Dejta inte honom – om att göra det systematiska personligt

Apropå mitt blogginlägg Ingen har klagat hittills om män och deras sexuella förmågor har jag klagat några gånger. Då tänker jag inte på de gånger jag bett personer att ta det lugnt och försiktigt i dessa tider när var och varannan är inne på hårda tag, utan när jag klagat på personer jag haft sex med för första och sista gången. Det har inte ens handlat om själva sexet, utan mer om vad som verkar vara deras inställning till personer de har sex med.

”Jag skulle säga att personer som har haft sex några gånger inte ”klagar” på varandra, men att betydligt fler kan tänka sig att tala med sina vänner om sex de haft oavsett om de varit nöjda eller missnöjda med det.” skrev jag i blogginlägget.

Spelar det någon roll om vänner samtalar med varandra om personer som försökt tjata till sig oskyddat sex med dem? Det kan spela någon roll, men för mig har det också varit viktigt att tala om för personer som på mer eller mindre tvivelaktiga sätt försökt få till oskyddat sex med mig att jag inte accepterar det. Det finns inget som hindrar att vid sidan om det samtala med sina vänner och skriva statusuppdateringar i affekt.

Personer vill ofta inte kännas vid att deras sexpartners har haft sex med andra eller kan komma att ha det. Jag fungerar annorlunda. Jag är visserligen inte monogam, men för mig är det ofrånkomligt att tänka på det sex personen som vill ha oskyddat sex med mig haft tidigare. Jag utgår inte från att personen vill ha oskyddat sex med just mig. Det är närmare till hands att utgå från att personen överlag försöker få till oskyddat sex med olika personer och utifrån det dra slutsatser om risk för överföring av sexuellt överförbara sjukdomar. För att inte tala om risken att bli gravid.

Jag vet inte hur de som intalar sig att de är ”den enda” förhåller sig till sina sexpartners. Tror de att deras sexuella förmågor uppstått ur ett vacuum? Har jag bra sex med någon föreställer jag mig att det delvis beror på dem de har haft sex med tidigare. Någon eller några måste de rimligen ha övat på sex med. Sex är ingenting man bara är bra på. Kanske har deras tidigare sexpartners sagt ifrån när det varit motiverat.

Erfarenhetsutbyte kan fylla en viktig funktion. En del tror att de är ensamma om erfarenheter som de delar med andra. Genom att tala om delade erfarenheter kan det vara enklare att problematisera dem i större sammanhang. Utbyte av erfarenheter möjliggör för fler personer att sluta ta erfarenheter som visar sig vara en del av ett system personligt.

Förhoppningsvis tar någon till sig om jag skriver om vilket problem personer som försöker få till oskyddat sex utgör, men det lär påverka betydligt fler om många med mig påtalar det. Gärna erfarenhetsutbyte, men fokus bör inte vara sexuellt aktiva personer ska lära sig undvika personer som beter tvivelaktigt före, under eller efter sex. Det får inte enbart bli en fråga om att sexuellt aktiva måste bli bättre på att ”ta vara på sig själva” och ”läsa av” personer.

Sexuellt aktiva kvinnor tar ofta vara på sig själva. Det finns personer som sänder ut varningssignaler och sådana kan man med fördel undvika, men jag skulle inte säga att de är normen.  Inte sällan har personer som behandlar andra illa i sexuella sammanhang uppträtt föredömligt innan. Hur läser man av att någon kommer att insistera på att ha oskyddat sex med en? Det får gärna de som talar om för kvinnor att de måste vara mer nogräknade när de väljer vilka de har sex med svara på.

Det är knappast fler ”dejta inte honom”-sajter vi behöver. Erfarenhetsutbytet måste ha mer långtgående ambitioner än så, att färre personer ska bete sig respektlöst i sexuella sammanhang förslagsvis. Klaga på!

Posted in Sex | Leave a comment

Ingen har klagat hittills!

Pizzerian på orten finns fortfarande kvar. Den bytte lokal när jag var barn och har bytt ägare rätt många gånger, men det finns kvar. Jag minns att pizzerian, La Sola, delade ut reklam till hushållen med jämna mellanrum. Jag kollade i det senaste reklambladet när jag var hos mina föräldrar. Det saknades något. Budskapet som jag förknippade pizzerian med. Jag kommer inte ihåg det ordagrant, men det skulle inte förvåna mig om det är vanligt inom pizzabranschen. Det gick hur som helst ut på att om man var missnöjd med pizzorna skulle man tala med pizzabagarna på La Sola och om man vad nöjd med dem med sina vänner.

Det har aldrig föresvävat mig att La Sola som ville ha konstruktiv kritik skulle ha marknadsfört sina pizzor med ingen har klagat hittills. Inte ens om det vore sant. Med män och sex verkar det vara annorlunda. Jag vet inte hur många gånger män har sagt ”ingen har klagat hittills” när de ska utvärdera sina sexuella förmågor eller sin kukstorlek. Jag hade inte brytt mig om det sades med vad personer som inte vill bli tagna på allvar brukar kalla ”glimten i ögat”, men flera av de som tagit upp att ingen har klagat verkar tro att det säger något (positivt) om deras sexuella förmågor.

Jag har ingen aning om det finns kvinnor som också uttrycker sig så, eller om det i sådana fall är vanligt, då jag främst råkat ut för män som velat påskina hur bra de är på sex i allmänhet och på att tillfredsställa kvinnor i synnerhet. Det är inte bara prostituerade som ger “orgasmgarantier”, men de håller kanske vad de lovar?

Margherita2

Om män har någon framgång med att framställa sig själva som sexets best of hör inte riktigt dit, men då en del vill tro att fysiska och juridiska personer alltid är rationella och endast ägnar sig åt sådant som fungerar tar jag mig friheten att kommentera det. Min gissning är att det inte fungerar något vidare. Det räcker om inte annat att du varit med någon som lovat guld och gröna skogar utan att ha levt upp till det för att inte gå på den lätta igen.

Raggning tycks gå ut på att återvinna sådana raggningsmönster som inte har fungerat med en förhoppning om att de någon gång ska göra det. Eller som min vän Henric Grubbström uttryckte det, på att ”konstant reproducera själva de strukturer som gör att man till att börja med inte får komma till”.

Varje gång någon man berättat att ingen har klagat på dem i sexuella sammanhang tänker jag att det hade varit en nyhet om någon hade klagat. Människor klagar inte på sex, mat eller barnteckningar utan vidare och det ser jag i grunden som någonting positivt.

Klagar kvinnor om de är missnöjda med det sex som varit? Det måste de rimligen göra om de heterosexuella männens påstående ”ingen har klagat hittills” ska ha någon som helst relevans. Jag skulle säga att personer som har haft sex några gånger inte ”klagar” på varandra, men att betydligt fler kan tänka sig att tala med sina vänner om sex de haft oavsett om de varit nöjda eller missnöjda med det. Jag skulle till och med vilja påstå att det är mer sannolikt att du får veta att du är den person din sexpartner har haft bäst sex än att din sexpartner skulle ”klaga” på dig.

Personer som lever i monogama relationer är säkert bättre på att ”klaga” om sexet inte lever upp till förväntningarna. Det är rimligare att ge konstruktiv kritik till en person som råkar vara den enda man får ha sex med än någon man kanske bara kommer att ha sex med någon gång och ännu inte lärt känna sexuellt. Jag skulle däremot inte påstå att de flesta som lever i monogama relationer och är missnöjda med sina sexliv ”klagar” på varandra hos varandra. Monogama riskerar att bli lämnade om de tar upp att de är missnöjda med sitt sexliv. Det är inte säkert att de tycker att det är värt den risken. Ett ännu större risktagande är det förstås att föreslå en öppen relation.

Personer som gjort slut på grund av att sexlivet inte längre levde upp till deras förväntningar och inte motsvarade vad det en gång var riskerar inte att bli lämnade. De borde kunna lägga korten på bordet när de gör slut med någon, men så vitt jag vet gör de som många andra och drar till med någonting annat. Har ni tänkt på hur många som inte verkar ha någon aning om varför de blivit lämnade?

Att någon eller några påstått att du är den bästa de haft sex med för att de vill vara artiga innebär inte att andra sexpartners kommer att klaga hos dig om de är missnöjda. Sannolikt kommer de att hålla det för sig själva för att de är, just det, artiga.

Posted in Sex | Tagged , , , , , | 1 Comment

Fiktiva pojkvänner är en påminnelse om att man inte har rätt till sin kropp

Pratade med en vän om att ickemonogama kvinnor löper en större risk att bli utsatta för sexuella övergrepp eller sexuella gråzoner än monogama kvinnor. Utomrelationella övergrepp och gråzoner det vill säga. Monogama kvinnor riskerar främst att utsättas för övergrepp och gråzoner inom ramen för sin relation givet att deras omgivning känner till att de har en relation. Ickemonogama kvinnor måste se upp med betydligt fler män. Det beror på att ickemonogama kvinnor inte kan ta skydd bakom att de ”tillhör” en annan man.

Bros before hoes. En del män respekterar inte kvinnors vilja, om de vill ha sex med dem eller inte. Däremot kan de respektera andra mäns ”äganderätt” till kvinnors kroppar. Det är klart att man med all rätt kan få problem om man har sex med personer som inte samtycker. Deras upplevelser av de sexuella övergreppen ses nog inte som ett bekymmer, då hade man gissningsvis inte begått dem, men de skulle kunna bli ett om de anmäls.

Ickemonogama kvinnor kan förstås påstå att de har ett förhållande om de känner sig trängda, men de borde inte behöva hitta på. Att de inte samtycker till sex, att de inte ger någon respons när en man visar sexuellt intresse, borde räcka.

Fiktiva partners är en absurd påminnelse om att man inte har rätt till sin egen kropp. Någonting har gått sönder när en del kvinnor inte ser någon annan utväg undkomma påträngande män än att indirekt påstå att någon annan, en man, har ensamrätt till ens kropp, och inte är det patriarkatet.

Personer som begår sexuella övergrepp har ett ansvar för sina handlingar även om en del vill frånta dem det och fördela det på kvinnor som grupp. Min medvetenhet om att ickemonogama kvinnor riskerar att bli utsatta av fler potentiella gärningsmän än monogama innebär inte att jag tycker att kvinnor borde vara monogama. Det är upp till var och en att bestämma om de vill ha en monogam relation eller inte. Jag är mer intresserad av varför man vill vara monogam.

Det är inte kvinnor som ska anpassa sig efter hittepået att män i plural eller singular har rätt till deras kroppar. Det är samhället som måste anpassas. Kvinnor ska inte behöva vara beroende av en man får att vara skyddade från utomrelationella sexuella övergrepp och påträngande sexuella närmanden.

En annan anledning till att det är mindre riskfritt att förgripa sig på ickemonogama kvinnor är att en del tycker att de får tåla sexuella övergrepp. Hade ickemonogama kvinnor varit intresserade av att inte bli knullade mot sin vilja hade de inte haft ÖNSKAT och ÖMSESIDIGT sex med olika personer, ungefär. Man kan knappast beskylla de sexuella övergreppens försvarare för att vara logiska.

Posted in Feminism, Sexuella övergrepp | Tagged , , , , , | 1 Comment

Fittperson och kukperson

Den uppmärksamma läsaren har säkert lagt märke till att jag sedan en tid tillbaka använder orden ”fittperson” och ”kukperson” emellanåt när jag talar om erfarenheter eller exempelvis sexuella praktiker som enbart rör personer med fitta eller kuk. Några har undrat varför jag inte skriver kvinna eller man i tron att det är synonymer. Jag hade förstått invändningen om orden hade varit synonyma, men det är de inte.

De som använder ett mer inkluderande språk måste förstå att det inte är tillgängligt för alla. Att alla inte förstår att det syftar till att inkludera fler, bortom tvåkönsmodellen där mannen och kvinnan är varandras motsatser till könsorgan och könsroll. Ett inkluderande språkbruk riskerar annars att exkludera personer som inte följer det politiska samtalet.

Det går att ha en fitta utan att vara kvinna. Det går att ha en kuk utan att identifiera sig som varken kvinna eller man. Detta borde språket återspegla, en del av oss låter det ske genom att använda ord som kukperson och fittperson. Gäller det abort kan man istället tala om personer med livmödrar då det går att födas med fitta men utan livmoder, även om det är ovanligt.

Jag fick en kommentar på mitt förrförra inlägg från en person om mitt användande av orden. Personen undrade om jag kunde skriva någonting om dem. Som personen skriver kan det vara bra att ”kunna prata om villkor och upplevelser för folk med specifika könsorgan utan att automatiskt koppla ihop det med könsidentitet”. Men, undrar personen, kan det inte få motsatt effekt om man skriver kukperson istället för person med kuk exempelvis?

”Jag är transperson, född med fitta, och för mig känns det olustigt att identifiera mig med ordet ‘fittperson’. Det är liksom det sista jag är. ‘person som har en fitta’ är jag ju däremot, det är ett anatomiskt faktum. Jag talar bara för mig själv här, och undrar mest om du har tänkt något på det?”

När jag för första gången hörde orden kukperson och fittperson under en RFSU-kongress i Uppsala för flera år sedan var min omedelbara reaktion – tänk om personer inte vill identifiera sig med sina könsorgan? Då hade jag inte förstått syftet med orden. Det gör att jag har en viss förståelse för personer som inte förstår syftet med dem i dag trots att det gått flera år sedan dess. Det är viktigt att komma ihåg att det fortfarande är nya ord för en del. Andra har inte kommit i kontakt med dem ännu.

Jag har tänkte på att en del varken vill identifiera sig med sitt kön eller sitt könsorgan. Jag har en kvinnlig könsidentitet, men jag vill inte bli könad i sammanhang där det inte är relevant. Ännu mindre vill jag bli felkönad. Det är inte min avsikt att reducera personer till sina könsorgan. Fittperson bör inte användas slentrianmässigt. Skriver jag om en kvinnlig författare är det inte relevant att nämna hennes könsorgan om jag inte ska referera till något hon skrivit om det förstås. Allt beror på sammanhanget.

Det är som sagt relativt nyligen som jag började använda orden kukperson och fittperson och jag gör det inte konsekvent. Det beror på sammanhanget. Jag kan uttrycka mig mer fritt på min blogg än på universitetet. I mina äldre blogginlägg är det fullt av “kvinna” och “man” både när det är relevant och när det inte är det.

Jag har tänkt på att det finns personer som inte vill identifieras med sitt könsorgan, tänkt på att kukperson och fittperson inte är några ultimata ord i den mån sådana finns. Samtidigt har en del problem med orden “fitta” och “kuk” i sig, men de bryr jag mig inte om. Jag tänker på personer som tycker att fittcupcakes är för mycket och liknande. Jag kommer inte anpassa mig efter de personer som menar att kuk, fitta och knulla är ”fula” ord när jag bloggar. Jag delar helt enkelt inte den uppfattningen.

Som personen kommenterade är det visserligen enklare att skriva ”kukperson” istället för ”person med kuk”. Jag håller med om det, men att någonting är enkelt är ett ganska svagt argument. Att kukperson ger ett bättre språkligt flyt är ett bättre argument.

Det finns andra ord också. Jag tänker framförallt på fittbärare och kukbärare. Det låter som att man går omkring och bär på sitt könsorgan. Jag har ingenting emot om andra använder orden, men för mig är de ungefär lika främmande som fittinnehavare, fittägare, fittkvinna eller kukkvinna.

Jag ser fram emot nya ord för att beskriva personer med livmödrars erfarenheter och är säker på att de kommer, men i nuläget ser jag inget bättre alternativ än att använda ”fittperson” eller ”person med fitta”. Rätta mig gärna om jag har fel.

Posted in Sexualpolitik | Tagged , , , , , , , , | 1 Comment

Bad för alla oavsett överkropp

Simhallarna i Umeå har blivit med nya trivselregler. ”Fritidsnämnden beslutar att som trivselregler i kommunens simhallar rekommendera baddräkt/ bikini som badklädsel för besökare som identifierar sig som kvinnor men att inte avvisa någon utan överdel om inte särskilda skäl finns”.

Det framgår inte vad som kan utgöra ”särskilda skäl” för att avvisa personer som badar utan överdel, men det framgår att andra besökares åsikter inte ska leda till att någon avvisas på den grunden. ”För att alla ska trivas föreslås därför att rekommendera baddräkt/bikini som badklädsel för besökare som identifierar sig som kvinnor men att inte avvisa någon utan överdel om inte särskilda skäl finns”.

Det går att ha synpunkter på den formuleringen. Jag har svårt att föreställa mig att en sådan formulering skulle accepteras om den handlade om någon annan grupp än just kvinnor. Samtidigt är det ett steg i rätt riktning att kvinnor som vill bada utan överdel inte kommer att avvisas. Åtminstone inte de kvinnor som begagnar sig av kommunala simhallar i Umeå.

Fritidsnämnden hänvisar i sitt beslut till den tidigare jämställdhetsombudsmannens beslut från 2007 enligt vilket det inte var könsdiskriminering att förbjuda kvinnor att bada utan överdel. Om diskrimineringsombudsmannen skulle göra en annan bedömning är omöjligt att svara på. Frågan har inte prövats av DO, men sedan 2007 har en del simhallar och kommuner blivit mer inkluderande, vilket antagligen skulle vägas in vid en ny bedömning.

insändare140304(1)

För att det ska vara frågan om diskriminering enligt diskrimineringslagen måste någon ha missgynnats och det måste finnas ett samband mellan missgynnandet och någon av diskrimineringsgrunderna. Kan man konstatera ett missgynnande och ett sådant samband ska en jämförelse ske med en faktisk eller fiktiv person i en jämförbar situation.
Tänk er att en kvinna besöker en kommunal simhall. Kvinnan ombeds att täcka sin överkropp eller lämna simhallen. Först kan vi konstatera att kvinnan har missgynnats. Hon får inte bada om hon inte täcker sin överkropp. Har missgynnandet ett samband med hennes kön? Då får man göra en jämförelse med hur en jämförelseperson, en man, hade behandlats i motsvarande situation. Hade han behandlats annorlunda, hade han behandlats mer förmånligt? Ja, en cisman hade inte ställts in för valet att antingen täcka sin överkropp eller lämna stället.

Det finns fortfarande simhallar som inte tillåter personer som definierar sig som kvinnor att bada utan överdel, en del av dem gömmer sig bakom så kallade trivselregler. När jag läste om de nya inkluderande trivselreglerna i Umeå gick jag in på Stockholms stads hemsida och mejlade de badhus som har egna hemsidor. Husbybadet och Eriksdalsbadet.
Jag har badat utan överdel på Eriksdalsbadet en gång för flera år sedan och då var det inga problem. Jag mejlade och frågade om jag som kvinna var välkommen att bada hos dem utan överdel. Husbybadet var snabba med att svara. Eriksdalsbadet svarade veckan därpå. Till min glädje har badhusen nyligen ändrat sina regler och tillåter numer alla att bada utan överdel om de vill.

Det framgår inte av badhusens hemsidor att de är inkluderande. Jag vet heller inte om det finns någon information om det på plats. Det är en sak att ha rätt, en annan att veta om det. Hur det ser ut på andra badhus i Stockholm eller runt om i landet har jag ingen aning om, men det är bara att kontakta dem och dela svaren på sociala medier.

Alla simhallar har inte tagit ställning till om kvinnor ska ha rätt att bada utan överdel eller inte, alla har inte en “policy”. Genom att kontakta badhusen kan man så ett frö hos dem. Vill man inte mejla runt kan man alltid uppsöka en simhall och prova att bada utan överdel. Det har gått bra de gånger jag har gjort det, men jag ville ändå mejla och fråga. Det kan kännas tryggare att bada utan överdel om man vet att man har rätt att göra det. Om någon annan besökare skulle ha något att invända kan man alltid förklara att man har rätt att bada utan överdel. Om det inte får tyst på dem kan de ta det med badhusets personal eller med en psykolog. Det kan inte vara sunt att gå omkring och ha problem med halva befolkningens överkroppar.

I samma veva som jag kontaktade Husbybadet och Eriksdalsbadet passade jag på att skriva till Stockholms stad och föreslå kommunen att följa fritidsnämnden i Umeås exempel och ta fram inkluderande trivselregler. För personer som riskerar att avvisas på grund av sina överkroppar är tillträde en förutsättning för den trivsel kommunens simhallar runt om i landet vill erbjuda sina besökare. Bara bröst-frågan är en fråga om könsdiskriminering och tillgänglighet. Ska simhallar vara öppna för alla oavsett överkropp eller ska de ha rätt att diskriminera kvinnor? Det är frågan.

Husbybadets och Eriksdalsbadets nya trivselregler inger hopp. Badhusen visar att de kan gå före för ökad jämställdhet när kommunerna låtit sina jämställdhetsplaner damma igen. Nu fattas bara att Stockholm och andra kommuner runt om i landet följer Malmös och Umeås exempel och beslutar att kommunala simhallar ska vara tillgängliga för alla oavsett överkropp.

Posted in Bara bröst | Tagged , , , , , , , , , , , | 1 Comment

Hela kuken ska leva

I ett diskussionsforum om sex undrade en person om hela kuken måste in vid sex, om det inte ger kukpersonen någonting annars. Personen som undrade lever med en kukperson som har fått för sig att hela måste in trots att denne aldrig upplevt det med någon. Det skulle kunna vara en förklaring till fixeringen, man vill ha det man inte kan få eller det man aldrig har upplevt. Det skulle inte förvåna mig om kukpersonen har framställt sig som en i mängden då dennes partner undrar hur kukpersoner i allmänhet vill ha det. Personer har en benägenhet att framställa sina egna sexuella preferenser som mer allmänna än vad de är. Det kan också vara ett sätt att rättfärdiga dem. Jag vill att hela kuken ska få plats och det vill alla andra med kuk också.

013ed1c72b6d1c04905e7d791fc07bSov med Tom of Finland.

Man kan förstås stanna upp och tänka vadå ”inte ger kukpersonen någonting annars”? Sexpartnern då? För mig är det dock självklart att man måste kunna prata både om hur kukpersoner och fittpersoner föredrar att ha sex vid separata tillfällen också. Detta utan att framställa dem som homogena grupper eller utgå ifrån att deras sexualitet och sexuella preferenser kontrasterar varandra.

Frågan i diskussionsforumet handlade inte helt oväntat om vaginala samlag. Jag har av någon anledning aldrig sett någon diskussion om hela kuken måste in vid analsex eller oralsex. Över huvud taget handlar diskussionen om kukstorlek i stort sett alltid om vaginala samlag. Man talar sällan om svårigheterna att få in stora kukar vid oralsex, att det kan vara ansträngande för givarens käkar. De eventuella svårigheterna är kopplade till heterosex, till vaginalsex. Personer med fitta som gillar stora kukar får inte höra att det beror på att de har stora munnar trots att det hade varit helt i linje med det vanligare påståendet om att fittpersoners dragning till stora kukar skulle säga något om det egna könsorganets storlek.

Måste hela kuken in för att det ska ge kukpersonen något? Jag har ingen kuk och vet inte hur det känns att få en sådan omsluten. Om det avgörande är om man kan pussla in hela eller inte. Om jag utgår från personer jag haft sex med och personer som uttalat sig om detta verkar inte sex stå och falla med det, men det finns säkert personer för vilket pusslandet är viktigare än allting annat. Allt finns.

Det är intressant att fundera på vad personer är fixerade av i förhållande till hur stor kuk de har. Jag upplever att personer med mindre kukar är mer fixerade av att sex måste hålla en viss hastighet. Ibland har jag undrat vad det beror på. Om de fått för sig att deras sexpartners vill ha det så eller om de känner mer i ett högre tempo. Jag hoppas på det senare då det för min del inte känns mer att ha sex med någon med medelstor (eller mindre) kuk i ett högre tempo. Det kan snarare kännas mindre. Jag förknippar det dessutom med förtidig utlösning. Om det mot förmodan skulle kännas mer är det ofta på bekostnad av att sexet får pågå ett tag. Då föredrar jag att ha sex i ett långsamt (eller varierat) tempo med en storkukad person.

Jag har ingen aning om hur stor kuk personen som hade fått för sig att hela måste in hade, men jag kan tänka mig att personer med medelstora eller mindre kukar är mer fixerade vid att hela ska in. Det framställs ibland som fördelen med mindre kukar, att de lätteligen får plats och det utan att det är smärtsamt.

Välhängda personer har nog till förbannelse fått höra att det kan vara svårt eller omöjligt för dem att få sina kukar omslutna till roten. Det borde inte komma som en chock för dem om det inte skulle gå även om pratet om hur mycket enklare det är att ha sex med någon som har medelstor eller mindre kuk förstås skulle kunna ha motsatt effekt hos en del storkukade personer och skapa en fixering vid att hela kuken måste in.

kuk

Den vanliga goda tonen.

Det är klart att fittpersoner också kan vara fixerade vid att kukar måste in hela vägen. Människors fixeringar i sexuella sammanhang tycks inte sällan handla om hur de har fått för sig att deras sexpartners (o)beroende av könsorgan vill ha sex. För oss som inte upplever att sex står och faller med pusslandet, eller någon annan sexuell preferens som ibland framställs allmän, kan det därför vara bra att vara öppen med att det inte är avgörande för oss.

För egen del är det bara tilltalande med kukar som inte får plats. Det faktum att det inte går tyder på att kuken är större än snittet. Jag vill helst kunna greppa tag om kuken (gärna med bägge händerna) samtidigt som jag en stor del kuk i mitt underliv, men så har jag sexleksaker som jag inte skulle kunna få inte hela vägen ens med våld också.

Posted in Sex, Storleken spelar roll | Tagged , , , , , , | 8 Comments

Reaktioner på personer som tar oproportionerligt stort utrymme leder till att färre tar plats

En person som är verksam på juridiska institutionen, men inte föreläser särskilt ofta, uttryckte att en del lärare är bekymrade över att juriststudenter ställer färre frågor under föreläsningarna efter introduktionskursen på Juristprogrammet. Jag har också noterat det. Personer som tidigare tog plats och ställde frågor har antingen slutat med det eller gör det allt mer sällan. Detta utan att andra börjat ta plats och fylla upp det ”tomrum” de lämnat efter sig.

Personer som inledningsvis ställde frågor under var och varannan föreläsning har nog lagt märke till hur deras kursare skruvar sig i bänkraderna när någon avbryter föreläsaren för att ställa en fråga. En fråga som de som sitter längre bak i föreläsningssalen inte har en chans att höra om inte föreläsaren upprepar den. De är också väl medvetna om att föreläsningarna kan dra över tiden om studenter ställer frågor då en del föreläsare inte brukar avsätta tid för det. För att inte tala om att man riskera att avslöja att man inte har läst studielitteraturen om man ställer en fråga om något man förväntas känna till. Du kunde väl ha googlat åtminstone?

Nej, jag är inte särskilt bekymrad över att de personer som tidigare tog ett oproportionerligt stort utrymme har slutat göra det. Nej, alla har inte slutat göra det. Jag är mer bekymrad över att personer som inte har något behov av att höra sin egen röst (eller snarare inte har något behov av att andra hör den) låter bli att dela med sig av sina intressanta funderingar som skulle kunna ta undervisningen framåt. Att ställa frågor för att göra sig märkvärdig och visa att man kan saker passar sig varken på ABF eller Stockholms Universitet.

Posted in Sex | Leave a comment

Fullföljs för många oönskade graviditeter?

I Sverige utförs mellan 35 000 och 38 000 aborter årligen. Utförs för många aborter? Det var en av de frågor som diskuterades i helgen på RFSU:s temadag om abort. Frågan diskuterades då ett av de vanligaste argumenten mot en liberal abortlagstiftning är att den leder till ”för många” aborter. För många jämfört med vad, kan man fråga sig.

Sker det för många aborter? Frågar du någon som är för fri abort är det inte självklart. Få skulle säga att det finns något egenvärde i att göra en abort. Betydligt fler skulle kunna skriva under på att aborträtten har ett egenvärde.

Personer som försvarar aborträtten har sällan någon nollvision även om jag har träffat personer som uttryck att varje abort är en abort för mycket utan att för den skull vilja inskränka aborträtten.

Det sker för många aborten om man ser till att allra flesta som genomgått en abort nog hade föredragit att inte hamna i en situation där såg behovet av att göra en. Det skulle ske för få aborter om alternativet vore att personer nekades abort på grund av en abortrestriktiv lagstiftning.

Jag kan bara komma på ett legitimt tillvägagångssätt att minska antalet aborter på och det är att minska antalet oönskade graviditeter. Det får aldrig bli en fråga om att få ned aborttalet genom att förmå fler att fullfölja oönskade graviditeter, vilket abortmotståndare brukar vilja göra. Det måste förstås inte vara abortmotståndare, det kan vara förälder eller svärförälder som vill ha barnbarn också.

abort40

Kolla in RFSU-kampanjen #abort40

Det finns ingen nollvision, det finns heller inget tak. I en del länder utförs färre aborter utan att det beror på en mer begränsad  eller obefintlig aborträtt. Utan att det beror på bristande tillgänglighet till aborter av andra skäl. Inom Sverige finns skillnader om man ser till hur många aborter som utförs i olika län. I Jönköpings län och Kronobergs län utförs färre aborter än i övriga landet. I Gävleborgs län och Gotlands län görs flest aborter. Sker det för många aborter på Gotland? Frågan borde snarare vara om det preventiva arbetet mot oönskade graviditeter är mer eftersatt där.

Om det sker för många aborter är svårt att svara på. Det beror på vilken utgångspunkt man har. Det är enklare att landa i slutsatsen att det sker för många oönskade graviditeter och för få önskade graviditeter. Frivillig barnlöshet existerar parallellt med ofrivillig barnlöshet. Samtidigt fullföljs oönskade graviditeter. Fullföljer för många oönskat gravida sina graviditeter? Det kan bara de svara på om frågan mot förmodan skulle väckas.

Posted in RFSU | Tagged , , , , , , , , , , | Leave a comment

Monogama som inte respekterar monogamin

Att sexuell monogami endast gäller om man kommit överens om det och så länge relationen varar förefaller rimligt, men hur förhåller sig monogama till sexuella erfarenheter som dokumenterats vid ett eventuellt uppbrott?

För de flesta är det nog helt främmande att dela med sig av att sex- och nakenbilder på sexpartners till andra utan samtycke och det oavsett om de har en sexuell relation för tillfället eller inte. Att ha respekt för personers rätt till personlig integritet måste inte på något sätt vara villkorat av att det finns en sexuell relation, men det verkar den “monogama” respekten för sex- och nakenbilder vara för en del. Det kan handla om personer som delar med sig av sådana bilder utan den porträtterades samtycke efter ett uppbrott. Personer som aldrig hade gjort det medan relationen varade.

Genom att dela bilder på personer som man tidigare haft en monogam relation visar man att man inte har någon respekt monogamin eller människors skäl att vara monogama. Väl medveten om att otrohet förekommer blir jag ändå förvånad när monogama delar med sig av sex- och nakenbilder på tidigare partners. Det borde säga sig självt att personer som inte vill dela sitt sexliv med andra personer inte heller vill dela dokumentationen av det med andra om man inte kommit överens om något annat. Det gör det nog också, men det är inte säkert att personer som gått med på att vara monogama eller krävt monogamt sin partner respekterar monogamin.

Att inte dela med sig av sex- och nakenbilder föreställande andra personer är egentligen ingen fråga om monogami, men det rimmar illa med monogamin att dela med sig av dokumentation från ett sexliv som skulle vara exklusivt.

Monogami har liknats vid en sexuell läggning och för en del som lever monogamt kan det givetvis vara så, men att leva monogamt ska inte blandas ihop med att vara monogam. Det går alldeles utmärkt att leva monogamt utan att tro på monogamin även om man som regel vill framställa det som att personer som lever monogamt gör det för att allt annat vore otänkbart för dem.

I en del monogama relationer är de inblandande monogama, i andra kan det vara så att enbart den ena personen är det och att den andra har fått kompromissa. Det är inte bara monogama som får kompromissa i relationer med ickemonogama, även om det främst är monogamas kompromissande som diskuteras. Om några förväntas anpassa sig är det ickemonogama och det utan att det ses som den uppoffring det kan vara för dem.

Personer som är monogama lever monogamt oavsett om det finns en monogamiöverenskommelse eller inte. Utöver dem finns personer som lever monogamt för att de kommit överens om att göra det. Kanske med någon som krävt monogami för att över huvud taget inleda en relation. Ytterligare några lever monogamt för att deras partner inte ska ha sex med andra. De måste som regel erbjuda monogami i gengäld för att kravet inte ska framstå som orimligt. Om de lever monogamt i praktiken är en annan fråga.

Att personer förväntar sig att man inte ska ha sex med nya personer direkt efter uppbrott ger jag ingenting för. Antingen har man kommit överens om sexuell exklusivitet eller inte, något anledning att inte ha sex efter ett uppbrott kan jag inte se annat än om inte vill ha det givetvis. Däremot borde de monogama principer som gällt kring eventuella sex- och nakenbilder även gälla efter ett uppbrott. Personer måste kunna dokumentera sina sexliv och göra slut med varandra utan att oroa sig för att sex- och nakenbilder sprids.

Posted in Monogami | Tagged , , , , , , | Leave a comment

Sex utan självklar final!

Fanny Åström fick frågan “Blir inte lesbiskt sex lite tråkigt i längden? Det blir ju liksom ingen ‘final’.” Final? Frågeställaren utvecklade senare sin frågeställning: “Jo angående det här med bristen på final i att vara lesbisk. Jag tänkte att man missar en självklar avslutning när utlösning inte är med. Men jag kanske underskattat nått annat?”

Frågeställaren begår det vanliga misstaget att framställa sex som en aktivitet med en uppsättning självklara inslag. I detta fallet inslag som inte kan tillgodoses vid sex mellan personer med fitta. Det handlar inte om inslagen personer, kroppar och samtycke utan om vilken sorts sex personerna ska ha sex för att det ens ska betraktas som sex, men också hur det ska avslutas för att inte bli “tråkigt i längden” som frågeställaren uttrycker det. Det går förstås att invända att allt kan bli tråkigt i längden, även en kukperson som får utlösning, men det verkar inte ha föresvävat frågeställaren.

Final

De sexuella inslag som framställs som självklara är sällan det. Varför skulle det vara självklart att kukpersoner ska ha orgasm varje gång de har sex? Varför skulle det vara självklart att deras utlösningar ska få definiera den sexuella aktens avslut bara för att kukar har en tendens att slakna efteråt? Det går att fortsätta ha sex efter utlösning. Kanske inte den sorts sex som kräver en erigerad kuk, men sex.

Missförstå mig rätt. Orgasmer, utlösningar och sperma (i mängder) är tilltalande, men lite för många gånger har personer med fitta haft anledning att förknippa den ovan nämnda finalen med otillfredsställelse. Gånger då bristen på final, eller rättare sagt en annan sorts final, hade varit att föredra.

Frågeställaren borde läsa på. Personer med fitta kan få utlösningar. Jag föreställer mig att om jag hade sex med fittpersoner skulle vi kunna ha utlösningar omvartannat utan att det skulle innebära att vi var tvungna att avsluta av den anledningen. Kukpersoner måste förstås inte heller avsluta efter utlösning, men i och med att en del tycker att deras utslutning ska få definiera sexets avslut blir det ändå ofta så. Då passar det sig inte att fortsätta.

Jag vill ibland fortsätta efter att det gått för den jag har sex. Jag går igång på det givet att det inte sker efter allt för kort tid. Det är knappast någon ultimat förutsättning för mig att avsluta.

Om en fittperson vill fortsätta efter att det gått för en kukperson blir det tydligt att hen inte känner sig klar, och varför skulle hen göra det för att någon annan har fått utlösning? Om den ena känner sig klar, men inte den andra, hur gör man då? Det har lösts genom att personer med fitta helt enkelt får finna sig i att kukpersoners utlösning tillåts definiera sexaktens avslut. Annars kan kukpersonen känna att hen inte räcker till och göra någonting för att täcka “bristen” och faktiskt räcka till och så kan vi inte ha det.

Jag kan leva med att en del föredrar att avsluta med utlösning, men då får de planera in sina utlösningar bättre, tänkter jag. Att komma efter en kort tid och förvänta sig att det inte bara ska få sätta punkt för sexet utan också att den andra ska känna sig klar för den sakens skull är rätt absurt.

Jag kan tänka mig olika finaler, dels sådana som inkluderar personer av samma kön, dels sådana som inte gör det. Finaler som torde vara betydligt mer intressanta än den final som frågeställaren nämner. Det går att tillmäta det sätt sex avslutas på ett stort värde. Det går till och med att framställa det som själva vitsen med att ha sex på det sätt frågeställaren gör. Om utlösning är vitsen med sex kan man dock fråga sig vad värdet av att ha sex med andra är. Utlösning kan de flesta ordna vid sex på egen hand. En del personer med fitta kommer sällan eller aldrig vid partnersex, men däremot oftast eller alltid vid solosex.

Hur sex avslutas är inte särskilt intressant om det inte varit givande dessförinnan, om ni frågar mig. Jag väljer tillfredsställande sex med en “tråkig” final framför otillfredsställande sex med en “självklar avslutning” vilken dag som helst. Annorlunda uttryckt “läker” inte en kukpersons utlösning tråkigt sex. Det kan tyckas orättvist att ställa dessa emot varandra, men personer som fått för sig att sex måste följa en viss mall är sällan de mest givande att ha sex med varför det kan vara motiverat att ställa graden av tillfredsställelse mot sex som följer en viss mall.

Sexuella mallar intresserar sig inte för om de som har sex får ut någonting av det och i sådana fall vad, utan bara för att vissa inslag blir uppfyllda. Vaginalt samlag, check. Kukpersons utlösning, check. Utlösningen behöver inte ens vara något att hurra för. Det räcker att den blir av och att de inblandade förstår att den blivit av.

Fördelen med att följa mallar är att det är enkelt. Kan man dessutom intala sig att det är så tillfredsställande sex går till desto bättre. Det tråkiga med dem är att de döljer att sex kan se ut på olika sätt.

Variationsmöjligheterna är en av de saker jag uppskattar med sex. De framträder sällan när det talas om sex. Det framställs som att sex måste innehålla vissa inslag för att det över huvud taget ska få definieras som sex. Om det åtminstone hade varit inslag som sexpartners som inte har något emot enformigt sex hade kommit överens om, då hade jag nog inte haft något att invända. Istället följer människor någon mall som någon annan kommit upp med.

Det går förstås att bortse från den sortens sexuella mallar genom att ha sex med personer som klarar av att göra just det. Om de aldrig provat måste någon gång vara den första. Svårigheten kan vara att avgöra om någon har en normstyrd sexualitet eller inte innan man provat att ha sex med personen ifråga.

Det är som regel ingen som tittar på när människor har sex med varandra så man kan fråga sig vad de är så oroliga för. Ingen kommer märka dem om de vågar sig på att göra några avsteg från de normenliga sexet. Chansen eller risken är att det uppskattas och att någon kukperson går miste om den annars så självklara finalen.

Posted in Alla dessa orgasmer, Sex | Tagged , , , , | 1 Comment