Corinne Maier har skrivit boken “No kid: 40 skäl att inte skaffa barn”. Jag brukar ibland skriva skäl 16584 att inte skaffa barn, skäl 547 att inte skaffa barn, och så vidare. För det pratas ofta om att man borde skaffa barn, men sällan om varför det är en bra idé. Ännu mindre pratas det om varför man ska förmå andra att skaffa barn med tanke på hur vanligt det ändå är att människor försöker.
Jag följer alltifrån personer som inte vill ha barn till personer som inte kan få barn på det vanliga sättet. De kan berätta om en omgivning som undrar “när det är dags”. Jag följer också personer som har barn och uppmanas att skaffa fler. Tro inte att du har gjort rätt för dig när du satt ett barn till världen, barn ska minsann ha biologiska syskon.
Det skrivs mig veterligen inga böcker på temat “40 skäl att skaffa barn”. (Ivar Arpi gjorde dock ett försök i ledarform för en tid sedan.) För skaffa barn det bara är något du ska göra. Det är de som frivilligt avstår från att skaffa barn, de som fortsätter att vara icke-föräldrar livet ut, som måste motivera sin barnfrihet trots att man inte föds till förälder. Och för att bemöta alla som undrar varför en del inte vill begå föräldraskap brukar jag ibland, halvt på skämt, halvt på allvar, lista skäl att avstå från att skaffa barn. På mina villkor.
Skäl 68541 att inte skaffa barn är alla dessa debatter på sociala medier om hur föräldrar utövar sitt föräldraskap och om olika (i deras tycke) förkastliga föräldralivsstilar (jag hade antagligen anammat samtliga på ren trots). Amma eller inte amma. Sova ihop (det kallas visst samsova) eller inte sova ihop med sina barn. Separera eller hålla ihop för barnens skull. Du hatar ditt barn om du ger det socker. Håll inte på med din telefon hela tiden. Ta inte hem nya sexpartners efter separationen, barnet kan bli otryggt. Någonstans vill jag tro att det går att “logga ut” från alla dessa debatter annars har jag svårt att förstå föräldrar som inte drar ned på skärmtiden av ren självbevarelsedrift.