Dina sexuella erfarenheter och andras mönster

Har ni också tänkt att män som inte kan tänka sig att ha sex eller längre sexuella relationer med kvinnor som haft mer än ett visst antal sexpartners bara inte klarar en jämförelse? Har man haft sex med del män kan man se mönster. Det gäller säkert om man haft sex med kvinnor med, men det är ett ämne för någon som har sex med kvinnor.

Det finns saker som är mer eller mindre standard när man har sex, saker som är lika självklara som att man tackar för kaffet. De mönster jag tänker på gäller sådant som man inte kan föreställa sig innan man haft en del sex eller lyssnat på personer som haft det. Det gäller såväl positiva som negativa mönster.

Har man haft sex med 7 personer är det svårare att dra några slutsatser om hur män eller kvinnor är i sexuella sammanhang än om man haft sex med 70 personer, men redan vid 7 personer borde man kunna se några mönster. Ett mönster är män som har sex med kvinnor men inte bryr sig om kvinnors orgasm. Män som låter den egna orgasmen sätta punkt för sexet. Det går alldeles utmärkt att fortsätta stimulera sin sexpartner efter att man själv har kommit.

Det finns män som bryr sig om kvinnors orgasm, men jag skulle säga att män antingen inte bryr sig om kvinnors orgasm eller ser den som överordnad allt annat. För dem blir kvinnors orgasm ett kvitto på att de har gjort någonting rätt. Tänk om kvinnors orgasm kunde få vara en del av sex bara, varken ointressant eller något sex står och faller med. Apropå sex med kvinnor har en del män uttryckt att kvinnor är likadana där, att det finns kvinnor som är minst lika måna om att män måste ha orgasm varje gång.

Mönstret män som inte bryr sig om kvinnor orgasm är emellertid sådant man kan läsa sig till. Det finns massor av texter om ”orgasmgapet” och vad det beror på. I övrigt handlar de flesta mönster kvinnor skriver om sådant som sker innan sex. Om hur män visar sig sexuellt intresserade av kvinnor. Där ser fler mönster. Den som haft sex med 7 personer kan mycket väl ha avvisat 70 personer.

Kvinnor pratar faktiskt med varandra om män visar sexuellt intresse. En del tar skärmdumpar och hänger ut personer som visat sexuellt intresse på ett sätt som inte föll dem i smaken. Själv tycker jag att det är ganska olustigt när personer blir uthängda enbart för att ha visat någon sexuellt intresse. Tänker man att samtycke är en förutsättning för sex och att personer bör kunna ha sex måste man kunna visa sexuellt intresse och antingen tacka ja eller nej. Man kommer aldrig få välja vilka som är sexuellt intresserade av en. Därmed inte sagt att personer inte bör visa sexuellt intresse på ett respektfullt sätt. Där brister en del, minst sagt.

Det intressanta med mönster de mönster man kan se leder mig tillbaka till män som inte klarar en jämförelse. En del män som inte har några som helst synpunkter på hur många sexpartners kvinnor haft – de finns – agerar som om man inte hade något underlag för jämförelser. “Han tror nog att jag knappt har haft sex” kan man tänka då. En del utgår från att man har rätt lite erfarenhet och kan säga saker som jag har svårt att föreställa mig att unga män som har sex med betydligt äldre kvinnor skulle säga, men vad vet jag.
Jag tror inte att det är överlagt eller så, jag tycker bara att det är intressant. Det får mig att undra vad jag säger och gör som “alla” kvinnor säger och gör i sexuella sammanhang.

Via en man som haft sex med en del kvinnor har man fått en del inblickar. Kvinnor (gärna sådana som betraktar sig själva som sexpositiva) pratar tydligen om hur “omättliga” de är på sex eller hur bra de är på att ge oralsex. Tror ni att jag någonsin kommer att prata om hur omättlig jag är på sex annat än då jag har ägglossning och biologin på min sida?

Jag vet inte hur det är för andra, men jag blir sällan överraskad när män säger saker om sina sexuella förmågor. Inte sällan går marknadsföringen ut på att man kommer att få orgasm om man har sex med dem. Första gången någon säger något kan man haja till, efter ett antal gånger tänker man bara ”okej, du är en sån som säger sådana där saker”. Det är ingen kritik egentligen. Det är bara intressant mot bakgrund av män som inte tror att man har just något att jämföra med och därför skulle vara oförmögen att se mönster. Män som likt kvinnor är mer eller mindre omedvetna om hur de upprätthåller dessa mönster.

Dina självsäkra uttalanden om att jag kommer att få orgasm om jag har sex med dig gör mig inte särskilt intresserad av att komma. Jag vet inte om de vänder sig till personer som inte har haft orgasm tidigare eller som ser det som någonting utöver det vanliga, men för mig är inte orgasm någonting stort. Varför tror en del män att jag inte känner min egen kropp tillräckligt väl för att veta att orgasmgarantier inte fungerar på mig? Att bry sig om sexpartners orgasm är för övrigt ingen kvalitetsstämpel utan miniminivå.

Tala inte om för mig att jag inte kommer att ångra mig om jag har sex med dig. Varför tror en del män att jag inte kan avgöra sådant själv? I vanliga fall ångrar jag mig, men just skulle lämna mig med en känsla av frånvaro av ånger. Skulle det vara ett incitament att ha sex med någon?

Nej, jag köper inte att du gillar att ge oralsex för att du säger att du älskar att ge oralsex. Kanske kan du tänka dig att ge oralsex en stund. Varför tror en del män att jag är immun mot uppenbara varningstecken? De som pratar vitt och brett om att de gillar att ge oralsex är underrepresenterade bland de som faktiskt gör det. Personer som uppskattar att ge oralsex ser sig inte sällan som alldeles vanliga personer som gillar “vanligt” sex. De skulle inte komma på tanken att skylta med sin vanlighet.

Påstå inte att du har 20 cm kuk om du inte har det. Varför tror en del män att en “size queen” inte kan skilja på 18 cm och 20 cm? Varför tror en del män att kvinnor är dumma i huvudet? Centimeter, hallå? Om det hade handlat om att bedöma antalet kvadratmeter hade jag förstått det, jag tror ofta att lägenheter är större än vad de är.

Nej, jag vill inte ha sex med dig för att du beskriver kvinnors njutning som det mest tändande du vet. Prata helst inte om hur du får kvinnor att komma. Kanske har dina sexpartners njutit under sex. Kanske har de fått orgasm. Du är bara en del av det. Kanske har du legat med personer som varit trygga i sin sexualitet och känt sina kroppar. Personer som vet vad de ska göra för att maximera vad de får ut av sex. Det kan förstås vara svårt om man har sex med personer som har bråttom. Det finns de facto mindre sex att försöka påverka och vetskapen om att någon bara vill få sex överstökat, eller vad det nu handlar om, är kanske inte den mest tändande.

Personligen är jag inte intresserad av att maximera vad jag får ut av sex som i grunden knappt ger mig något. Hade jag haft mindre sex hade jag kanske missat att det finns personer som vill ha långvarigt sex. Det är ingen myt från pornografin att det finns män som kan ha långvariga vaginala samlag. Hade jag haft sex med 7 personer hade jag kanske gått med på 8 minuter långa vaginala samlag och tänkt att det är så sex ska vara. Om du tycker om sex skadar det inte att ha ett jämförelseunderlag. Läs på eller ha sex!

Posted in Alla dessa orgasmer | Tagged , , , , , , , | 1 Comment

Alla andra får

Det är enkelt att dra på munnen när barn som vill ha något använder argumentet “alla andra får”. Att alla andra får ses inte som ett riktigt argument. Tänk om vuxna hade argumenterat på det viset?

Barn som argumenterar på det viset vet säkert någon som använt argumentet med framgång. De har förstått att man ska vara normal. Vuxna har den fördelen att de bara kan göra som alla andra. De behöver som regel inte någon om lov. De behöver inte formulera för sig själva eller någon annan att de vill göra någonting för att alla andra gör det. Praktiskt, eller hur?

Om vi kräver någonting särskilt av personer som inte gör som alla andra – för det gör vi -borde det väl i konsekvensens namn krävas någonting särskilt när vuxna missunnar barn att göra som alla andra? Varför förväntas barn vara experter på normkritik? Varför förväntas barn utmana normer?

“Har ni tänkt på vad inkonsekventa vi föräldrar är ibland.

Tänk er in i situationen en sen härlig sommarkväll och det är dags för barnen att komma in för kvällen. Barnet vill naturligtvis inte eftersom det fortfarande finns andra barn ute. Dom använder argumentet att alla andra får ju vara ute, och jag som förälder svarar med att det bryr jag mig inte om eller något liknande.

Nästa situation skulle kunna vara en vinterdag och man tycker att barnet skall ha en mössa på sig vilket han av någon anledning inte vill. Då använder jag som förälder det argumentet att alla andra barn har ju mössa på sig.

Jag använder alltså samma argument som mitt barn använde vilket jag förkastade när han använde det.”

Jag har all förståelse för att barn använder argumentet “alla andra får”. Vad personer vill är  mindre intressant är vad alla andra får och gör. Vad du vill är bara intressant om du vill göra sådant som uppfattas som “normalt”. Barn skulle ha mindre framgång med argumentet “jag vill vara utomhus” än argumentet “alla andra barn får vara utomhus”.

Intressant nog invänder många föräldrar att det inte stämmer att alla andra barn får. De har förstås rätt i sak. Alla andra får ingenting. Det kanske inte ens ligger någonting i barnets upplevelse. Det kan vara ett fåtal som får det “alla” andra få. Vad föräldrarna gör när de förklarar att deras barn har fel i sak är att de godtar argumentet som sådant. Allt annat skulle rimma illa med att man ska göra som alla andra.

johnny olsson har fattat det

Posted in Sex | Tagged , , , , , , , , | Leave a comment

Ingen frihet utan kontraster

Förundras över personer som kommit till insikt med att man är mer fri som varannan vecka-förälder än varje vecka-förälder eller som ogift efter ett långvarigt ojämställt äktenskap. Det är lite som när män (eller kvinnor för den delen) får döttrar och blir feminister. Det är sådant man kan läsa sig till, tänker jag.

Jag förstår att det måste vara bekvämt för personer som arbetar i kostym att ta av sig kostymen efter en lång arbetsdag och byta ut om till mjukisbyxor. Jag behöver inte prova på de vanorna för att förstå det. Att jag inte direkt kan relatera till hur bekvämt det är för kostymnissarna är en annan sak.

Vilken omväg människor tar för att komma till insikt, men de som gjort det har något att jämföra med. Det är väl alldeles utmärkt om personer kan inspirera andra till att leva friare liv. På samma sätt som det i och för sig är utmärkt om män som får döttrar blir feminister.

“De stora vinnarna är separerade föräldrar som har barnen lika mycket. Att leva så minskar tidspressen markant. Hälften av tiden är de befriade från huvudansvaret för barnen, som innebär en massa balanserande. Man kan också tänka sig att kontrasterna mellan de olika veckorna gör att dessa föräldrar uppskattar denna frihet ännu mer än personer utan barn.” kan man till exempel läsa i en artikel i Aftonbladet från 2009.

Det är klart att man har mer tid över till sig själv om man inte har barn på heltid. Det är klart att föräldrar vars barn flyttat hemifrån får mer tid till annat än föräldraskapet.

“[D]et är ett sorgligt faktum att många par börja leva jämställt först efter separationen” skriver Rebecka Edgren Aldén om varannan vecka-livet på Skriet från kärnfamiljen. “Så länge kärnfamiljen inte är jämställd kommer en skilsmässa att innebära en arbetslättnad för kvinnan. En skilsmässa är många gånger ett nödvändigt ont. Det bästa, kanske till och med det enda, alternativet. Oftast initierad av kvinnan, och ofta på grund av orättvisa, brist på respekt för den andre, en sned arbetsfördelning, ojämställdhet.”

“I antologin ”Happy, happy” står glädjen efter en skilsmässa i centrum. Här skriver tio författare om glädjen i att upptäcka sig själv som egen person efter år av geggig tvåsamhet, om möjligheten att varannan vecka vara fri från barnumgänge och kunna göra vad man vill, om utveckling och frihet. […] Det är enbart kvinnor som medverkar i ”Happy, happy”. Och kanske är det framför allt kvinnor som behöver skolas in i den nya känslo­lag som ropar ”hurra!” när någon skiljer sig. Inte för att kvinnor skulle vara trögare i sina hjärtan än män, men för att belöningen vid en skilsmässa är att man får – och bör – ställa det egna jaget i centrum, ett beteende som rimmar illa med traditionell kvinnlighet.” Så skriver Nina Björk om antologin Happy Happy av Maria Sveland och Katarina Wennstam.

Sanna Lundell om samma antologi: “Enligt de två redaktörerna Sveland och Wennstam saknades det glädje­fulla perspektivet på skilsmässan i bokfloran. De ville berätta om det nya härliga livet av själsligt undergörande ensamhet, egen lägenhet att inreda, sovmorgnar, crazy partykvällar, ungdomligt kompishäng och sist men inte minst en åter­vunnen jämställdhet. Varannanvecka-livet är helt enkelt the shit om man får tro de här två nyseparerade kvinnorna och dess medförfattare. Jag håller inte med. Tvärtom tycker jag att separationer har normaliserats så till den milda grad att det för nästan alla mina vänner som befinner sig i det tungrodda så kallade småbarnsträsket ­talar om varannanvecka-livet som en hägrande skatt. Separationer framställs nu för tiden medialt, litterärt och filmiskt oftast som en winwin-lösning för både ­henne, ­honom och inte minst barnen.”

En stor del av de som definierar sig som ickemonogama eller poly har någon gång levt monogamt. Jag föreställer mig att det kommer bli vanligare i framtiden med personer som lever icke-monogamt utan att ha provat på monogami på samma sätt som det blivit vanligare med homosexuella som endast levt och haft sex med personer av samma kön.

Jag har aldrig levt monogamt. Min icke-monogami är ingen reaktion på monogamin. Jag förstår att det inte är för mig att någon annan har synpunkter på vad jag gör med min kropp utan att ha provat på monogami. Jag skulle förstås kunna leva monogamt ett tag för kontrasternas skull och sedan återgå till att leva icke-monogamt igen. Det är bara det att jag är lite för ointresserad av kontraster och aha-upplevelser. Jag är happy unhappy. Jag tänker inte gå omkring i obekväma kläder sex dagar av sju för att uppskatta mjukisbyxor på söndagarna.

Posted in Kärnfamilj, Relationer | Tagged , , , , , , | Leave a comment

Liknar inte Natalie Portman i V for Vendetta

Ni vet när personer säger att alla asiaster ser likadana ut? Det stämmer inte. Alla asiater ser inte likadana ut. Det är ingen som säger att alla rakade kvinnor ser likadana ut, men ibland undrar jag om icke-rakade klarar av att skilja rakade kvinnor åt. Nej, jag pratar inte om kvinnor med rakade fittor. Jag pratar om kvinnor med rakade huvuden.

Jag fick ett mejl i dag. Det löd: “Du åkte inte möjligtvis mellan Göteborg och Stockholm med en gullig hund, med MTR express, för ett par månader sedan? Du är verkligen sinnessjukt lik tjejen jag satt mittemot.” Jag har ingen hund och det skulle förvåna mig om jag var sinnessjukt lik den personen, tänkte jag och lät bli att svara på mejlet.

Vet ni hur många gånger personer har sett mig i städer jag aldrig satt min fot i? Nej, det är klart ni inte vet. Inte ens jag vet. Jag har tappat räkningen. De som tror sig ha sett mig har sett en rakad person som de läst som kvinna. Jag har hittills inte träffat någon person som sett ut som mig. Nej, jag är inte lik Natalie Portman i V for Vendetta eller Sinéad O’Connor. Jag har ett karaktäristiskt utseende och det hänger inte på håret. Alldeles oavsett ser inte alla rakade kvinnor likadana ut.

VO2UEk6

Inte nog med det blev jag felkönad i dag. Mitt sällskap beställde mat. Personen som tog betalt frågar mitt sällskap “Vad ska han ha?”. “Han” syftade på mig. “Han? Hon!” svarade jag och personen bad så mycket om ursäkt.

Varför frågade personen inte mig vad jag ville ha? Jag är 163 cm lång och har knappt någon ansiktsbehåring. Jag är van vid att bli felkönad och inte sällan blir jag behandlad som ett barn i samband med det.

BCW0VhzCAAE5wnF

Posted in Normer | Tagged , , , | Leave a comment

De som kommenterar andras kroppar negativt borde skämmas

Du behöver inte nöja dig med ett halvt liv bara för att du är tjock. Du behöver inte vänta med att göra saker tills du blivit smal. Dels för att du faktiskt inte behöver det, men också för du riskerar att ta med dig den väntan i graven. Det är inte säkert att du någonsin blir smal. Det är absolut inte säkert att den insats det kräver skulle vara värd det. En del av att acceptera sin kropp är att acceptera den som den är.

Måste tjocka skämmas? Frågan ställs i senaste avsnittet av Kropp & Själ i P1. Hanna Kristoffersson som skriver i FeTT Magazine medverkar och säger saker som:

Det går att leva ett fullt liv som tjock, man behöver inte vänta med saker tills man blir smal. Det är väldigt vanligt att kanske framförallt kvinnor går runt och tänker att jamen jag ska gifta mig sen när jag blir smal och då ska fjällvandra och då ska jag ta den där resan när jag blivit smal.

Kropp & Själ tar upp en del av de fördomar som finns om tjocka och tendensen att tala i termer av ”hälsa” när man i själva verket ägnar sig åt fat shaming. Jag föreställer mig att de som ger råd till tjocka för att de bryr sig om deras hälsa är i minoritet. Hur kommer det sig annars att de som talar om för tjocka att de borde gå ned i vikt klarar av att lägga band på sig själva när smala har en ohälsosam livsstil? Det är som om en smal kropp ”läker” vilken ohälsosam livsstil som helst.

Det finns tjocka som är ohälsosamma, det finns smala som är ohälsosamma. Det viktiga i sammanhanget är att personer som regel inte tar tag i sin hälsa för att deras omgivning kommer med goda råd.

Innan du ger någon som är tjock goda råd bör du fråga dig själv om personen har bett om dina råd. Har personer inte bett om dina råd? Ge inte dina råd. Chansen att du åstadkommer någon positiv förändring när du ger råd ingen bett om är försumbar. Spelar det någon roll då? För många verkar det inte göra det. Jag kanske inte kan få dig att gå ned i vikt, men du ska åtminstone inte tro att du inte borde skämmas.

Behovet av att kommentera andras kroppar borde var och en som lider av det göra upp med. Det går ut över andra. Det får personer oavsett kroppsstorlek att tvivla på sig själva och sina kroppar. Det är en oerhört krävande verksamhet som tar energi som hade kunnat läggas på någonting annat.

Posted in Normer | Tagged , , , , , | Leave a comment

Steriliseringsmyndig

En person som har fyllt tjugofem år får på egen begäran steriliseras. Snart får jag sterilisera mig, har jag tänkt en längre tid. Nu får jag sterilisera mig och jag tvivlar fortfarande. Kroppsliga oåterkalleliga ingrepp framkallar ett mått av obehag hos mig. Att skaffa barn är en del av det. Jag tänker på det i termer av något oåterkalleligt.

Den som vill sterilisera sig måste träffa en kurator eller läkare och få information om vad det innebär att bli steriliserad. Sterilisering får inte ske utan att den som begär åtgärden noggrant har informerats om ingreppets innebörd och följder samt, i förekommande fall, om andra möjligheter att förebygga graviditet. Det framgår av 5 § steriliseringslagen.

Fördelarna med sterilisering är att det är en säker preventivmetod utan biverkningar. Jag är inte främmande för att en sådan som jag som inte använder något annat preventivmedel än kondom skulle ha bättre sex om jag visste att jag under inga omständigheter riskerade att bli med barn. Kanske hade jag varit mer avslappnad de gånger samlag med kondom inte varit det mest smidiga eller de gånger jag känt ett behov av att med jämna mellanrum kolla att kondomen sitter där den ska.

Tänkbara nackdelar med sterilisering är att man kan ångra sig, men jag vet inte hur vanligt det är. En annan nackdel är om man blir mindre noggrann med att använda kondom vid tillfälliga sexuella förbindelser. Jämför med på alla som använder hormonella preventivmedel och struntar i kondom. I och med att jag inte vill ha sperma i mitt underliv vore det till nackdel för mig om personer fick för sig att de kan ejakulera i det.

Något som ses som en nackdel med sterilisering men som jag ser som en fördel är att det i princip inte finns någon återvändo om man skulle ångra sig. Jag tycker inte att jag ska skaffa barn. Det som står mellan mig om barn är inte frånvaron av barnlängtan, det är en övertygelse om att jag inte ska ha barn. Jag vill inte vilja ha barn. Det gäller även om jag skulle få för mig att jag borde skaffa barn. I ett sådant läge hade det varit positivt att vara steriliserad, tänker jag.

Jag vet en person som steriliserade sig som en slags säkerhetsåtgärd i händelse av att hon en dag skulle få för sig att hon borde skaffa barn. I samband med förälskelse eller så. För en del är det säkert provocerande för det har blivit någon slags sanning att man ska skaffa barn om man känner för det.

För egen del har jag ingenting emot att känna för något utan att nödvändigtvis agera på det. Jag måste inte göra allt jag känner för. Jag känner för att ha sex med massor av personer som lever i monogama förhållanden, med något säger mig att deras partners helst ser att jag inte agerar på den känslan.

Posted in 40 skäl att inte skaffa barn | Tagged , , , , , , | Leave a comment

Seriösa relationer

Det finns personer som sticker ut på Tinder. Personerna som har profiler med presentationer. Då tänker jag inte på de som angett ålder och kroppslängd utan de som har skrivit någonting om sig själva. Jag sveper aldrig höger (sveper man bilden åt höger gillar man vad man ser) på personer som saknar presentationer.

Samtidigt kan jag förstå de som inte skriver något då jag hakar upp mig på personer som söker efter något seriöst utan att definiera vad som är seriöst för dem. Jag finner det oseriöst. Jag föreställer mig att de flesta som är ute efter något seriöst har en monogam relation i åtanke, men vad vet jag. I andra sammanhang hade jag frågat personer vad de menar med seriöst. På Tinder sveper jag vänster.

Som ickemonogam har jag inget intresse av att låta monogamin definiera vilka relationer som är seriösa. Själv tycker jag att det är seriöst att kunna vårda flera sociala och sexuella relationer samtidigt. Inte mindre seriöst än att ha en sexuell relation.

Men “något seriöst” är mer än bara monogami. Det finns en “seriös” dejtingkultur som jag inte är särskilt insatt i mer än att jag vet att den finns och att vissa anser det oseriöst att “dejta” flera personer åt gången eller att ha sex innan man setts ett visst antal gånger. För närmare detaljer får ni fråga någon som dejtar.

Jag ser det som seriöst att ha sex första gången man ses. Fungerar det fungerar det och man kan fortsätta ses om man känner för det. Jag ser inget skäl att dra ut på det, men så har jag heller inga idéer om att mitt värde står och faller med hur tidigt in i relationer jag har sex. Om andra har sådana idéer rör det mig inte i ryggen.

Jag brukar inte beskriva mina relationer som seriösa, men om någon undrar är de flesta av dem seriösa utifrån hur jag ser på seriositet. Seriositet ett positivt laddat ord. Säg den som skulle beskriva sina relationer som oseriösa.

Seriöst för mig att ta ansvar för att man ses, att inte bara säga att man måste ses. Vanlig artighetsfras i Stockholm är “vi måste ses någon dag”. Det är seriöst att höra av sig till varandra med jämna mellanrum. Vidare är det seriöst att kunna prata om vilken sorts kontakt man vill ha. Mindre seriösa är relationer som bygger på att den ena underhåller och tar initiativ.

De mest oseriösa personerna att ha relationer med är sådana som det inte går att planera något med för att de vill ha alla dörrar öppna. Personer som får andra att känna sig som inhoppare. För massor av år sedan träffade jag en person som aldrig kunde ge klara besked om hen hade tänkt att komma på fester och liknande. En sådan som inte ens tackade för inbjudningar. De gånger hen gav klara besked var om det gällde någon tillställning alla (som betydde något) ändå skulle på. Inte sällan tillställningar med ett begränsat antal platser.

Det är inte helt ovanligt att personer vill ha alla dörrar öppna ifall det skulle dyka upp någon mer statusfylld fest. Om man aldrig kan planera in saker ska man inte bli förvånad om man får andra att känna sig som reserver. För hur skulle människor vars umgängen inte tål att skrivas in en kalender annars känna? Din tid är säkert viktigt för dig, men andras tid är också viktig. Om inte för dig så åtminstone för dem.

Relationer på den enes villkor är inte särskilt seriösa vare sig de är sociala, sexuella, monogama eller icke-monogam. Borde personer som lever ickemonogamt försöka omformulera vad som är seriöst? Kan inte de monogama få vara seriösa i fred? Om personer vill definiera sina relationer som seriösa är det bara att göra det. Jag bryr mig inte mer än att jag ser ut som ett levande frågetecken när någon letar efter något seriöst. På en rak fråga skulle jag säga att de flesta av mina relationer är någorlunda seriösa. Eller snarare, jag jobbar på det. Relationer är något man gör.

Posted in Relationer | Tagged , , , , , , , , | 2 Comments

Födelsedagsselfie

Jag fyller 25 år i dag. Någon undrade vad jag önskar mig i födelsedagspresent. Kaffe och stora kukar går alltid åt.

12694643_1719476868332189_1772128112691019111_o

Posted in Personligt | Tagged , | Leave a comment

Befria män från påtvingade utlösningar

Gissa om jag blev förvånad när några kvinnor i en grupp för barnfria tyckte att frågan om juridisk abort var intressant. Flera argumenterade som om män vore oförmögna att ta ansvar i sexuella sammanhang. Till saken hör att flera i den barnfria gruppen har steriliserat sig. I en grupp där så många har tagit ansvar borde det inte vara främmande att det går att ta ansvar.

Antingen gör kvinnor män till ofrivilliga föräldrar eller så är graviditet något som bara händer. Det påminner om när sexuella övergrepp framställs som något som bara händer.

Jenny Sonesson skriver “Den feministiska debatten i Sverige har länge fokuserat på samtycke vid sexuella handlingar, samtycke borde vara lika självklart för båda parter vid barnalstrande.”

Sonesson “känner själv ofrivilliga fäder” och menar att det är “integritetskränkande” att “ofrivilligt bli pappa”. Vad är det personer som ejakulerar i andras underliv ska samtycka till enligt Sonesson? På vilket sätt samtyckte inte den “ofrivilliga” pappan till att han ejakulerade i mammans underliv?

Om man ska vara noggrann samtycker män till sina ejakulationer lika lite som jag samtycker till mina. Man samtycker inte till sina egna val, handlingar, spasmer och kroppsliga utsöndringar. Samtycke är relevant i förhållande till andra. Ett annorlunda perspektiv är att det finns ett inbyggt samtycke när man med berått mod gör någonting, men jag kan inte se att det tillför något då frågan om samtycke förelåg uppkommer i förhållande till andra.

Det hade onekligen varit praktiskt om man kunde ha överläggningar med den egna kroppen. Vet du vad kroppen, i dag samtycker inte jag till att ha fungerande spermier.

Det är knappast någon annan som ska samtycka till kukpersoners utlösningar, däremot är det rimligt med andras samtycke om de involveras på något sätt. Ejakulera inte i personers ansikten eller underliv om de inte samtyckt till det.

Det är grundkurs att det kan bli barn om sperma möter ägg. Det är så många förklarar för barn varför de finns till. Vad diskussionen om juridisk abort visar är att de som tar frågan på allvar (läs: är för att män fritt ska kunna ejakulera i andras underliv och avsäga sig sitt faderskap) antingen inte har sex i bred bemärkelse, inte kan ha vaginala samlag eller har en pojkvän som inte kan det. Diskutera gärna i smågrupper i vad mån deras tyckanden ska tillmätas någon betydelse.


Läs också Tänk efter före du donerar sperma och Hon sa att hon använde p-piller.

 

Posted in Preventivmedel, Säkrare sex | Tagged , , , , , , , , , , , , | Leave a comment

Regeringen har bråttom med att skärpa asylreglerna

Regeringens förslag om att anpassa asylreglerna till EU:s miniminivå för att färre ska söka asyl i Sverige får kritik av remissinstanserna. Antalet som söker asyl och beviljas uppehållstillstånd i Sverige måste minska kraftigt. För att åstadkomma detta vill regeringen ersätta den tidigare huvudregeln om permanenta uppehållstillstånd med tillfälliga uppehållstillstånd.

Flyktingar ska vid första prövningstillfället beviljas uppehållstillstånd i tre år och alternativt skyddsbehövande i ett år, enligt regeringens förslag.

Någon statlig utredning har inte tillsatts för att utreda regeringens förslag. Det har varit på remiss helt i enlighet med beredningskravet, men det verkar mest vara en formsak för en regering som inte kan vänta med att försvåra för människor på flykt.

Kritiken från remissinstanserna var väntad. Flera instanser menar regeringens förslag kan strida mot barnkonventionen och EU-rätt och internationella rättigheter. Om tillfälliga uppehållstillstånd försvårar för de som kommer till Sverige att etablera sig här verkar regeringen vara helt ointresserad av.

“Det som händer i Sverige får också konsekvenser i övriga Europa. Den nya asylpolitiken har haft som uttalat syfte att skicka en signal till andra länder att ta större ansvar för flyktingmottagandet. Det har dock visat sig ha snarast omvänd effekt. Sverige har tidigare setts som ett föregångsland. Opinionsbildare runt om i Europa har kunnat peka på hur ett generöst flyktingmottagande fungerat väl. Men sedan Sveriges regering bytte retorik och börjat inskränka flyktingars möjligheter, så har många länder följt vårt exempel. Till exempel Danmark och Tyskland.” DN Debatt.

Samtidigt som människor på flykt dör sneglar andra länder mot Sverige. Skriv under Folkkampanj för asylrätts upprop.

Människor på flykt ska inte hindras att nå Sverige.
Familjer ska kunna återförenas utan att riskera livet.
Därför protesterar vi mot transportöransvar och alla hinder mot familjeåterförening!

Människor som behöver skydd ska vara trygga i Sverige.
Barn ska bemötas med omsorg och framtidstro.
Därför protesterar vi mot tillfälliga uppehållstillstånd och alla åtgärder som inskränker asylrätten och som strider mot barnkonventionen!

Skriv under uppropet här och sprid ordet.

Posted in Politik | Tagged , , , , , , | Leave a comment