Tryggare rum

Det pratas ibland om trygga rum och behovet av sådana. Utan att känna mig särskilt otrygg har jag svårt att se att det går att uppbåda trygga rum i någon större utsträckning. Det är som med sex. Det finns mer eller mindre säkert sex – varför man ofta pratar om säkrare sex snarare än säkert sex – och det finns mer eller mindre trygga rum.

Hur åstadkommer man då tryggare rum. Det är ingenting som sker över en natt, men jag tänker att mycket vore vunnet om personer lät bli att göra rum otrygga. Det är sällan deras närvaro som är bekymret utan vad de gör.

Några anekdoter i kronologisk ordning.

Tåget ska snart lämna Stockholm och ta oss till Sundsvall när personen som sitter bredvid mig börjar prata med mig. Något besvärad av alla frågor, för det är bara frågor, om var jag ska, vem eller vilka jag ska träffa och vad vi ska göra besvarar jag ändå dem för att inte vara oartig. Jag måste trots allt sitta bredvid personen ett bra tag framöver. Det som får droppen att rinna över är när personen ber om mitt telefonnummer. Där har jag svarat kort på några frågor och den för mig okända personen som jag kommer ha intill mig i flera timmar ber om mitt nummer. Själv har jag inte ställt en enda fråga. Jag förklarade att jag inte lämnar ut mitt nummer vi sa inte ett ord mer till varandra under hela resan.

En person dyker upp bakom mig när jag promenerar hemåt och frågar om jag är en kille eller tjej. Det är sent. ”Vad är det för en fråga?” svarar jag. ”En till fråga bara”. ”Inga fler frågor” svarar jag märkbart irriterad. ”Du är fin i alla fall” säger personen och fortsätter att gå bakom mig tills jag går över vägen och byter trottoar mest för att markera att personen gått över gränsen.

Jag är på ett nakenbad och uppfattar att en person säger åt två påklädda person som sitter på en bänk intill sandstranden att det är ett nakenbad. Personen ber de påklädda personerna lämna området. Den ena håller på med sin telefon och mumlar ”jag ska bara”. De sitter kvar på bänken och har uppenbarligen inga planer på att gå. De har suttit snett bakom mig och mitt sällskap utan att vi lagt märke till dem, jag har ingen aning om hur länge det men det måste ha varit ett tag i och med att de blev tillsagda. Jag klär på mig, går fram till dem och ber dem dra. De går genast därifrån.

Tänk om personer, som regel män, lät bli att agera på ett sådant sätt att personer, som regel kvinnor, behövde känna obehag i deras närvaro. För det är trots allt inte rummen det är fel på. Ibland undrar man om dessa personer vill att kvinnor ska undvika vissa miljöer, om de inte förstår bättre eller bara är beredda att riskera att kvinnor på individnivå får se sina livsutrymmen krympta för sitt eget höga nöjes skull vad man nu får ut av att utsätta andra för obehag och göra människor otrygga.

Transpersoner kan vara heterosexuella

I går medverkade Moa-Lina Olbers Croall som skrivit boken ”I mitt namn – en bok om att vara trans” i P1. Det handlade om hur språket påverkar hur vi ser på saker och ting och betydelsen av ett inkluderande språkbruk. I boken finns en begreppsordlista för den som inte är bekant med begrepp som ”köna” och ”könsdysfori”.

Det tar tid att lära ut nya ord och för den som hör dem för första gången är de nya även om du och dina gelikar har använt dem de senaste tio åren. Jag minns när jag var 15 år och ny medlem i RFSU och inte förstod vad det där SRHR och SRHR-frågor som RFSU:are pratade om var för något. Det var på den tiden då personer sällan läste ut vad förkortningen stod för, sexuell och reproduktiv hälsa (översättning av sexual and reproductive health and rights), men inte ens när någon gjorde det utan att närmare förklara begreppets innebörd blev jag särskilt mycket klokare. Hur kan hälsa vara reproduktiv och vadå reproduktiva rättigheter? Jag blev tvungen att läsa på.

Fortfarande får man förklara för cispersoner att transpersoner kan vara heterosexuella. En del tror att transpersoner har någon särskild sexuell läggning eller att de i vart fall inte är heterosexuella. Då får man förklara för dem att transpersoner precis som cispersoner (personer som identifierar sig med det vid födseln tilldelade könet) kan ha vilken sexuell läggning som helst, att cis och trans har med kön och inte med sexualitet att göra.

HBT-begreppet som står för homosexuella, bisexuella och transpersoner kan ha bidragit till att personer tror att trans har med sexuell läggning att göra. Om H:et och B:et representerar olika sexuella läggningar borde rimligen också T:et göra det kan man få för sig. Särskilt om personer tror att T:et står för transsexuella och inte transpersoner.

För övrigt väntar jag fortfarande på att de som tror att transsexualism och sexism har med sex att göra ska ta till sig att oralsex är sex.

Ansvarsfullt att testa sig för könssjukdomar

Finge jag bestämma skulle det anses ansvarsfullt att använda kondom och testa sig för sexuellt överförbara sjukdomar. Istället menar en del att det enda ansvarsfulla är att inte ”behöva” testa sig och då pratar jag inte om personer som praktiserar sexuell avhållsamhet utan om sådana som lever monogamt. Bland de som inte vill eller inte klarar av att leva monogamt finns förstås personer som för att intala sig själva att de inte behöver använda kondom låter bli. (För att inte tala om vilka signaler en del tror att det sänder om man har sex med någon och föreslår kondom.)

Jag har svårt att se att det kan bli en självklarhet för sexuellt aktiva personer att testa sig emellanåt om vi inte pratar om det. Tänk om vi kunde vara lika öppna med det som med andra vårdärenden vi inte blivit kallade till. Jag har ibland skrivit om att jag testar mig regelbundet för att jag vill att fler ska göra det. Då jag inte tillhör någon stigmatiserad riskgrupp har det varit lugnt för mig att vara öppen med det. Om vi som kan vara öppna med att vi testar oss utan att riskera stigmatiseringen drar oss för att vara det kan man fråga sig hur det är för män som har sex med män och andra som tillhör så kallade riskgrupper.

I Dagens Nyheter kan man läsa att en del män som har sex med män undviker att hiv-testa sig bland annat på grund av rädsla för stigmatisering. Detta enligt en studie som gjorts av forskare vid Karolinska institutet och Folkhälsomyndigheten. I studien ”har män som haft sex med män svarat på en webbenkät om sina erfarenheter av hiv-test. Av deras svar framgår att de flesta som upplever att de tagit risker också har gjort ett hiv-test, men en fjärdedel av de svarande har uppgett att de aldrig testat sig, trots att forskarna bedömt att de flesta av dem haft anledning att göra det”.

För övrigt. En del som läser om män som har sex med män och undviker att testa sig eller om personer som inte använder kondom med nya sexpartners vill säkert tro att det beror på att de bara haft oralsex med varandra. Att fyra av tio inte använder kondom med nya sexpartners (Kådiskollen 2016) behöver inte innebära att är ansvarslösa. Det beror helt och hållet på vilken form av sex det gäller, men sannolikt har många av dem, kanske de flesta, haft omslutande sex då en del inte ens klassar annat än vaginala och anala samlag som sex. Det intressanta är om personer som ”haft anledning” att använda kondom har gjort det. Om de fyra av tio som inte använder kondom med nya sexpartners bara har oralsex är det inget att bry sig om även om jag har svårt att tro att det förehåller sig så.

Gärna argumentation, men först ett rejält ställningstagande!

Jag delar inte åsikten som framförs i den här artikeln, kan ni ge mig exempel på goda motargument? Jag vet inte hur ofta jag sett den sortens förfrågningar i en diskussionsgrupp på Facebook.

Det är också på Facebook jag brukar få frågor om vad jag tycker om saker som jag över huvud taget inte har kommenterat. Jag har förstås inte kommenterat allt som kan tänkas intressera mig och det kan vara trevligt att bli uppmärksammad på saker som torde kunna intressera en, men en del saker personer frågar om är mer långsökta än andra.

Framförallt får jag frågor om det alla pratar om. Alla utom jag då. Om jag inte pratar om något ”alla andra pratar om” beror det ofta på att jag är ointresserad och/eller ett medvetet val från min sida. En del av oss klarar av att avstå från att kommentera det senaste utan att skriva en bok om det.

Det är förstås bra att fundera över olika argument för och emot saker och ting – och vem har inte velat fråga begåvade personer vad de tycker i olika sakfrågor – men det bör man förslagsvis ha gjort på egen hand till att börja med. Annars kan andra uppfatta dig som någon som vill att andra ska göra jobbet åt dig…

Jag förstår de som frågar begåvade personer om tänkbara argument för eller emot någonting. Det finns ofta argument som man inte kommer på antingen för att man inte är tillräckligt påläst och/eller inte är mottaglig för argument mot den egna ståndpunkten (i den mån man har någon), men det är inte säkert att man får reda på dem om man framstår som någon för vilket ställningstagandet kommer i första hand, vilket de som efterfrågar argument på Facebook utan att ens ha googlat först ofta gör.

Dator till Johanna Sjödin

Som en del läsare anske har märkt har jag knappt uppdaterat min blogg den senaste tiden. Det beror på att min dator gjorde slut med mig för två månader sedan. Jag behöver en dator för att kunna blogga.

Om någon har en slant att avvara till en ny dator vore jag mycket tacksam. Har en crowdfunding här.

Med vänliga hälsningar,
Johanna Sjödin

Sex som paketlösning och säkrare sex

På kroppen, inte i kroppen är ett sätt att praktisera säkrare sex. Av någon anledning förutsätts det ofta att kukpersoner ejakulerar i personer de har samlag med. Det sägs att kukpersoner ska ”dra ur” före utlösning. Det framställs som en katastrof om en kondom går sönder, underförstått att den innehåller sperma. Man måste inte ejakulera i kondom bara för att man använder det. Det finns ingen riktig anledning att framställa det som att kukpersoner alltid får utlösning när de har sex.

En del av att praktisera säkrare sex är kunna välja mellan mer eller mindre ”säkrare” sex (RFSU och RFSL pratar om säkrare sex istället för säkert sex och det gör jag med inspirerad av dem). Det är inte antingen eller, det är inte alla risker eller inga risker som gäller.

Om man använder kondom går det att ta av kondomen och ejakulera på kroppen eller någon annanstans, det går till och med att avrunda sexuella aktiviteter utan att det är frågan om en nära förestående utlösning. Tänk om man vore tydligare med det och lät bli att framställa sex som färdiga paketlösningar. Sånt här sex har kukpersoner mer fittpersoner, sånt här sex har personer som använder kondom och så vidare.

Detox från sociala medier

Jag tog en digital detox i helgen, skriver Johan Norberg. Jag känner också för en detox från sociala medier. Inte på grund av de ”tomma kalorierna” i mitt flöde eller för att jag har ”de mest intressanta vännerna i världen” utan för att jag blir alldeles matt av personer som hugger på saker som de inte hade behövt hugga på om de bara hade läst innantill, personer som inte kan skilja på frågor och påståenden eller i vart fall låtsas att de inte kan det, så kallat medvetet missförstånd. Då har jag inte ens nämnt män som har ett behov av att förklara saker för en. Jag borde kanske inte vara på sociala medier.

In our family portrait we look pretty happy

Familjebegreppet är mer inkluderande i dag. Det är inte bara kärnfamiljen som räknas. En familj kan se ut på olika sätt. Ett sätt att vara mer inkluderande är att låta bli att beskriva andras familjemedlemmar som antingen hela eller halva, att helt enkelt sluta prata i termer av hel- och halvsyskon.

Under våren insåg jag att jag inte längre har någon kärnfamilj enligt en del juridiska definitioner (se återföreningsdirektivet till exempel) och kanske inte ens enligt de vedertagna definitionerna. Jag har trott att min kärnfamilj ska bestå om jag inte ersätter den med en där jag är någons förälder och inte någons barn, men tydligen omfattar kärnfamiljen bara familjer av föräldrar som bor ihop med sina omyndiga barn.

Det var ett tag sedan jag flyttade hemifrån och blev myndig, men ändå reagerar jag negativt på uppmaningen om att jag borde skaffa familj. Jag har redan en familj svarar jag närmast instinktivt. Möjligen skulle jag kunna utöka den eller skaffa en till, men utgångspunkten att man måste skaffa en egen kärnfamilj där man intar positionen som förälder är absurd.

Det är inte svårare än att man kan behöva anpassa sitt språkbruk efter den verklighet människor lever i. Undvik juridiska och biologiska familjebegrepp om ni har relationer människor emellan för ögonen. För en herrans massa år sedan hade jag uppmanat er att sluta tala om ”oäkta” barn men språkbruket har förändrats sedan dess. De som inte förstått att det kan vara annat än blodsband som avgör vilka relationer vi värderar och upprätthåller borde se sig omkring.

Det är redan många som lever bortom kärnfamiljen. I framtiden kommer vi få se fler som skaffar barn med vänner utan att vara ihop. Fler barn kommer ha flera föräldrar om än inte i juridisk så i vart fall i social mening. Fler kommer skaffa barn på egen hand. Fler kommer välja bort biologiska barn.

Här offras ingenting för din sexualitet

Undrar varifrån tron att de flesta med kvinnligt kodade bröst vill att de ska vara sexuellt laddade i allehanda sammanhang kommer. Vidare undrar jag var alla som vill låta sig begränsas av att andra finner deras överkroppar sexuellt laddade är någonstans. Jag betvivlar inte att de finns, men föreställer mig att männen som månar om den sexuella laddningen och prioriterar den i högre grad än jämställdhet är fler.

Utan att överdriva dess omfattning finns det kvinnor som inte är beredda på att deras överkroppar avsexualiseras, kvinnor som föredrar en sexistisk ordning. På samma sätt som det finns kvinnor som inte är särskilt entusiastiska till uttalade samtycken i sexuella sammanhang för att de menar att det fråntar sex dess laddning. Dessa personer kan inte tillåtas få sätta agendan. Det är inte rimligt att andra ska begränsa sig eller att någras sexuella integritet och självbestämmanderätt ska offras för att en del går igång på frånvaron av uttryckliga samtycken, rape play och liknande. Har man en sådan dragning är jag säker på att det finns rollspel som lämpar sig utmärkt för det.

Kondom inte bara första gången

Vissa använder inte kondom oavsett vad. Några använder kondom första gången de har sex med någon för att därefter ha oskyddade samlag vilket för mig är helt obegripligt. Jag undrar om det är sådana som använder kondom första gången för att ge ett seriöst intryck eller för att de tror att de riskerar att bli utan sex annars. De vet rimligen att kondom måste användas vid varje samlag för att vara ett meningsfullt skydd mot oönskade graviditeter och könssjukdomar. Man är inte immun mot överföring av sexuellt överförbara sjukdomar för att man förälskat sig i varandra även om en del verkar tro det.

Kondomanvändning är inte nödvändigtvis en åldersfråga. Det finns personer i alla åldrar som inte använder kondom med nya sexpartner eller – vilket torde vara vanligast – för att de lever i en monogam relation och inte ser något behov av det. I relationer mellan kukpersoner och fittpersoner får hormonella preventivmedel ofta ersätta kondom. Frågan är om det testar sig innan de slutar använda kondom. De flesta har trots allt en sexuell historik.

En del kukpersoner vill inte använda kondom för att de känner mindre med då men din sexuella hälsa är faktiskt viktigare. Ta bara fram en kondom om du vill använda det.

Om du fått för dig att sluta använda kondom med någon återkommande sexpartner bör ni se till att testa er innan. Det spelar ingen roll hur mycket ni vill visa att ni ”hör ihop” eller att kondom inte ”behövs”.