BETRAKTAR abort som ett preventivmedel och tänker att det är lugnt – för dem – att ejakulera i andras underliv utan samtycke.

Är det några som betraktar abort som ett preventivmedel så är det de män som tänker att om kvinnan blir gravid kan hon alltid göra abort. Män som inte sällan också utgår från att kvinnan skulle göra abort i sådana fall och skulle känna sig ”överkörda” om hon inte gjorde det.

Det oplanerade inslaget handlar inte nödvändigtvis om att ejakulationen inte var planerad utan om att den inte var ägnad att göra kvinnan gravid. För den som blivit oplanerat gravid torde det vara ganska ointressant vad den som agerade ansvarslöst tänkte och kände. Det är en ganska klen tröst att personen inte hade ”direkt uppsåt” att göra en gravid, att personen bara var likgiltig inför den risken.

Är det ett planerat risktagande kvinnor utsätts för när män ejakulerar i deras underliv utan samtycke? Risken är nog inte överlagd i den meningen att män som ejakulerar i kvinnors underliv aktivt tänker på graviditetsrisken, men de vet rimligen om den. Det skulle inte förvåna mig om personer som beter sig på det viset tänker bort den risken för att klara av att utsätta andra för den. Om de stannade upp och tänkte sig för är det inte säkert att de skulle klara av det. Bättre då att intala sig att alla kvinnor använder preventivmedel om de inte säger någonting annat. Risken med ett sådant resonemang är förstås att barn som inte var planerade blir till. Då passar det inte att komma dragandes med att man utgick från att den andra använde preventivmedel eller att det oplanerade barnet är hennes ansvar då hon inte utnyttjade ”preventivmedlet” abort.