Expressens kommentatorfunktion bidrar åtminstone till skrattanfall

Expressen publicerade en artikel vilken gjorde det gällande att den svenska mannen är näst sämst i sängen, bäst är de italienska männen. Du behöver inte tro artikeln men kommentarena är underbara, jag ramlar nästan av stolen av skratt (se nedan).

"Tror tjejerna att de är så jävla bra själv förresten? Om de varit bättre hade vi kanske ansträngt oss lite. Men det är väl som vanligt – alltid mannens fel!?"

"Svenska män är så i grunden ifrågasatta och kritiserade från feminitserna sida att man bara snabbt vill klara av det."

"Vad är det som gör en svensk man bra i sängen? Kanske en eldig italienska, får fart på mannen? Jag undrar hur"bra"den svenska kvinnan är på att älska. Det finns ett ordspråk. Man får vad man förtjänar!"

"Som vanligt så ska svenska kvinnor inte behöva ta något ansvar utan de förväntar sig att FÅ orgasm (av mannen) helt utan egen ansträngning. Känns detta igen från övriga samhället? Speciella satsningar på kvinnligt företagande, kvinnlig konst etc etc i all oändlighet. Svenska kvinnor borde själva ta ansvar för sitt (sex)liv, engagera sig mer istället för att bara ligga som mänskliga kåldolmar & förvänta sig att mannen ska göra allt jobb."

"Vilket kvalificerat skitsnack!!!! Hur vore det med en undersökning om vilka kvinnor som har bäst fart på lilla råttan i sängen, som verkligen är med i spelet och inte bara ligger som en livlös hög i sängen? Skulle en sån undersökning komma till stånd (OBS! Vits!) så skulle det bli ett jävulusiskt liv på Schyman o de andra skatorna inom feministnomenklaturan!"

Alltid är det feministernas fel. Flera av de som har kommenterar artikeln påstår att kvinnor själva inte tar något ansvar medan männen själva inte tar till sig av undersökningen utan skyller allt på kvinnorna. Till er där ute, om vi (kvinnor) bara vore snälla och ansträngde oss lite sexuellt skulle dessa män vara helt gudomliga. Det ska ni komma ihåg tills nästa gång sex kommer på tal. Berätta för mig hur det gick.

Desillusionerad och bitter

Idag bad min svenskalärare mig att ta av mig min keps, jag hade precis kommit in i klassrummet. Jag ignorerade henne och satte mig ner på mitt vanliga ställe. Hon påpekar att jag ska ta av mig kepsen en till gång och jag talar om att jag kan gå om jag inte är välkommen. Hon ser förvånad ut, alldeles som att hon inte förstår min kritik. Jag var naturligtvis välkommen men kepsen kunde jag ta av mig menade hon. Jag vägrar, det är en principsak för mig. Jag följer inte dåliga ordningsregler. Går ut ur klassrummet, försvinner, sätter mig framför datorn och skriver detta inlägg.

Mössförbud är en vanlig företeelse i den svenska skolan, Mikael Elias Teoretiska Gymnasieskola har tillskillnad från andra skolor ett totalförbud vad det gäller huvudbonader inom skolans lokaler. Andra skolor brukar tillåta mössor i uppehållsrummen.

Flera elever har varit emot mössförbudet, argumenten har varit dåliga. I slutändan har ingen sagt någonting, de menar att det inte är ansträngande att helt enkelt ta av sig mössan och lägga den framför sig. Nej, det är inte svårt eller ansträngande. Det ifrågasätter jag inte en sekund, jag ifrågasätter skolpersonalens maktmissbruk.

METG menar att vi kan ta en diskussion om mössförbudet om eller när det kommer en muslimsk elev. Sammanfattningsvis står religionsfrihet högre än den personliga friheten och fria viljan. Underbart.

Jag vill inte leva i ett Sverige där människor inte har rätt att uttrycka sig genom valet av kläder eller stilmässiga attribut. Jag vill inte gå till en skola dag ut och dag in och välja mellan att bli förnedrad eller att inte ta deras skit. Har jag mycket till val? Nej, det är därför jag blir så frustrerad.

Vi pratar så fint om rätten till den egna kroppen men vad gör vi? Vi begränsar befolkningen genom lag och ordningsregler. Vad består rätten i undrar jag? Att jag har rätt att vägra ta av mig mössan och helt förlora greppet om mina framtida planer? Jag är beroende av att gå i skolan, jag har inga kontakter som kan fixa ett välbetalt jobb åt mig bara sådär och det sista jag vill är att leva på andra.

Kärlek och sex

Metro skriver:

"Kärlek är viktigare än sex. Men var tredje är otrogen mot sin partner."

…men även:

"Kanske hänger de här siffrorna ihop med att fler kvinnor i dag skiljer på kärlek och sex och att de därför har lättare att vara otrogna."

Bra att de påpekar att kärlek och sex inte är samma sak för alla människor. Det finns ingenting som säger att jag inte tycker om dig för att jag väljer att umgås eller ha sex med någon annan. Helt ologiskt vill jag påstå, du kan tycka det är respektlöst och oärligt med det har inte per automatik att göra med brist på kärlek.

Tvärtom vill jag påstå att det är brist på kärlek (utifrån definitionen att vilja varandras bästa) att vilja begränsa någon annan och att äga någon. Det finns nog ingen sanning, kärlek kan ta sig i olika uttryck. Det är dock vanligt att människor blandar ihop begreppet kärlek med förälskelse. Om det är så att kvinnor inte klumpar ihop kärlek och sex tycker jag att det är positivt. Hela synen på att kärlek och sex är beroende av varandra begränsar människor som vill ha sex men som är ointresserade av en monogam relation. Dessutom vill jag påstå att den monogama relationen genererar mindre valfrihet om man har ett bredare intresse för sex.

Vidare undrar jag om alla de personer som svarar att sex inte är jätteviktigt i en relation är personer som haft en väldigt lång monogam relation där sex känns rätt uttjatat och ospännande. Det vore spännande att ställa frågan till nykära personer och se om sex är en högre prioritering för dessa.

Avslutningsvis är jag trött på människor som absolut menar att sex är beroende av kärlek och tar sig rätten att kränka kåta människor som är helt ointresserade av en "kärleksrelation". Det är er det är synd om och eran oförmåga att inte kunna se "verkligheten" som den inte är. Jag trodde det var människans privilegium.

Min blogg kommer INTE stängas ned!!

Imorgon när jag kollade min inbox hade jag fått ett mail från en av personerna som är portalansvarig för blogg.se. I brevet gick att läsa att min blogg blivit anmäld av okänd person.

"Hejsan,

Vill bara påpeka för er att http://johannasjodin.blogg.se/ torde räknas som barnpornografisk, eftersom att bloggaren visar sig avklädd i bannern när hon bara är 16 år.

MVH ****"

Hela dagen har jag varit supernervös och tänkt att i värsta fall kommer min blogg stängas ned. Det minsta jag kunde göra var att tala om för personen att bilden verkligen inte är att se som "barnpornografi" eller pornografi överhuvudtaget då bilden INTE är av sexuell natur.

Mitt svar:

"Hej!

Bilden är inte se som pornografisk då den inte är av sexuell natur, den kan heller inte klassas som "barnpornografi" då jag är könsmogen. Lagen om barnpornografi finns för att skydda barn. I detta fall är jag både "förövare" och "offer". Jag ber er att tänka över ert beslut och att INTE ta bort min blogg.

Mvh Johanna"

Min blogg kommer inte läggas ned. Jag står ansvarig för det jag skriver och även eventuella konsekvenser. Portalansvarige menar att de aldrig raderar någons blogg. Jag hoppas det stämmer.

Det är lustigt att lagar som stiftats för att skydda barn och ungdomar har kommit att användas emot dessa. Barn vet inte sitt bästa och heller inte jag uppenbarligen eftersom att jag sysslar med barnpornografi. Egentligen borde jag låsas in då jag är en skada för mig själv?

Till personen som anmält min blogg vill jag säga några saker. Vill någon komma åt barnpornografi är det inte min blogg den personen kommer besöka (men det spelar nog ingen roll i din värld) och det går INTE att censurera Internet.

Jag funderar samt över ditt omdöme. Är det så tillfredställande att förstöra för mig? Känner du dig duktig nu?

Är du dessutom läskunnig förstår du att det är en politisk handling, bilden är INTE av sexuell natur. Skulle någon bli upphetsad är det "smällen" jag får ta och jag kunde inte bry mig mindre.

Sexualundervisningen fungerar INTE i förebyggande syfte

Av de undersökningar jag läst att döma är dagens elever väldigt missnöjda med sexualundervisningen i skolan. Med all rätt vill jag påstå. I den mån sexualundervisning existerar börjar den på tok för sent. Vi borde lära oss om sex innan vi har sex. Jag trodde meningen var att sexualundervisningen skulle fungera i förebyggande syfte och att inga misstag skall ske på grund av okunskap. Det är märkligt att elevers hälsa inte tas på större allvar. Ska vi ha någon nytta av den kunskap vi kan få i skolan förutsätter det att vi mår bra och kan ta till oss den.

Varför den svenska skolan väljer att vänta så länge med sexualundervisningen vet jag inte. Har det med förlegad moral att göra måntro? Personer som kan tänka vet att sen sexualundervisning (eller ingen alls) inte medför någonting positivt.

Genom att skjuta fram undervisningen kan vuxna människor fortsätta skuldbelägga människor som knullar runt. Att begreppet "knulla runt" fått en så negativ klang beror till stor del på den ökade spridningen av könssjukdomar. Även tonårsaborterna har ökat kraftigt. Hur vore det med lite insikt?

I böcker som behandlar sexualundervisning finner jag ofta författare som lägger in ordet "älskar" lite varstans när de pratar om två personer som har sex. Fel, två personer som älskar varandra. I vår biologibok stod skrivet att man måste behandla de man älskar (de man har sex med) med respekt. Engångsknull däremot kan du behandla hur som helst eftersom att du aldrig behöver träffa människan mer i hela ditt liv?!?

Vi vet att flera ungdomar har sex tidigt även om genomsnittsåldern för sexdebut ligger kring 16 år. Problematiken här är att alla definierar inte oralsex som sex och unga människor gjorde det tror jag siffran skulle minska drastiskt. Man talar ofta om att prata förtidigt med människor kan tolkas uppmuntrande, man menar att detta är problematiskt. Naturligtvis ska människor få ha egna definitioner även om man inte tycker oralsex är sex så påminner det rimligen om varandra? I och med att fler och fler pratar om det riskfyllda i att svälja sperma tycker jag verkligen att vi borde fundera hur det verkligen ser ut. Ligger debuten verkligen kring 16 år?

När jag och min yngre vän upptäckte en nudiststrand

För flera år sedan, jag minns inte när, var jag och en yngre vän och badade med hennes farmor. Vi berättade för hennes farmor att vi tänkte förflytta oss längre bort, hennes farmor skrattade minns jag. Vi gick och vi gick plötsligt insåg vi att vi kommit till en nudiststrand. Vi tittade rakt fram och där satt en naken man framför oss. Jag hade aldrig sett en kuk minns jag. Vi ville sluta titta för nudisternas skull fastän vi var väldigt fascinerade av det vi sett. Tänka sig att det fanns avslappnade människor. Människorna som vistades vid stranden där vi höll till använde sig av "trostricket" för att inte råka blotta sin kroppar. Vi vände på oss lite halvsnyggt och stod kvar ett tag. Efter en stund gick vi tillbaka och jag minns att hennes farmor frågade om vi hade haft roligt.

Min syn på nudister var efter det att de naturligtvis skulle få hålla på med sin livsstil. Jag hade fått höra att nudister tog illa vid sig när människor badade i badkläder. Kanske känner de sig kränkta, kanske tar de illa vid sig, det är nog väldigt individuellt. Om de tar illa vid sig kan jag delvis förstå det. Nudisterna har valt den fredliga vägen, De håller sig borta från barnfamiljer och sura föräldrar. Allt de vill är att få vara ifred. Trots att vi har rätt att bada nakna vid sjöar och hav tar människor som föredrar badkläder illa vid sig av nakna människor. Nudister vill inte ha något bråk, de vill kunna bada nakna utan att någon höjer ögonbrynen.

Min attityd till nudister var ungefär som homofoba mäns syn på homosexuella män. Bara de inte rör mig får de gärna leva ut sin dröm. Som om jag vore en superexotisk människa alla drömde om att få se avklädd.

Under min uppväxt fick jag lära mig av människor jag möte att avvikande människor var sämre människor. Vill du träffa upprörda människor som lägger sig i ditt val av kläder ? åk till vilken badstrand som helst där det finns barnfamiljer. Sedan två år tillbaka badar jag helt naken. På festival har jag aldrig blivit tillsagd, men så fort det är barnfamiljer i närheten slutar det ofta med att familjerna åker hem. Barnen ser frågvisa ut och förstår inte alls varför mamma och pappa ser så upprörda ut. Dessa föräldrar pratar om att vi som badar nakna inte visar respekt, tvärtom visar de ingen respekt för de som vill bada nakna.

För att komma in lite på toplessdebatten där möter vi samma problem. De personer som väljer att ha kläderna på sig ser sig själva som offer som blir utsatta för något slags övergrepp när människor tar sig friheten och struntar i badkläder. Vi har könsroller som säger att jag är kvinna och därmed ett sexobjekt. Jag som kvinna ska skyla min sexualiserade kropp, att jag valde inte att födas som kvinna (även om jag trivs som kvinna) spelar ingen roll.

Jag kan inte se varför människor med äckelkänslor skulle ha förtur. Dessa människor som äcklas så av människokroppen borde istället ta en omväg. Det är viktigare att människor som vill bada nakna har rätt att göra det. Det borde inte var någonting att orda om då vi har en lag om att nakenbad vid strand är tillåtet. Människorna som får långåriga trauman av nakenhet (men påstår att det är barnen som blir lidande) behöver faktiskt inte titta.

”Fitta” och ”kuk” är inte tillåtet på vår skola

För några veckor tillverkade min klass egna bildmappar, ett självportätt skulle placeras på mappen resten fick vi utforma själva efter tycke och smak. Sagt och gjort.

Idag kom min bildlärare förbi när jag satt och bloggade i uppehållsrummet under lunchrasten (även känt som biblioteket utan böcker). Henne har jag inte haft några problem med innan, hon har varit bra det lilla jag träffat henne. Hon nämner min mapp och talar om att jag måste tillverka en ny då flera (hon nämner inte vilka) tagit illa vid sig av min mapp. Aldrig frågade jag vilka som hade haft synpunkter gällande min mapp, det borde jag ha gjort. Jag var noga med att tala om att jag gillar orden ”fitta” och ”kuk” för att hon inte skulle inbilla sig någonting annat. Jag är inget vandrande attitydproblem utan ordförråd, jag väljer mina ord bättre om jag blir upprörd och då jag inte har någon önskan om att förnedra någon anser jag detta vara en ickefråga.

Vidare frågade jag henne om hon kunde förstå att jag känner mig kränkt när hon nervärderar min konst. Naturligtvis kunde hon inte det, om människor förstod att de själva bidrog till att kränka andra när de ens började fundera i termer av förbud skulle de nog inte göra det i samma utsträckning. Idag är kränkningar ett alibi för att komma undan med förbud även om de sällan behöver förklaras, allra minst i skolan.

Hennes förklaring var att samhället i stort inte uppskattar de ord jag faktiskt använder. Varpå jag frågade henne rätt ut om hon menar att då samhället är ruttet är detta skäl nog att hindra mig från att uttrycka mig på ett sätt samhället inte uppskattar. Denna anpassningen gör samhället snarare mer ruttet och ännu mer inskränkt. Jag tycker det är högst irrelevant om samhället inte gillar orden (vilket är något av en lögn) då jag anser att alla människor ska ha rätt att uttrycka sig oavsett om samhället godkänner framförandet eller ej. Vi har ingen yttrandefrihet när endast accepterade och oladdade åsikter får spridas i samhället. Inte minst i ett ämne som bild där poängen till mångt och mycket är att vi elever ska lära oss att uttrycka oss på olika sätt. Det var ingenting att prata om ansåg hon, innan hon gick förklarade jag för henne att jag inte känner mig det minsta motiverad att göra en ny mapp.

I skrivande stund känner jag mig otroligt kränkt, samtidigt är jag förvånad över att en lärare vågar agera på detta sätt. Mitt syfte var aldrig att provocera, inte för en sekund trodde jag att detta skulle bli något problem. Min syn på lärare och skolan i övrigt är sämre än någonsin, innan trodde inte jag att det var ens möjligt. Varför ska skolan vara en evig karusell där du måste välja mellan att bita ihop och förlora självrespekten eller protestera och riskera underkänt i ämnen på grund av att läraren ogillar dig eller vad du gör?

ICA kränker myndiga i syfte att ”komma åt” minderåriga

Laddade upp en bild på Per-Eric Henricsson, 77 på Helgon mest för att jag hela historien var så pass galen. Att han blivit mer eller mindre känd i media hade jag missat och av en slump såg jag att han varit med i ”argument”. Det var först när jag sett färdigt programmet jag insåg vilken hjälte Henricsson är som vägrade visa sin legitimation för den yngre kassören. Henricsson berättar att han känner sig kränkt och menar att det ICA sysslar med är att omyndigförklara myndiga människor.

Skälet att ICA har dessa ”konsekventa” kontroller påstår man är för att förhindra ungdomsfylleriet. Om det är ungdomsfylleriet ICA vill åt hur kommer det sig då att ICA kräver legitimation av människor som det syns på mils avstånd är myndiga? Jag vet att du helt säkert är över sjuttio men det spelar ingen roll.

Butikschefen som mycket väl känner igen Henricsson då han varit ICA-kund i 40 år berättar att en ICA-butik blev av med tillståndet för att de sålt folköl till en minderårig person. Vad vill han ha sagt med det? Kolla legitimation på människor som ligger i gränslandet (upp till 25 år förslagsvis) istället för lägga resurserna på att kränka uppenbart myndiga personer.

IOGT-NTO har önskat att butikerna som säljer folköl ska vara tvungna att kolla legitimation på samtliga kunder. Jag skulle inte bli förvånad om deras önskan gick igenom då vanligt folk älskar förbud, även dem utan grund eller kanske särskilt dem utan grund. Utan att ens fundera pratar människor om förbud. I detta fall kränks pensionärer men även yngre myndiga personer.

Görel Lindahl från IOGT-NTO som närvarade i programmet menar att det går att berusa sig på lättöl. Den som känner sig manad får gärna försöka bevisa det för mig.

Det mest bisarra med hela historien är att Per-Eric tänkte köpa lättöl. Vad det gäller lättöl är det upp till butiken att avgöra om försäljningen av lättöl ska gälla samtliga eller endast myndiga personer.

Att detta överhuvudtaget kommit på tal har säkert delvis att göra med UNF:s ”aktioner” som visat att det går att köpa folköl som minderårig. Har från en bekant kassörska fått veta hur dessa ”aktioner” går till och det är ganska fula knep. Två personer ställer sig i en kö, den personen som ser mycket äldre ut går först. När de står i kassan pratar den äldre personen med den yngre så att kassörskan förstår att de är och handlar tillsammans. Det är viktigt att den äldre personen ser mycket äldre ut än den minderåriga. Nu är det den minderåriges tur och förmodligen får han eller hon köpa folköl utan problem. Kassören tar ibland (men inte alltid) för givet att personen är myndig och tänker att annars hade han eller hon väl bett sin äldre kamrat om att köpa ut. UNF har säkert testat andra knep, men man bör veta att människor inte nödvändigtvis försöker köpa folköl själva utan i sällskap av en äldre person för att förvirra den som sitter i kassan.

Det är lätt att ursäkta dumma åtgärder med att syftet är gott men jag menar att det inte spelar någon roll om åtgärden är poänglös och heller inte leder till det man åsyftat. Hur vore det om personer som tycker att legitimationskrav av samtliga kunder är en bra åtgärd tänkte till två gånger?

Moralpanik i Furudal

Dagens avsnitt av "Grannfejden" var minst sagt speciellt. Programmet utspelas på olika orter i Sverige där så kallade "grannfejder" råder. Robert Aschberg är programledare och jag kan inte sluta undra om han älskar när människor gör bort sig i TV. Två medlare finns på plats i varje avsnitt för att lösa fejderna.

Dagens avsnitt handlar om Karin som blev vräkt på grund av att grannarna påstått att hon varit naken ("lättklädd" rättare sagt) ute på gården. Karin överklagade och fick rätt i hovrätten. Karin har recept på att hon inte bör använda trosor, hon har någon sjukdom som gör att hon är varm konstant. Empati, snälla.

Tvättstugan som egentligen är ett avslutat kapitel nämns som en del av problem. Huvudproblemet är att Karin går omkring i en "kort kort rock med ingenting under". Grannen Inga-Lill är extra upprörd eftersom att hennes barnbarn kan råka se Karin när hon är ute på gården men även andra "småbarn" kan fara illa.

Inga-Lill menar att hon inte kan inte gå ut för att grannen Karin är för "lättklädd" och menar att "man ska kunna ha kläder på sig". Inga-Lills barnbarn och hennes son ska flytta, hon är orolig och "tror att någonting ska hända", vad framgår inte.

Varför blandar alltid vuxna in barn och framställer det som att barn generellt har problem med nakenhet. Taktiker. Varför erkänner inte vuxna istället att de själva har allvarliga problem och äcklas av nakenhet. Om det är så att barn blir nervösa inför nakenhet tror jag det mer handlar om vad föräldrarna själva bidragit till genom att vara överspända. Sex och naket är fult och lite hemligt och ingenting man ska beskåda men ändå HELT NATURLIGT.

När Aschberg i slutet av programmet besöker "nakna" Karin är hon förvånansvärt nog väldigt positiv, annat är det med Inga-Lill. Karin har nämligen tvättat fönster då hennes bröst råkat synats. Detta har filmats. Aschberg ifrågasätter Inga-Lill och genast är det helt OK att vara naken men problemet är att Karin ljuger och hävdar att hon aldrig är naken. Med den definitionen av nakenhet är urringning och allt vad det heter högst klandervärt om man nu har problem med hud.

Trodde det var ett skämt när jag såg programmet. Vissa människor har onekligen för mycket tid och för meningslösa liv.

Jag klarar mig utan Kamrat

Av någon anledning kollade jag Kamrat i förrgår, ett community jag hade för flera år sedan. Mina vänner och bekanta är idag myndiga och ungdomskulturen därmed död. Jag vill ha unga människor i mitt liv, även om mina äldre bekanta vill göra gällande att fester utan unga är roligare så håller jag verkligen inte med. Det är de unga människorna som skapar feststämning och gör iallafall mig på gott humör. Jag försöker aktivt se till att det finns unga människor i mitt liv och jag vill fortfarande vara en del av ungdomskulturen även om jag nästan bara har äldre vänner. Till skillnad från de flesta tycker jag det är väldigt intressant att lyssna på vad yngre människor har att säga.

Efter en snabbt besök på Kamrat kan jag säga att är ett stort gap mellan åldersgrupperna på Kamrat även om majoriteten är unga människor (11-16). Varje användare får ställa en fråga på presentationen, frågorna som cirkulerar på kamrat är väldigt lika. Den vanligaste frågan: "är jag snygg eller söt?". Användarna har åtminstone gott självförtroende och det är helt klart ett plus. Negativt är att det inte finns någon dagboksfunktion, öppen gästbok eller tillgång till andra medlemmars vännerlistor.

Det hela resulterade i att jag skapade en användare och redan första dagen fick jag flera meddelanden av äldre män som undrade om jag ville 1. visa mig i cam eller 2. se dessa män runka i cam. På Kamrat är dessa frågor normen insåg jag efter en stund. Kamrat har rätt få funktioner men den så kallade "lajvfunktionen" har Kamrat likt Lunarstorm. Genom att skicka in ett meddelande mobilt till ett visst nummer blir meddelandet synligt för alla användarna längst upp på skärmen under några sekunder. I "lajvfönstret" skriver män och kvinnor att de vill prata med andra och inte sällan påminner texterna om meddelandena jag fick och innehåller ofta sexuella anspelningar. Förutom de män som skriver är nästan varje kamratmedlem ute efter ett förhållande av presentationerna att döma.

Regler på kamrat (bara NÅGRA exempel):

"Syftet med Kamrat är inte att vara någon form av sexuell kontaktförmedling. Detta innefattar såväl relationer i verkliga livet som i form av cyber- och telesex."

"Vi tillåter aldrig att äldre har konversationer av sexuell karaktär med minderåriga på Kamrat. Det leder automatiskt till uteslutning och permanent spärr! Vår bedömning av vad som räknas som "sexuell karaktär" är diktatorisk, enväldig och kan ej överklagas. […]"

"Det är inte tillåtet att göra "massutskick" av meddelanden till andra användare. Detta innfattar exempelvis kedjebrev, reklamutskick eller förslag om cybersex och andra sexuella anspelningar. Det är heller inte tillåtet att skicka ut meddelanden i stil med "Har du msn?", "Har du webbcam?" eller liknande."

Det har gått så långt att yngre människor skriver ut vilken åldersgrupp som får skriva till personen ifråga. Jag har redan blockerat några män som inte slutade skriva till mig fastän att jag aldrig svarade. Det är enkelt att blockera människor. Säga vad man vill om så kallad "grooming" men dessa regler verkar inte ha någon funktion då ingen följer dem.

Vad som förvånar mig mest är att männen fortsätter skriva till mig fastän att jag inte svarar. Tror de att de kan övertyga mig genom tjat eller vad handlar det om? Männen som skriver verkar ha noll engagemang. Det vanligaste är att någon okänd person frågar vad jag gör eller bara skriver hej (se bifogad bild). Varför skulle någon bli intresserad av ett så intetsägande mail undrar jag. Alltid när jag får dessa mail undrar jag om dessa män någonsin får någon utdelning. Jag tänker mig att det borde vara så, annars skulle de väl ge upp eller är de så desperata att logik inte existerar?

Jag tyckte Kamrat var en väldigt charmig community på grund av alla unga människor men jag funderar verkligen på att ta bort mitt konto. Det verkar inte finnas något värdefullt meningsutbyte på Kamrat. Läskiga män klarar jag mig utan.