”Hennes [Tuss Hyland] egen karriär var avslutad. Det skulle hon ångra senare. Att hon slutade jobba på Radiotjänst så fort de gifte sig. Men så var det. Så ville Lennart ha det. Och hon fogade sig.” (Nöjesbladet 24/9-2019)
I ett reportage över tre sidor skriver Maggan Hägglund om Lennart Hyland med anledning av att Hyland skulle ha fyllt 100 den 24 september i år.
Oläst i min bokhylla står boken Hyland – Legenden och hans tid av Lars Ragnar Forssberg. Jag berättade för en vän som lämpligt nog är 60-plus att jag ville läsa boken men att det inte hade blivit av. Min vän skickade en utskriven kopia av Hägglunds reportage till mig som är inspirerat av Forssbergs bok men även Tuss Hylands bok Leva med Hyland.
1950-talet. På den tiden då kvinnans plats ansågs var vid spisen och män kunde gå i taket av blotta tanken på en man i ett förkläde. Lyssna till exempel på några av reaktionerna på inslaget Frufridagen i radioprogrammet Karusellen från 1954. Frufridagen handlade inte om att vara fri från sin fru som man skulle kunna tro utan det var en dag då frun skulle få vara ledig från hushållsarbetet.
”Söndagen den 24 januari så ska i detta landet varenda äkta man sköta allting hemma. Han ska bädda, han ska diska, han ska laga maten, han ska sköta barna, hon ska få vara alldeles fri och för en gångs skull göra precis det hon vill.”
I Sydsvenskan (12/10-2019) läser jag om vilka egenskaper 2 700 ungdomar från ett tiotal länder värderar högst hos en partner när de får värdera åtta förutbestämda egenskaper. Deltagarna fick ett antal poäng som skulle fördelas på följande egenskaper; attraktiv, barnvänlig, dygdig, humoristisk, kreativ, troende, välbärgad och vänlig. Hade jag deltagit hade jag saknat ett ”Annat”-alternativ för fritext. Begåvad, läsande, välhängd, morgonmänniska, etc. I vilken mån nyss nämnda drag är egenskaper, tillstånd eller något annat kan förstås diskuteras.
Det var för all del ett intressant fynd att ”I länder där preventivmedel används allmänt är det exempelvis viktigt att en blivande partner vill ha barn. ’Om tillgången på preventivmedel däremot är begränsad blir graviditeten en naturlig följd av sex, och då spelar det mindre roll om ens partner vill ha barn eller inte.” (Du som läser detta förstår att man inte nödvändigtvis riskerar att bli gravid av ”sex”.) Egentligen är det inte så förvånande. Nyligen avhandlade Filosofiska rummet Varför skaffar vi barn? (15/9-2019). I avsnittet nämns bland annat att de mest rationella vad gäller barnfrågan antagligen är de som har svårt att skaffa barn och de som har valt att inte skaffa barn eftersom de antas ha fattat ett aktivt beslut till skillnad från de som bara råkar göra någon gravid eller råkar bli gravida. (Diskutera i smågrupper om Karl ”råkar” bli dyngsur om Maria riktar en sprutande vattenslang mot Karl.)
”Vissa könsskillnader framträdde också tydligt. För männen är det viktigt att partnern är fysiskt attraktiv. Kvinnorna bryr sig inte lika mycket om ett vackert yttre, men är desto mer noga med att deras livspartner kan erbjuda ekonomisk trygghet.”
Egenskapen vänlig vägde förvisso tyngst bland deltagarna, men det gäller att man blir vald för vänligheten också och inte primärt för att man är fysiskt attraktiv eller har en tjock plånbok. Vad ska man med män till? ”Hett sex” som Hägglund skriver att makarna Hyland ofta hade kanske? Nej, men allvarligt, jag blir en sån där Birgitta Ohlsson-feminist när jag läser om tanken att ens livspartner ska erbjuda en ekonomisk trygghet. Du ska inse att cash is king som Ohlsson budordade. För mig är det viktigt att kvinnor tjänar egna pengar. Det vore väl för väl om en partner erbjuder ekonomisk trygghet, om vi ställer det emot ekonomisk otrygghet och konsumtions- och spelmissbruk låter det betydligt mindre tilltalande, men det är viktigt att kvinnor inte är beroende av någon man för ekonomisk trygghet.
Ska vi leva med varandra ska vi väl göra det för att vi tar fram det bästa hos varandra och trivs i varandras sällskap – inte för att erbjuda varandra ekonomisk trygghet? Vi ska väl ha råd att lämna destruktiva relationer eller andra relationer med för den delen?
Nu tror jag inte att människor som värderar ekonomisk trygghet högt när en dröm om att bli försörjda hemmafruar eller hemmamän, verkligen inte, men artikeln blev det en påminnelse om att den ekonomiska trygghet en man (eller kvinna för den delen) kan ge är en falsk trygghet. Relationen som ger upphov till denna känsla av ekonomisk trygghet kan ta slut, personen som du förknippar den med kan dö.
Begrunda det faktum att människor kan tvingas kvar i relationer för att de inte något egentligt val rent ekonomiskt – kan personen få tag i en egen hyreslägenhet, har hen råd med en insatslägenhet? Artikeln blev även en påminnelse om män som tycker att det är förnedrande att tjäna mindre än en kvinnlig partner eller bara att bli bjuden på öl av en kvinna. Eller för all del en påminnelse om kvinnor som letar en man som tjänar mer än dem med samma självklarhet som de letar efter en man som är längre.
Jag vill inte veta av någon frufridag eller betydligt lägre pension till följd av deltidsarbete eller ojämställt vabbande eller uttag av föräldraledighet. Missförstå mig rätt, jag uppskattar män som lagar mat till mig, men ekonomiskt trygg vill jag vara på egen hand. Män kanske också kan uppskatta om man stannar kvar på grund av deras personlighet, vad vet jag.
Annat. Kanske värderar jag egenskapen skrattar åt mina skämt allra högst.