Jämställdheten dödar förhoppningsvis de ojämställda relationerna

Jämställdhet ökar separationerna menar relationsexperten Eva Rusz. Schyman svarar. Att i egenskap av relationsexpert försöka skönja ett mönster för att kunna dra slutsatser kring varför personer som lever tillsammans separerar går att motivera. Det har diskuterats om separationerna verkligen ökar och det är ingenting jag kan svara på, men jag har inte alls svårt att föreställa mig att att drömmen om jämställdhet kväver den ojämställda relationen.

Rusz skrapar bara på ytan och drar därefter slutsatsen att det är jämställdheten som är problemet. Det är klart att man kan dra den slutsatsen om man blundar för att det är ojämställdheten som ger jämställdhetsidealet syre, men man kan också tolka det som att Rusz egentligen menar att det inte finns några helt jämställda relationer och att det därför är helt logisk att förhållanden tar slut när bristen på jämställdhet dissekeras och ifrågasätts av någon av parterna.

De senaste åren har politiker, relationsexperter och de som tänker på barnen flaggat för att kärnfamiljen och det monogama förhållandet räknar sina sista dagar om den utveckling vi ser tillåts fortsätta och som en del av detta har de försökt lista ut varför personer som varit tillsammans en längre tid plötsligt lämnar varandra och vad man kan göra för att stävja den trenden.

Av någon outgrundlig anledning ser dessa personer ett egenvärde i att relationer fortgår. Den enda godtagbara anledningen för par som har gemensamma barn ihop att göra slut tycks vara att det förekommer våld i relationen. Möjligen är otrohet också ett gott skäl att packa sina väskor, men allting annat går att lösa eller ha överseende med för barnens skull. Barnen som kan inte ens har blivit tillfrågade.

Som jag ser det kan endast drömmen om jämställdhet döda de relationer som en person med självrespekt aldrig skulle befatta sig med. Jag förstår inte varför Rusz med sina tafatta försök att påpeka att män och kvinnor är olika vill försvara ojämställda relationer. Det är en fantastisk utveckling att kvinnor och män kan göra slut på sina destruktiva relationer.

8 reaktioner på ”Jämställdheten dödar förhoppningsvis de ojämställda relationerna”

  1. Hej.
    Första gången jag är inne på din blogg. Tänkte jag skulle skriva en liten kommentar här istället för att bidra till spammen på din mail 🙂

    Jag har läst lite olika inlägg, och det var oerhört spännande att läsa dina åsikter angående jämnställdhet! Även åsikterna om pedofili var intressanta, då jag inte förrän nu hittat någon som delar min syn på saken (att hela debatten är ett skämt).
    Jag kan tänka mig att många killar skriver snusk-patetiska mail till dig, och jag vill att du ska veta att det faktiskt finns vettiga personer också. Du har min fulla respekt.

    Stefan, 22.

  2. Håller med! Jag har aldrig förstått varför skilsmässa/separation alltid ska ses som ett misslyckande. Det kan ju vara det bästa som hänt en att våga bryta upp, även om man inte är misshandlad eller så.

  3. Stefan:

    Roligt att nya personer hittar hit och tack för dina fina ord.

    MarySaintMary:

    Vad tror du att man kan göra för att separationer inte ska ses som ett misslyckande?

    Jag tror att de som gynnas mest av att vi inte dömer människor som går skilda vägar är just de som är i störst behov av att lämna sitt destruktiva förhållande och därför kan det vara en viktig sak att fundera på.

  4. Vad spelar det för roll att folk skiljer sig mer? varför ska man bo med någon man inte trivs med eller älskar? Tänka bara på hur vanligt det trots allt är att någon misshandlas i en relation.
    Man kan ju undra om Eva Ruzs är för sådana förhållanden.

  5. Hur många gångar har jag blivit ifrågasatt när jag säger att jag är väldigt nöjd med att mina föräldrar är skilda? De var inte lyckliga tillsammans. De är lyckliga nu. Jag har en bra relation med dem båda. Kan det bli enklare än så?

    Tänk! Min mamma lämnade mig hos dagmamma när jag var ett och ett halvt år också. Det kan väl inte vara möjligt att jag är både trygg, lycklig och har stabila förhållanden med människorna runt mig, eftersom min mamma jobbade när jag var liten?

    Stön. Att Rusz får ha kvar sitt jobb är ett under.

    Förövrigt en bra replik, om än lite rörig.

  6. Som du kanske märkte tyckte jag att det både var ett bra innehåll och bra skrivet, till den allra största delen. "Rörig" var kanske fel ord, jag skrev kommentaren i all hast. Det är nog snarare en del meningars längd som gör det hela lite svårt att ta till sig. Jag förstår mycket väl att du riktar dig till insatta och troligen mer än läskunniga personer, varför det spelar mindre roll, men jag tror att de flesta behöver läsa denna mening två gånger för att greppa vad du menar:

    "De senaste åren har politiker, relationsexperter och de som tänker på barnen flaggat för att kärnfamiljen och det monogama förhållandet räknar sina sista dagar om den utveckling vi ser tillåts fortsätta och som en del av detta har de försökt lista ut varför personer som varit tillsammans en längre tid plötsligt lämnar varandra och vad man kan göra för att stävja den trenden."

    Att du däremot skriver jobbigt långa inlägg håller jag inte med om. Det är mycket roligare att klicka in och hitta ett långt saftigt inlägg att läsa, än några få rader.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.