När vuxna inte näthatar har de samlag utan kondom

Sofia Mirjamsdotter skriver om vuxnas näthat. Om hur vuxna som ägnar sig åt näthat bidrar till att deras, men också andras, barn hatar på nätet. Barn gör inte som vuxna säger, barn gör som vuxna gör. Det ligger mycket i det. Visst blir det svårt för vuxna som ägnar sig åt näthat att med någon trovärdighet fördöma (andras) näthat. Så länge vuxna människor inte kan behandla varandra med respekt är det orimligt att kräva att våra barn ska göra det, som Mirjamsdotter uttrycker det.

Att vuxna ägnar sig åt näthat fråntar inte unga ansvaret för det näthat de ägnar sig åt, men ibland har näthat felaktigt framställts som något som enbart angår och drabbar unga personer. Därför är det positivt att vuxnas näthatande lyfts fram. Personer som ändå bör vara någon slags förebilder i förhållande till barn och unga. Det handlar inte bara om rasistiskt motiverat näthat bland sverigedemokrater med flera, utan också om näthat bland vuxna med betydligt mer rumsrena åsikter.

När unga inte näthatar har de samlag utan kondom. Näthat är knappast den enda företeelsen som felaktigt framställts som en ung sådan. Vuxna vill inte sällan distansera sig från unga utan att ha någon täckning för det. En del av det är att framställa unga som vuxnas motsatser. Unga kan anses irrationella och vuxna rationella även om de ägnar sig åt samma saker. De kanske uttrycker en åsikt, använder internet på ett visst sätt eller ifrågasätter så kallade glädjedödare. Ungas skäl att göra X kan framställas som helt avvikande vuxnas skäl att göra X även i situationer där skälen överlappar varandra och det saknas anledning att tala om ”unga” respektive ”vuxna” skäl.

På samma sätt som vuxna inte borde problematisera ungas näthat utan att ägna en tanke åt sin egen delaktighet borde inte vuxna som knappt använder kondom förfasa sig över att unga inte alltid använder kondom när de har sex (jag tror att de menar samlag). Jag har inga siffror på det, men det skulle inte förvåna mig om unga är bättre än vuxna på att använda kondom vid samlag.

Det är med näthat som med kondomer. Barn gör inte som vuxna säger, barn gör som vuxna gör. Det kan tyckas enklare för vuxna (inte alla vuxna) att smyga med bristande kondomanvändning, samtidigt som man moraliserar över unga som inte använder kondom, än vad det är för vuxna att dölja sitt näthatande, men allt näthat är inte publikt.

Vissa former av näthat sker lika privat som vuxnas oskyddade samlag, men unga är inte dumma. Unga förstår att vuxna näthatar och har samlag utan kondom även om det sker i det fördolda. Därmed inte sagt att insikten om att näthatande inte har någon övre åldersgräns inte förstärks av det publika näthatet som en del vuxna ägnar sig åt. Det kan vara vuxna som letar upp något en person skrivit, gärna något som skrevs för flera år sedan, tar en skärmdumpar och delar med sig av den på sociala medier. Detta med en förhoppning om att göra livet surt för personen ifråga. Ibland har de haft sådan – ursäkta uttrycket – framgång att den utsatta inte sett någon annan utväg än att avsluta sitt liv.

Varifrån kommer bilden av att vuxna nog inte skyddar sig när de har samlag? Från hur de pratar om sex i allmänhet bland annat. De säger sex, men menar förvånansvärt ofta samlag. I den mån vuxna tycker att unga ska ägna sig åt något för att de själva ägnar sig åt det brukar det framgå. Det framgår inte att unga bör ha samlag med kondom eftersom att vuxna har det. Det framgår däremot att vuxna är bekymrade över att unga inte skyddar sig i den utsträckning vuxna tycker att de borde skydda sig när de har samlag.

Och nej, att vi inte får veta att vuxna alltid eller i stort sett allt använder kondom handlar inte om att de inte vill avslöja för mycket om sina sexliv inför sina barn. Alla som sett sin mor ta ansvar för sin reproduktion medels preventivmedel – räck upp en hand! Det beror nog snarare på att de inte ens kommit på tanken att låta sina barn tro att de använder kondom genom att påstå det och/eller se till att det alltid finns kondomer i sängbordet.

De vuxna som förfasar sig över att unga personer inte använder kondom när de har sex/samlag borde fundera på varför det är viktigt att just unga använder kondom. Om det är viktigare att unga har skyddat sex än att vuxna har det får man gärna berätta varför.

Vad jag tror att förfasandet handlar om – utöver att man av någon anledning fått för sig att unga knappt kan ha sex utan att det leder till graviditet och att man kommer att bli mormor i morgon – är att man vill att unga ska grundlägga vissa vanor tidigt. En sådan vana är att använda kondom vid samlag.

Att vuxna inte använder kondom i den utsträckning de tycker att unga borde använda kondom kan dels förklaras med att de inte tycker att det hör till om någon inblandad använder p-piller eller liknande, men det kan också bero på att de aldrig grundlade vanan att använda kondom vid samlag.

Varför ska vi förvänta oss att unga använder kondom i större utsträckning än vuxna? Varför skulle det vara självklart för unga att använda kondom med nya sexpartners (i den mån de har samlag) om det inte är det för vuxna?

Jag har förstått att en del vuxna vill att kondom ska vara norm vid samlag, ungas samlag. Men vi har inte parallella normsystem på det sättet. De sexualnormer som gäller sexuellt aktiva vuxna gäller också sexuellt aktiva unga. I heterosexuella relationer är det som regel kvinnan som tar ansvar för reproduktionen och det oavsett åldern på de inblandade. Om vuxna vill bidra till att kondom blir norm bland unga är de nog så illa tvungna att använda kondom vid samlag i en större utsträckning.

Klarar du inte av tanken på att ha sex eller samlag med kondom eller har du inte något behov av det – alla har nämligen inte det –kanske du borde ha en större förståelse för unga som ibland avstår kondom.

Gärna sexualundervisning men först en rejäl sexdebut

”En sådan här film och lektions övning går mycket längre än vad som annars är gängse i sex- och samlevnadsundervisningen, och innebär ett rent övergrepp på många elever. De har inte möjlighet att värja sig och själva välja om de vill ta del av ett sådant explicit sexuellt innehåll. RFSU kränker härigenom elevernas integritet och berövar dem rätten att få utforska sin sexualitet i den tid de själva vill. Detta är djupt beklagligt, eftersom skolan ska vara en trygg zon, där varje elev ska mötas respektfullt och individuellt.”

skriver Therése Ewert, Johan Semby och Jovanna Dahlgren om en film som är en del av RFSU:s skolkampanj ”Vill du?”. Kampanjens syfte är att ”främja ömsesidigt sex i skolans sex- och samlevnadsundervisning”.

Sexualundervisning har varit obligatoriskt sedan 1955. Det är få i dag som ifrågasätter det. Det personer ibland är oense om är vad undervisningen ska innehålla och när den ska ges. Det är i grunden något positivt att det finns en diskussion om sexualundervisningen, men det är också något som särskiljer den från andra skolämnen. Var är åsikterna om hur matematikundervisningen bör utformas? Varför föreslår ingen att den senareläggs för att inte personer som har svårt för matematik inte ska känna sig efter?

Det finns massor av saker som sexualundervisningen kan ta upp. Ytterst är det inte föräldrar som bör sätta gränserna för detta utan de som ska ta del av undervisningen. Sexualundervisningen är liksom simundervisningen till för de unga, den är inte till för deras föräldrar.

De senaste åren har sex med och utan samtycke varit på tapeten. Om man tidigare sa ”ett nej är ett nej” säger man i dag att frånvaron av ett nej inte nödvändigtvis är ett ja. Det intressanta är inte om någon inte visat att hen inte vill ha sex. Det intressanta är om personen visat att hen vill ha sex. Det är en stor skillnad.

Samtycke till sex är inte enbart en fråga för unga även om det emellanåt har framställts så. Samtycke angår oss alla. Oavsett om vi samtycker eller inte. Oavsett om det handlar om sexuella handlingar eller någonting annat. Om samtycke som en förutsättning för sex ska bli norm måste frågan om samtycke lyftas tidigare.

Kan man inte komma överens om vad som ska tas upp inom ramen för sexualundervisningen borde man åtminstone kunna enas om att den bör ha preventiva inslag. Det är inte meningen att sexualundervisningen ska förmedla ”Vad var det vi sa?” till unga som haft oskyddat sex. Det är inte meningen att unga ska ta sexuella risker som de inte hade tagit om de hade getts en fullgod sexualundervisning.

För att sexualundervisningen ska bidra till att förebygga sex utan samtycke bör den ges innan unga sexdebuterar. Om den ges först när unga har börjat utforska sin sexualitet på egen hand eller tillsammans med andra riskerar den förebyggande funktionen att delvis gå förlorad.

Sexualundervisningen ska varken utgå från att alla har haft sex eller att ingen har haft sex. Den ska varken förmedla att man ska ha sex tidigt, sent eller avstå helt. Det går alldeles utmärkt att utforma en sexualundervisning som tar upp vikten av samtycke utan att kränka ungas integritet och ”beröva dem rätten att utforska sin sexualitet i den tid de själva vill.”. En del av det är att inte förbise ungas egna funderingar om sex.

För att sexualundervisningen ska vara relevant för fler måste den ges innan unga har sex. Vi skulle aldrig låta bli att ge unga hemkunskapsundervisning med hänvisning till att en del föräldrar inte låter sina barn laga mat hemma eller att de ändå inte kommer att ha nytta av kunskaperna förrän de flyttat hemifrån.

Läs också Suzanne Larsdotter om att vi aldrig kan slå oss till ro och tro att vunna segrar varar för alltid.

Borta bra, men hemma bäst?

Om hemmamatch innebär att ha sex på hemmaplan inser ni vad bortamatch innebär. Personer som har sex med en och samma person, personen de bor med, kanske inte förhåller sig till hemmamatcher och bortamatcher annat än när de tar in på hotell, men även de lär ha gjort det innan de bestämde sig för att flytta ihop och bara ha sex med varandra. Om inte annat lär de ha påverkats av de föreställningar som finns om vilka som ska vilkens sorts matcher.

I och med att jag bor själv, har sex med flera och kan välja om jag vill ha sex hemma eller borta har jag haft anledning att fundera en del på det. Med mitt eget sexliv som utgångspunkt, men inte enbart. Strukturer är intressanta, inte minst de som påverkar våra sociala och sexuella relationer. Vems hemmamatch eller bortamatch, och varför?

Det har sagts att kvinnor som har sex med män de inte bor med främst har bortamatcher, inte minst när de har sex med någon för första gången. Jag har ingen aning om det stämmer, men det skulle inte förvåna mig om det gör det. Om det stämmer kan man fråga sig om det överensstämmer med hur de vill ha det. Jag har heller ingen aning om hur det ser ut för personer som sex med personer av samma kön, men jag kan föreställa mig att yngre oavsett kön som har sex med äldre oavsett kön oftare har bortamatcher. Antingen för att den yngre inte har flyttat hemifrån, bor mindre eller för att den äldre har någon idé om att det är så det ska vara.

Det kan också vara så att kvinnor som har sex med män tror sig ha mer att förlora på att bjuda hem män till sig ifall det inte skulle gå som planerat. Och det har de också, som regel. Jag hör sällan om män som oroar sig för att bli illa behandlade av kvinnor de haft sex med. En del av det kan vara att kvinnor som grupp har ett större behov av att få en bild av hur personer de överväger att ha sex med är. Det är svårt att undvika att ha sex med personer som inte läser böcker om aldrig har sex borta, om inte annat.

Alldeles oavsett finns det föreställningar om vem som ska följa med den andre hem. Jag tilltalas av att gå emot dem. Jag tycker om att vara den yngre kvinnan som bjuder hem en äldre män. Samtidigt tycker jag om att följa med andra hem. För min del är matcherna både hemma och borta. Med vissa personer är de till övervägande delen antingen det ena eller det andra. Det har inte alltid varit så. Jag hade varit sexuellt aktiv i 5 år när jag flyttade hemifrån och under de åren hade jag med några få undantag endast bortamatcher. Jag hade inte nödvändigtvis sex hemma hos personerna jag hade sex med, men jag hade likväl sex borta.

Hemmamatcher var något jag såg fram emot när jag bara hade bortamatcher. Jag såg fram emot att få vara personen som kunde öppna upp sitt hem för vänner som hade vägarna förbi Stockholm såsom vänner till mig hade öppnat upp sina hem för mig. Jag ville också få andra att känna sig som hemma. Jag ville också få vara personen som hade tänkt på saker. Och det vill jag fortfarande. Jag tycker om att bjuda personer som sovit över hos mig på kaffe gjort på nymalda bönor. Jag tycker om att bjuda mina besök på hembakat bröd.

Jag tycker om både hemmamatcher och bortamatcher, men det har sina fördelar och nackdelar. Det kan vara rent praktiska fördelar och nackdelar, som vem som bor närmast universitet, arbetsplats eller någon annan plats man ska till på morgonen dagen därpå. Det kan handla om vem som bor närmast stället man ska ta sig från för att ha sex.

Bortsett från alla praktiska fördelar och nackdelar, som man kanske främst tar hänsyn till när man väl etablerat en sexuell relation, kan det finnas andra saker att ta hänsyn till första gångerna man har sex med någon. Man kanske vill ha sex där man är säker på att det finns kondomer. Om man inte alltid har kondomer och glidmedel tillgängligt kan hemmamatcher vara en fördel för personer som vet med sig att de alltid har det hemma, men inte kan räkna med att andra har det.

Vad händer om personen man följer med hem visar sig inte gå att ha i möblerade rum? Vad händer om personen som kommer förbi visar sig vara orimlig? Vad händer om klockan är efter midnatt och den orimliga personen riskerar att inte kunna ta sig hem ifall man ber hen gå? Vad händer om personen inte går?

Jag har träffat några som fått mig att tänka ”Vad bra att vi sågs hemma hos honom”, men också några som fått mig att tänka motsatsen, ”Vad bra att vi sågs hemma hos mig”. För egen del är det enklare att vara den som drar än att be någon dra. Vad är era tankar om hemmamatcher och bortamatcher?