Ta natten tillbaka!

Jag tycker om att ta promenader nattetid. Det är befriande när du som kvinna får höra att du inte borde vistas ute ensam sent om kvällarna. Att de flesta promenader inte leder till några problem för kvinnor hindrar inte andra från att avråda kvinnor från att gå ut efter mörkrets inbrott. Det händer att jag möter någon när jag är ute och går men det tillhör ovanligheterna.

När jag är ute och går funderar jag ofta över vilka konsekvenserna av att uppmuntra kvinnor att hålla sig inomhus är och om kvinnor som är beväpnade med pepparsprej känner sig tryggare. Min erfarenhet är att kvinnor som uppger att de skulle känna sig trygga med tillhyggen inte lever upp till det.

Jag tillåter aldrig mig själv att vända på huvudet och titta bakom mig om det inte är för att hålla koll på trafiken runt omkring mig. Jag gör det aldrig annars så varför ska jag göra det efter ett visst klockslag? Jag vill inte vara rädd. När jag går ut är jag okränkbar och ingen har rätt att röra vid mig. Jag är inte rädd. Jag vet hur det är att bli våldtagen och jag vet hur det är att försöka skrubba bort det oskrubbara. Det har inte gjort mig räddare, snarare tvärtom.

Som kvinna får du tidigt veta hur du ska uppföra dig för att inte bli våldtagen alldeles som att det är kvinnan som i slutändan avgör om hon blir våldtagen eller inte. Därför är det ett politiskt statement för mig att vara ute ensam sent om natten. I samma sekund jag låter mig själv begränsas har jag erkänt att det finns en kvinnlig skuld.

Att vara utomhus är inte synonymt med att ta risker. Jag förvånas ofta över de olika regler som män och kvinnor har att förhålla sig till. Att vara man och vistas på krogen, det ställe där våld mot män är som vanligast, är inte att ta risker. Att vara kvinna och vara ute själv om kvällarna trots att det mycket sällan händer någonting obehagligt är att vara ansvarslös.

Katarina Wennstam skriver om den kvinnliga skulden i senaste numret av den feministiska tidskriften Bang. Hon avslutar sin text med orden "Skammen är inte biologisk. Den är inte kvinnlig. Den sitter inte i livmodern. Skulden är inte vår". Så sant. Mina nattliga promenader kan ni inte ta ifrån mig.

12 reaktioner till “Ta natten tillbaka!”

  1. Jag har beslutat mig för att tänka så. Förr när jag aldrig var särskilt rädd gick jag överallt, nu går jag också överallt, men i bakhuvudet har jag rädslan: De har ju sagt att man ska vara rädd. Jag skiter i det, de snackar skit. Varför ska vi känna skuld när inte män gör det?

  2. Carpe Noctum!

    Det jag inte förstår är dock vilka det är som säger till kvinnor att det är "oansvarigt" att vara ute om natten. Det verkar mer oansvarigt att skaffa sällskap och gifta sig får man ändå ta och säga. Med tanke på statistiken om var överfall och våldtäkter utförs.

    heh.

  3. Instämmer till fullo om att fredliga kvinnor och män måste ta natten tillbaks. Precis som du skriver är män inte rädd för att gå på krogen trots att risken att råka illa ut för en man på krogen är avsevärt mycket större än för en kvinna som promenerar utomhus. Men vem avråder kvinnor för att gå ute. Jag tycker oftast jag hör kvinnor som inte VILL/TÖRS gå ut för att de är rädda.

    Likadant har jag ofta hört sånt som "det gick en man bakom mig", "jag mötte en man som såg skum ut" och liknande. Där förmodligen vanliga hederliga män i fullt normala ärenden blivit misstänkta för att vara ute efter några dumheter bara för att de har fel kön. Så även fler män ute på nätterna kan ändra tankesättet så att inte kvinnor tror att alla män de ser är ute efter att våldta dem. De flesta män våldtar inte.

  4. Jag brukar ta cykelturer på kvällarna, främst därför det är lugnt och skönt ute på kvällen och inte så mycket trafik där jag bor.

    Och jag slås av den där tomheten. Alla sitter inne i stugorna och tittar på Let's dance och inte en käft är ute och promenerar.

    Kom igen folk! Rör på er! Ut och promenera och gör oss sällskap!

  5. El Rubio: Jag vet att föräldrar bruka säger till sina döttrar att inte gå ute ensamma sent om kvällarna, men jag vet knappt fall där föräldrar säger detta till sina söner, vilket jag tycker är positivt, för vem mår bättre av att vara rädd?

    SwedishTeen: Ja, det tycker jag verkligen. Jag brukar passa på att fråga folk om vägen om jag är i städer jag inte kan så bra.

  6. Bra skrivet, jag instämmer helt och fullt. Brukar själv uppmana min tjej att hon inte ska gå omkring och vara rädd. Men det verkar sitta så djupt rotat.

    Jag skulle vilja skylla det mesta av det på medierna. De har en väldigt ensidig rapportering av våldsbrott där man lätt får uppfattningen att "mäns våld mot kvinnor" är det vanligaste typen av våldsbrott.

  7. Mycket bra. Gillar mina nattliga promenader med. Lugnt och tyst. Mörkret gör att det känns ombonat. Rädd har jag aldrig varit. Har tyckt synd om mina väninnor som inte ens vågar gå ett par kvarter själva efter kl 22 och har därför gjort mången omväg för att följa dem hem. Brukar tänka att ju fler "normala" människor som rör sig ute på natten, desto fler vågar vara ute. Kanske en dag även mina mest nervösa väninnor.

  8. Ja, det är jättehärligt att vara ute på natten och bara promenera. Mycket bättre än dagtid. Det är så lugnt och fridfullt. Mörkt och liksom mysigt eller vad man ska kalla det. Ja, du vet ju själv.

    Enda nackdelen är ju de där nervösa blickarna man får ibland från någon tjej som råkar gå en bit framför. Vet inte om det går att lugna henne på något sätt, annat än genom att ta en omväg.

    Det är synd att personer ska gå och vara rädda och oroa sig i onödan.

    Jo, min mamma sa ofta att jag skulle vara försiktig när jag var ute sent på kvällen i mörkret så jag inte råkade ut för något. Det kan ju hända vad som helst.

    Men jag blev ju inte rädd av det. Jag tyckte bara det kändes skönt att veta att hon bryr sig om mig.

    Mamma och pappa kan man alltid lita på. Jag är så glad att jag har dem.

  9. Jo risken för att överfallas i mörkret är liten. Risken är snarare större att tagas av daga vid morgonrusningen av en AUDI modell större som susar förbi i 180 än av en blodtörstig våldsman/kvinna.

  10. Bra skrivet om ett viktigt ämne. Jag har tänkt mycket på det där…jag ser mig ofta om när jag går ute på kvällen, jag ser till att inte gå ensam för sent. Jag avskyr att känna mig så begränsad!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.