Reglerad invandring som omskrivning för en restriktiv migrationspolitik

De senaste åren har det skett en förskjutning i debatten kring invandring. Begreppet ”reglerad invandring” har alltmer blivit en omskrivning, en eufemism, för sådant som inre gränskontroller, id-kontroller, begränsad anhöriginvandring, skärpta försörjningskrav, begränsningar i rätten till familjeåterförening och tillfälliga uppehållstillstånd för den som söker asyl. Allt detta kan äga rum inom ramen för en reglerad invandring, men inget av detta är synonymt med en reglerad invandring. Regleringen står inte och faller med de restriktiva inslagen.

Det är en ganska meningslös fråga, om Sverige har en genom statliga bestämmelser styrd immigration. Den har varit reglerad för utomnordiska medborgare sedan år 1967. Ändå har det vid upprepade tillfällen den senaste tiden konstaterats att Sverige har en reglerad invandring.

 

Reglerad invandring innebär att staten har ställt regler för vi vilka som får komma till Sverige och på vilka villkor. Reglerad invandring gäller ej för asylsökande, utan för personer som av familjeskäl eller som arbetssökare vill till Sverige. (Immigrant-institutet)
Då det inte finns någon politisk majoritet för en oreglerad invandring kan frågan om hur invandringen bör regleras vara mer intressant än om den över huvud taget borde vara reglerad. Att bara konstatera att den är reglerad och låta det stanna där riskerar att skapa låsta positioner där reglerad invandring blir synonymt med restriktiv invandring.

Reglerad invandring har också använts som en omskrivning av partier som velat minska antalet asylsökande. På Socialdemokraternas hemsida kan man läsa: ”Vi socialdemokrater värnar den reglerade invandringen där rätten för flyktingar att söka asyl är grundläggande.”

screenshot-from-2016-10-04-18-28-10

Invandring och asyl är olika saker. Det finns en fara med att prata om asyl och invandring i samma andetag då rätten att söka asyl är en mänsklig rättighet. Att Sverigedemokrater, Socialdemokrater och andra som vill försvåra för människor att komma in i Sverige och uppehålla sig här gärna pratar om asylpolitiken som en del av den reglerade invandringen är inte särskilt förvånande, men vi andra måste kunna stå upp för den fria rörligheten utan att undergräva asylrätten.

Argumentet går att reglerad invandring är ett måste och att gränsen behöver dras någonstans. Därefter gör argumentet ett logiskt hopp och hävdar att invandringen därför måste stramas åt jämfört med i dag.

Men mycket i politiken handlar om riktning. Ska skatterna höjas eller sänkas? Ska staten bli större eller mindre? Ska det bli lättare eller svårare att invandra? Man hör aldrig någon borgerlig debattör skriva att eftersom vi inte kan avskaffa alla skatter handlar diskussionen om en avvägning av hur höga skatterna ska vara, och att man då lika gärna kan acceptera Vänsterpartiets skattehöjningar.

Ett liknande resonemang är ”om vi ska kunna upprätthålla politiskt stöd för dagens invandring måste invandringspolitiken bli mer restriktiv”. Det är en logisk kullerbytta i stil med ”för att rädda byn måste vi bränna ned den”. (Jacob Lundberg, Migro)

Sverige hade en reglerad invandring innan Socialdemokraterna och Miljöpartiet enades om att de permanenta uppehållstillstånden skulle bli färre och de tillfälliga uppehållstillstånden kortare. Den tillfälliga utlänningslagstiftningen trädde i kraft den 20 juli i år. Den ska gälla i tre år. Vi som vill se en annan migrationspolitik måste påminna om att det är möjligt. Permanenta uppehållstillstånd har varit huvudregeln sedan år 1985. Det måste finnas en gräns för hur kort det politiska minnet tillåts vara.

Det finns inget sådant som antingen en anpassning av asylreglerna till EU:s miniminivå eller en oreglerad invandring. Det går att vara för en reglerad invandring utan att införa gränskontroller och vidta andra åtgärder för att minska antalet personer som söker asyl.

Det finns krafter som vill se en annan berättelse om Sveriges reglerade invandring. Att Sveriges har en reglerad invandring borde säga lika lite om regleringens innehåll som att Sverige liksom en rad andra länder har en reglerad narkotikapolitik. Reglerad invandring får inte bli en rumsren beskrivningen av en restriktiv migrationspolitik.

Inga nazister utanför riksdagen i skolan

Knappt fyra månader innan riksdagsvalet 2014 skrev Socialdemokraternas partiordförande Stefan Löfven och partiets dåvarande utbildningspolitiska talesperson Ibrahim Baylan på Aftonbladet debatt om antidemokrater i skolan.

Aftonbladet satte rubriken ”Ändra lagen – inga nazister i skolan”. Det är oklart om Löfven och Baylan ville något mer än att uttrycka sin oro över nazister i skolan. Jag delar den oron, men den som läser debattartikeln kan få intrycket av att Socialdemokraterna har några konkreta förslag för hur skolor ska kunna säga nej till nazister i skolan.

”Nu vill nazistiska partier bereda sig plats i våra skolor. Detta är i grunden en absurd tanke. Ska judiska barn behöva sitta och höra i sin egen skola att de inte har samma människovärde som andra? Ska romska barn höra i sina egna klassrum att de inte har en rätt att existera? Ska homosexuella barn få känna hatet i de lokaler som ska stå för trygghet och lärande?”

Rubriken får stå för Aftonbladet, debattartikelns innehåll för artikelförfattarna. Löfven och Baylan skriver ”Vi vill utreda en förändring av lagstiftningen för att hitta sätt så att en rektor på en skola på strikt objektiva kriterier ska kunna avvisa partier”. Det är någonting annat än att skolor ska kunna stänga ute nazister med hänvisning till deras åsikter.

Den grundläggande förvaltningsrättsliga objektivitetsprincipen kommer till uttryck i 1 kap. 9 § regeringsformen. Skolor och andra som företräder det allmänna ska vara objektiva i sitt beslutsfattande. Rektorer som fattar beslut om ett politiskt parti ska bjudas in till en skola får inte låta sig påverkas av partiets åsikter.

Skolor som vill begränsa antalet partier de bjuder in kan göra det under förutsättning att urvalet sker på objektiv grund. Ett sådant objektivt urval kan vara att enbart bjuda in partier som finns representerade i riksdagen eller kommunfullmäktige. Det framgår av praxis från Justitieombudsmannen och Justitiekanslern.

Skolor kan inte neka nazister tillträde för att de är nazister utan en ändring av regeringsformen och några sådana ändringar är inte aktuella. Regeringen gav 2014 direktiv åt en särskild utredare att analysera de bestämmelser som reglerar hur skolor ska förhålla sig till att bjuda in politiska partier, och överväga om skolan på objektiva grunder ska kunna begränsa antalet partier som skolan tar emot, till exempel att endast bjuda in partier som vid tillfället är representerade i riksdagen, och om så bedöms möjligt och lämpligt, lämna nödvändiga författningsförslag. Det ingick inte i uppdraget att föreslå några grundlagsändringar.

Det Löfven och Baylan skriver om att skolor ”på strikt objektiva kriterier ska kunna avvisa partier” stämmer mer överens med det lagförslag SOU 2016:4 Politisk information i skolan – ett led i demokratiuppdraget presenterade i januari än att skolor ska kunna neka nazister tillträde till skolan på grund av de åsikter de kan förväntas föra fram.

Utredningen föreslår en ny bestämmelse i skollagen för att reglera vad som gäller när skolor bjuder in partier och hur antalet inbjudna partier kan begränsas utan att det strider mot objektivitetsprincipen.

Enligt den föreslagna bestämmelsen ska skolor ha möjlighet att begränsa antalet partier de bjuder in till de som är representerade i antingen riksdagen, kommunen eller Europaparlamentet.

Förslaget ger skolor som vill begränsa antalet partier de bjuder in författningsstöd, men det förändrar ingenting i sak. Skolor kan redan i dag bjuda in partier som finns representerade i riksdagen eller kommunfullmäktige utan att det strider mot objektivitetsprincipen. Detta under förutsättning att andra organisationer inte utesluts från att i en eller annan form delta i verksamheten om de anmäler sitt intresse.

”Elever ska alltid, som ett led i utbildningen, ges möjlighet att på lämpligt sätt få ta del av information från politiska partier som inte blivit inbjudna av skolan men som anmält intresse av att delta. Detta gäller alltså oavsett om skolan tillämpat huvudregeln eller bjudit in politiska partier enligt en annan objektiv grund. Denna del av den föreslagna bestämmelsen är en kodifiering av den princip som JO etablerat – nämligen att en skola av praktiska skäl kan begränsa antalet politiska partier som skolan bjuder in under förutsättning att urvalet sker på objektiv grund och inte innebär att övriga organisationer utesluts från att i en eller annan form delta i verksamheten om de anmäler intresse för det.” (SOU 2016:4, s. 16)

”Vi har tappat grundförståelsen för demokratins principer om vi inte längre kan göra skillnad på demokratiska partier och partier som i sin ideologi vill rasera demokratin. Självklart ska skolor kunna bjuda in till debatt och politisk information utan att för den skulle vara tvungen att bjuda in antidemokrater.” skriver Löfven och Baylan.

Löfven och Baylan ville nog främst markera mot nazister i skolan inför valet 2014 för något förslag som skulle möjliggöra för skolor att stänga ute nazister på grund av deras åsikter och inte enbart med hänvisning till att de inte finns representerade i riksdagen eller kommunfullmäktige har inte synts till.

Regeringen har bråttom med att skärpa asylreglerna

Regeringens förslag om att anpassa asylreglerna till EU:s miniminivå för att färre ska söka asyl i Sverige får kritik av remissinstanserna. Antalet som söker asyl och beviljas uppehållstillstånd i Sverige måste minska kraftigt. För att åstadkomma detta vill regeringen ersätta den tidigare huvudregeln om permanenta uppehållstillstånd med tillfälliga uppehållstillstånd.

Flyktingar ska vid första prövningstillfället beviljas uppehållstillstånd i tre år och alternativt skyddsbehövande i ett år, enligt regeringens förslag.

Någon statlig utredning har inte tillsatts för att utreda regeringens förslag. Det har varit på remiss helt i enlighet med beredningskravet, men det verkar mest vara en formsak för en regering som inte kan vänta med att försvåra för människor på flykt.

Kritiken från remissinstanserna var väntad. Flera instanser menar regeringens förslag kan strida mot barnkonventionen och EU-rätt och internationella rättigheter. Om tillfälliga uppehållstillstånd försvårar för de som kommer till Sverige att etablera sig här verkar regeringen vara helt ointresserad av.

”Det som händer i Sverige får också konsekvenser i övriga Europa. Den nya asylpolitiken har haft som uttalat syfte att skicka en signal till andra länder att ta större ansvar för flyktingmottagandet. Det har dock visat sig ha snarast omvänd effekt. Sverige har tidigare setts som ett föregångsland. Opinionsbildare runt om i Europa har kunnat peka på hur ett generöst flyktingmottagande fungerat väl. Men sedan Sveriges regering bytte retorik och börjat inskränka flyktingars möjligheter, så har många länder följt vårt exempel. Till exempel Danmark och Tyskland.” DN Debatt.

Samtidigt som människor på flykt dör sneglar andra länder mot Sverige. Skriv under Folkkampanj för asylrätts upprop.

Människor på flykt ska inte hindras att nå Sverige.
Familjer ska kunna återförenas utan att riskera livet.
Därför protesterar vi mot transportöransvar och alla hinder mot familjeåterförening!

Människor som behöver skydd ska vara trygga i Sverige.
Barn ska bemötas med omsorg och framtidstro.
Därför protesterar vi mot tillfälliga uppehållstillstånd och alla åtgärder som inskränker asylrätten och som strider mot barnkonventionen!

Skriv under uppropet här och sprid ordet.