Bara bröst alldeles oavsett

En del bara bröst-aktivister men även andra sympatisörer som ogillar den rådande könsdiskrimineringen på de flesta badhus runt om i landet argumenterar för lika regler för män och kvinnor med hänvisning till att bröst inte sexuella.

Jag tycker att den invändningen är mycket olycklig. Vi ska inte ha lika regler för att bröst inte har med sex att göra. Vi ska ha lika rättigheter om så bröst har en sexuell laddning för det stora flertalet. Lika rättigheter får inte kompromissas bort för att någon man skulle kunna bli kåt och få stånd. Kvinnor ska inte ta ansvar för mäns sexualitet.

Jag förstår att det är taktiskt att säga att bröst inte har med sex att göra. Folk får ju panik om det går att göra en sexkoppling. Som ni kanske vet gillar jag att bada naken utomhus. Nakenbadare använder snarlika argument för att lugna barnfamiljer, men också för att de inte tycker nakenbad har med sex att göra. Jag vill inte bara kunna bada naken utomhus, jag vill också komma i från traditionen av att vi hela tiden måste ta avstånd från sex för att få i genom förändringar. Min förhoppning är att Malmös beslut om att tillåta kvinnor välja om de vill bada i överdel kan avdramatisera synen på nakenhet.

Det är rimligt att låta människor välja, men det är inte rimligt att människors äckelkänslor inför vad andra personer gör, som inte skadar någon annan, får ligga till grund för beslut. Kan man begrava nakenskräcken kommer sådana här diskussioner inte vara nödvändiga i framtiden. Men, nu ska jag sluta innan jag blir allt för utopisk.

Diskussion om humor i jämställdhetens namn

Har ni läst den feministiska tidskriften Bangs senaste humornummer? Om inte rekommenderar jag er att göra det. När jag först läste numret var jag negativ. Ett helt nummer bara om humor, suckade jag för mig själv, men jag har svängt. Det är helt briljant.

Det briljanta med Bangs nummer är att det tar upp någonting nytt som de flesta kan känna igen sig i men som man knappt pratat om tidigare. Flera av det jag pratar med numret om har regerat med ett ”oj, det hade jag inte ens tänkt på” apropå att vi inte finner kvinnor roliga och inte skrattar åt deras skämt (ens om de är skrivna av män). Den mediala uppmärksamheten numret fått är också positiv.

Elin Grelsson
som medverkar i numret med en superbra text har en debattartikel i Aftonbladet idag om diskussionen efter Bangs humortema. Hennes svar till Jan-Olov, som menar att kvinnor måste våga ta plats, är att ge kvinnor plats.

Frågan om utrymme angränsar till så många andra viktiga frågor. Om hur vi pratar till varandra och vad vi pratar om. Det går inte att konversera med någon som vägrar ge plats. Det är fullständigt omöjligt. Detta torde alla kunna enas om. Jag tänker på hur vissa män för sig i debatter, de behöver inte anstränga sig för att låta genom hela rummet, och kvinnor som ”skriker sig in” för att få en syl i vädret. Eller den välgörande männen som gör allting så rätt men ändå inte: ”Grabbar vi måste låta Johanna prata också, höhö”.

Läs också Linna Johansson som inte tänker utplåna sig själv för barnets skull. Det gillar vi. Lev och låt leva!