Kommunala angelägenheter

Vad som ankommer på kommunen att göra är en politisk och juridisk fråga. Det går att diskutera om äventyrsbad är en kommunal angelägenhet eller om kommunen borde erbjuda familjerådgivning. Sedan 1995 är kommunerna skyldiga att erbjuda familjerådgivning, men det är på intet sätt hugget i sten. Den kommunala familjerådgivningen ökar och någon politisk vilja att frångå kommunernas skyldighet att tillhandahålla sådana tycks dock inte finnas. Jämför med ett land som Danmark. ”I Danmark finns ingen subventionerad, kommunal familjerådgivning som i Sverige. Relationsproblem ses som en privat angelägenhet som samhället inte ska lägga sig i.”

Enligt kommunallagen får kommuner själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller ska betala kommunalskatt där.

Svårigheten kan vara att bedöma om en angelägenhet är av allmänt intresse och har tillräcklig anknytning till kommunens område och medlemmar. Det finns ingen förteckning över vilka angelägenheter som är av allmänt intresse eller liknande, men den kommunala familjerådgivningen kan få illustrera att kommunerna har vissa skyldigheter som i kraft av sådana får ses som kommunala angelägenheter.

Det är viktigt att göra en distinktion mellan angelägenheter som är av allmänt intresse och sådana som är av enskilt intresse då kommunen inte får ge understöd åt enskilda ”eftersom det i princip inte kan vara ett allmänt intresse att sådant understöd lämnas”  (prop. 1990/91:117, s. 28). För att en angelägenhet ska vara av allmänt intresse ska den framstå som gemensam för alla medlemmarna i kommunen eller i varje fall för det stora flertalet av dem kan man läsa i lagkommentarerna. Det innebär inte att en majoritet av kommunens medlemmar har något behov av den. Det leder fel om ni tänker i procentsatser som en professor i offentlig rätt sa under en föreläsning.

Den kommunala kompetensen omfattar till exempel namnsättning av enskilda vägar enligt praxis (RÅ 2012 ref. 12). Frågan om det utgjorde en angelägenhet av allmänt intresse i kommunallagens mening bedömdes i enlighet med förarbetena till kommunallagen utifrån om det var lämpligt, ändamålsenligt och skäligt att kommunen ägnade sig åt det. Högsta förvaltningsdomstolen fann att så var fallet.

Sverige är indelat i 290 kommuner som kan ha olika uppfattning om vad som är av allmänt intresse för kommunens medlemmar. Graffitimålarnas behov av säkra och bra väggar är en kommunal angelägenhet i Malmö, men i Stockholm tillåts inte ens privata företag att beställa en graffitimålning som syns från allmän plats. Samhället bemöter graffiti och gatukonst olika beroende på var i landet man befinner sig. Detta enligt Kolbjörn Guwallius som skrivit en del om kommunpolitikers inställning till graffiti och lagliga väggar men också om vaktbolags arbete (och ibland även olagliga metoder) för att stävja förekomsten av olaglig graffiti.

”Bra tidsfördriv för individer eller inkörsport till kriminella aktiviteter som exempelvis skadegörelse? Jag lägger inga personliga värderingar i själva förekomsten av att måla graffiti. Däremot ställer jag mig emot att en kommun skall agera medlare för denna sort av aktivitet, oavsett om det leder till dåliga beteenden eller ej. Graffitiväggen är helt enkelt inte, på det sättet, en kommunal angelägenhet.” skrev Felipe Sanhueza, moderat politiker i Sigtuna kommun, på sin blogg år 2012. Annorlunda resonerade Jenny Sjödin som menade att lagliga väggar var en kommunal angelägenhet när hon kandiderade till kommunfullmäktige i Sundsvall för Folkpartiet år 2006.

Om ett beslut fattat av kommunen är av allmänt intresse i kommunalrättslig mening blir en bedömningsfråga ifall någon kommunmedlem klagar på det. Den kommunmedlem som ställer sig frågande till om kommunfullmäktige har beslutat om något som är en kommunal angelägenhet kan klaga på det hos förvaltningsrätten (laglighetsprövning). Om domstolen finner att ett beslut fattat av ett kommunalt organ är olagligt för att det hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen ska det upphävas. Domstolen får inte sätta något annat beslut i det överklagade beslutets ställe och ska inte pröva beslutets lämplighet. Annorlunda förhåller det sig om en enskild överklagar ett beslut fattat av en statlig myndighet (förvaltningsbesvär). Då prövar förvaltningsrätten både beslutets laglighet och lämplighet och domstolen kan upphäva, ändra eller ersätta ett överklagat beslut med ett nytt beslut. Detta eftersom beslut som överklagas genom förvaltningsbesvär typiskt sett innebär myndighetsutövning mot enskild.

Överkroppars lika värde

Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Rebecca Lysholm och några skolkamrater hade tänkt gå med bar överkropp i skolans prideparad men när skolans rektor Anders Boman fick kännedom om planerna kallade han in till samtal:

”För idag tog rektorn in mig på sitt kontor och ville prata med mig, om att jag inte ska få visa mina bröst. I skolan tar sig killarna av sig tröjorna på gåsruset, på gympan och när de solar på skolgården. Därför tänkte jag, att jag som kvinna också borde få visa mina bröst – för jag menar vad är skillnaden? Skillnaden är noll det är bara samhället som gör skillnad på det. Jag sa detta – att killarna fick visa sig i bar överkropp. Han påstod att det var skillnad på våra bröst, bara för jag är kvinna.”

Rektorn menar att ingen ska visa sina bröst eller underliv i skolmiljö trots att det inte varit frågan om att visa några könsorgan. Jag kan inte låta bli att undra om rektorn jämställer kvinnors bröst med könsorgan, något som återkommande gjorts för att blanda bort korten och motivera diskriminerande behandling av kvinnor.

Om män kan gå omkring i bar överkropp utan att något händer och frågan väcks först när en kvinna vill ta sig samma frihet undrar man vad det är frågan om. Det är klart att en skolledning som en reaktion på att två män hånglar på skolgården kan förbjuda all form av hångel och framställa det som en icke-diskriminerande åtgärd då alla behandlas lika i formellt hänseende, men om olikkönade personer kunnat hångla på skolgården i åratal utan att någon höjt på ögonbrynen är det inte mer än rätt att ifrågasätta vad skolledningen håller på med.

Hur det har gått för eleverna på Danderyds gymnasium har jag ingen aning om men det är positivt att frågan uppmärksammas och att unga inte bara finner sig i den här sortens bemötande i skolmiljö. Det kan vara nyttigt att påminna en del rektorer om skolans värdegrund. För som Rebecca Lysholm säger till Aftonbladet: ”Enligt mig känns de som om vi endast har en prideparad för att det ska se bra ut. Vi ska vara en skola utanpå som representerar allas lika värde. Sedan när de väl kommer till kritan så särbehandlas kvinnor på grund av deras kön.”

Relaterat: Free the nipple, Ingen kvinnlig frigörelse utan kvinnors rätt till sina kroppar.

Olika krav och fördomar som skymmer sikten

Har ni funderat på att personer som bryter mot normen eller är underordnade, barn och unga i förhållande till vuxna till exempel, bedöms med olika måttstockar utan att det är motiverat och att det finns en tendens att kräva mer av de man förväntar sig mindre av, men också en oförmågan att se när de man förväntar sig mindre av presterar mer än snitt?

Några exempel:

Ska du ha en relation med någon yngre eller äldre måste den relationen ge mer än en relation med en jämnårig. Vanligtvis uttrycks det i termer av att den yngre och den äldre kompletterar varandra. När krävde vi att jämnåriga måste få ut någonting av varandra eller komplettera varandra?

Ska rösträttsåldern sänkas till 16 år måste personer mellan 16 och 18 år vara mer politiskt intresserade och engagerade än den myndiga röstberättigade personen. När ställde vi krav på dagens röstberättigade att de måste ha särskilda kvaliteter?

Transkvinnor måste vara mer ”kvinnliga” än ciskvinnor för att en del ska betrakta dem som ”riktiga” kvinnor. Det är klart att ciskvinnor kan bli ifrågasatta om de ser ”manliga” ut. Jag blir ibland felkönad men det räcker med att jag rättar personer. Jag får inte mitt kön eller min könsidentitet ifrågasatt, det är ingen som insisterar på att jag är en man.

Om en 8-åring vill använda behå måste 8-åringen ha behov av behå och det låter sig inte definieras av dem själva. Det är upptill vuxna att avgöra om de har behov av det eller inte. Vuxna kan anses behov av behå oavsett bröststorlek. Det är snarare så att vuxna kvinnor per definition anses ha behov av något som täcker deras ”vuxna” bröstvårtor.

Naturlig dumhet kring sex

”Du kan bara bli gravid på din ägglossningsdag när en spermie möter ditt ägg. Eftersom spermier kan överleva upp till 5 dagar i din kropp, finns det 6 dagar per cykel då oskyddat samlag kan leda till graviditet. Nyckeln finns därför i att förutsäga och identifiera din ägglossning. Om du vet när du har ägglossning vet du när du är fertil. Den informationen otroligt viktig för att förstå din hälsa och för att kunna kontrollera om och när du vill bli gravid.” Det kan man läsa på den svenska hemsidan för fertilitetsappen Natural Cycles.

Appar som Natural Cycles används för att ta reda på när man är fertil. Den informationen kan man använda på olika sätt, dels av personer som vill bli gravida men också av personer som vill undvika graviditet. En återkommande kritik mot den här sortens metoder när de används av personer som inte vill bli gravida är att det måste vara tråkigt att inte ha sex när man har ägglossning och ens sexuella lust gör sig som allra mest påmind. Jag tror inte att de som kommer med den kritiken förstår hur mycket de avslöjar om sig själva och sin syn på vad sex är och kan vara.

För det första. Varför skulle personer inte kunna ha vaginala samlag med kondom under de dagar de är fertila? För det andra. Sex kanske är lika med vaginala samlag och sperma i fittan för dig, men sex kan vara betydligt mer än så.

Nu kanske någon invänder att jag gör mig dummare än vad jag är. Det är klart att sex handlar om vaginala samlag i det här sammanhanget. Nej, det är inte klart att personer som använder fertilitetsappar inte har någon form av sex när de är fertila. Jag räknar också med att personer som använder Natural Cycles har vaginala samlag emellanåt, det kanske till och med är den form av sex de praktiserar allra mest, men det vet vi ganska lite om i sådana fall och jag tänker inte gå med på att sex är lika med vaginala samlag. Menar du vaginala samlag säg då det. Jag är så innerligt trött på personer som säger sex när de uteslutande menar vaginala samlag. Att detta får fortgå när personer pratar om vikten av inkludering och ett inkluderande språkbruk övergår mitt förstånd.

Vidare är jag trött på personer som inte kan tänka. Använder du en preventivmetod kan du givetvis inte kombinera den med kondom. Det är bara p-piller och andra preventivmedel som går att kombinera med kondom.

Valfrihet bland preventivmedel

RFSU Stockholm vill att kondomer ska vara subventionerade för personer upptill 25 år och att unga ska ha fler sorters preventivmedel att välja bland. Detta för att unga ”ska kunna välja det som passar bäst och ger färre biverkningar”. RFSU Stockholm vill också ”att preventivmedelsrådgivningen ska vara normkritisk och utgå från individuella behov”. P-piller ska inte vara ett automatiskt förstahandsval. Det var några av de beslut som fattades på årsmötet i februari. Utmärkt tycker jag som har egna erfarenheter av personal vid ungdomsmottagningen som mer eller mindre försökt övertala en att använda p-piller och framställt kondom som ett komplement till p-piller.

Rätten att söka asyl är en mänsklig rättighet

För tre veckor sedan demonstrerade Folkkampanj för asylrätt i Stockholm. Demonstrationståget gick från Medborgarplatsen och tillbaka via Slussen och Mariatorget. När demonstrationen passerade Hornsgatan stod två personer på höjden och ropade ovanifrån till deltagarna ”Hur många flyktingar har du hos dig?”.

Det kan vara värt att påminna om att rätten att söka asyl är en grundläggande mänsklig rättighet. Var och en har rätt att söka och åtnjuta asyl från förföljelse. Rätten innebär inte en rätt att erhålla skydd utan en rätt till prövning om man är i behov av skydd.

Det är förstås bra om personer tar emot flyktingar i sina hem och anordnar tillställningar för det fria ordet och dylikt men asylrätten och yttrandefriheten är mänskliga rättigheter som inte på något sätt är villkorade av andra människors engagemang på sin fritid. Är du en människa har du mänskliga rättigheter.

Passiv betalande medlem

”Vilken grupp är du aktiv i?” är det många som frågar på Amnestys årsmöte i Halmstad. De flesta här är engagerade i en eller flera grupper och har varit på årsmöten med Amnesty tidigare, men vi är några som är på vårt första årsmöte med organisationen.

Jag är inte aktiv i någon grupp, men det är möjligt att jag kommer att engagera mig i någon grupp framöver. För närvarande är jag bara en betalande medlem. Tid är alltid en bristvara. 

Majoriteten av de som åker på årsmöten är aktiva medlemmar, men det är viktigt att komma ihåg att det högsta beslutande organen är öppna för medlemmar vare sig de är aktiva eller inte. Förhoppningsvis vill fler engagera sig eller engagera sig mer efter att ha deltagit vid ett årsmöte.

Jag har varit på en del årsmöten och kongresser utan att ha varit aktiv medlem. Jag har inte tid att engagera mig i alla organisationer jag är medlem i men vill gärna ha en inblick i vad som händer i de organisationer jag är medlem i, vilka frågor de driver och tänker driva och då kan årsmöten och kongresser fylla en funktion. 

En bra sak med Amnestys årsmöte är det inte bara formalia utan även seminarier om bland annat flyktingars rättigheter och hur man kan engagera sig inom Amnesty. 

Årsmöte med Amnesty

Ska åka till Halmstad för första gången för Amnestys årsmöte. Det blir mitt första föreningsmöte med Amnesty. Jag har varit medlem ett tag men inte varit mer aktiv än att jag skrivit under blixtaktioner och uppmanat andra att göra detsamma.

Första gången jag kom i kontakt med Amnesty var på högstadiet när jag och en klasskamrat skrev en uppsats om samvetsfångar och vi hittade en del användbart källmaterial via Amnestys hemsida.

När jag bodde i Västernorrland brukade jag gå på Amnestys Sundsvalls årliga bokloppisar på Hedbergska skolan.

Vi som lagar mat med eller utan mikrovågsugn

Häromdagen överhörde jag ett samtal om mikrovågsugnar på ett café. En person i sällskapet hade ingen mikrovågsugn och menade att det kan bidra till att man äter mer näringsriktig mat. En annan menade att det förhöll sig tvärtom, att man lagar mer mat om man har en mikrovågsugn och enkelt kan värma upp den.

Det finns nog inget rätt eller fel här, men det finns människor som använder sina hushållsapparater och de som inte gör det samt de som åtminstone använder en hushållsapparat flitigt, mikrovågsugnen. Jag tillhör de som använder mina hushållsapparater regelbundet. Jag använder min hushållsassistent, min stavmixer, min matberedare, min vattenkokare och min blandare. Elvispen har hamnat lite utanför då jag sällan vispar saker.

Till vissas förvåning har jag ingen mikrovågsugn. Det handlar inte om att en sådan kostar pengar vilket brukar vara det vanliga skälet till att jag avstår från saker. Jag har tackat nej när personer haft en mikro över. De tar ganska stor plats och jag har inte något behov av en hemmavid. Av samma skäl vill jag inte ha en tvättmaskin, diskmaskin eller TV i mitt hushåll. Det är möjligt att jag skaffar en mikro när jag bor större, om inte annat brukar de ingå när man flyttar ihop med personer. När det funnits mikro i mitt hushåll har jag främst gjort havregrynsgröt och värmt mat i den. Annat var det när jag var barn och förtärde o’boy, popcorn och Gorby’s-piroger.

Det ska sägas att jag inte har något emot mikrovågsugnar. Det handlar inte om någon inbillad elöverkänslighet eller om att jag tror att näring i mat går förlorad vid uppvärmning i mikro. Jag använder universitetets mikrovågsugnar och åt mikrouppvärmd mat på min tidigare arbetsplats. Jag tror inte att jag skulle äta onyttigare om jag hade en mikro, men jag tror heller inte att jag äter nyttigare för att jag inte har en mikro. Jag slutade med popcorn och köpepiroger av andra skäl. Antingen är man en sån som lagar mat eller så är man inte det oavsett om man har en mikro eller inte, föreställer jag mig. Det var flera som åt snabbmat på min tidigare arbetsplats och det är inte helt ovanligt att studenter hoppar matlådan och köper mat på universitetet.

I mitt hem finns inga rester bara mat som lagats någon annan dag. Jag värmer min mat på spisen eller i ugnen. Bulgur och sådant som kan vara svårt att värma upp äter jag ibland kallt eller så gör jag matlådor av det som jag äter det på universitetet där jag har tillgång till mikro.

Vad man kan göra och vad man faktiskt gör är som bekant olika saker. Jag vill att det jag äger blir använt. Jag kommer inte skaffa ett hemmagym i tron att man använder det man har i hemmet. Personer har inte per automatik sex med varandra för att de bor ihop. Gymmet fyller flera funktioner för mig. Jag tycker om att träna bland andra personer. Jag går på café för att jag tycker om att cafémiljön. Hade jag inte brytt mig hade jag kunnat dricka kaffe hemma. Det hade varit mer ekonomiskt om inte annat.

Jag vet att jag är en sådan som lagar mat. Jag hämmas inte av att ”bara” ha en kokvrå, jag har vant mig vid att arbeta vid ganska små ytor. Det är bara att lägga en skärbräda över vasken. Jag äter havregrynsgröt som vanligt. Jag har märkt att det är smidigare att tillaga gröt på spis än i mikro även om man bara gör gröt till en person. Viss mat hade förstås varit smidigare att värma upp om jag hade haft en mikro, men det är överkomligt.

Är det något jag inte vill vara utan är det en vanlig ugn. De som känner mig vet hur ogärna jag ringer telefonsamtal, men jag ringde faktiskt min nuvarande hyresvärd och frågade om det fanns ugn i den lägenhet jag var intresserad av. Hyresvärden kunde inte garantera något över telefon men sa att det fanns ugnar i de flesta studentlägenheter i området. Jag ville inte vara till besvär och nöjde mig med det. Till min glädje fanns en ugn. Några månader efter inflytt skaffade jag en frys efter att ha levt med ett isfyllt frysfack i närmare två år. Jag klarade mig utan frys också, men det underlättar om man vill göra storkok och baka bröd. Inte minst om man bor själv och mår psykiskt dåligt av att slänga mat.

Någon gång måste vara den första

Det finns personer som gärna har sex med personer som har liten sexuell erfarenhet. Jag kan inte relatera till det men även personer som inte har någon dragning till att ha sex med personer som haft en hel del sex kan nog känna att de som vill vara någons första sexuella erfarenhet kanske inte är de mest lämpade att vara det, men varför skulle vi som föredrar att ha sex med personer som har varit med ett tag misstänkliggöra dem? Vid något tillfälle började sexuellt aktiva personer samla på sig sexuella erfarenheter. Någon gång måste vara den första.