Vi måste prata om plastpåsarna i haven. Det vanligaste skräpet i havet är plast. I en del länder får matvarubutikerna inte längre ge bort plastbärkassar. I Sverige tar de flesta matvarubutiker betalt för dem. Naturvårdsverket har tidigare föreslagit att plastbärkassar ska kosta minst fem kronor, men det blir inget av när regeringen beslutar om åtgärder för att minska användandet av plastbärkassar i enlighet med ett EU-direktiv på samma tema. Det blir nationella minskningsmål och saluföringsrestriktioner. ”Den som i en yrkesmässig verksamhet tillhandahåller plastbärkassar till konsumenter ska informera om plastbärkassars miljöpåverkan och fördelarna med en minskad förbrukning av plastbärkassar, och åtgärder som kan vidtas för att minska förbrukningen.” En form av reglerad nudging.
Det är utmärkt att allt fler butiker inom detaljhandeln på frivillig väg försöker bidra till att minska användningen av plastpåsar. I en del butiker frågar de om man behöver en plastkasse. Det får en att tänka till och jag kan inte tänka mig annat än att det bidrar till att man tackar nej till plastpåsar.
Under 2010 använde varje EU-medborgare uppskattningsvis 198 plastbärkassar, varav omkring 90 % uppskattades vara tunna påsar. I Sverige förbrukar varje person ungefär 80 plastbärkassar årligen, enligt Naturvårdsverket. Myndigheten ska bevaka att förbrukningen av plastbärkassar minskar och att den inte överskrider 90 kassar per person och år senast den 31 december 2019 och 40 kassar per person och år senast den 31 december 2025. Klarar du målen? Jag gör det då jag knappt köper plastbärkassar.
Tygkassar är något jag använt sedan innan det blev coolt. Jag har alltid haft en förkärlek för de beige tygkassarna med korta handtag som man förvarade skridskor i. Tygkassar är dock inte oproblematiska. I en studie om olika kassars miljöpåverkan av den brittiska myndigheten Environment Agency kan man läsa: ”Whatever type of bag is used, the key to reducing the impacts is to reuse it as many times as possible and where reuse for shopping is not practicable, other reuse, e.g. to replace bin liners, is beneficial.”
Tygkassar måste användas 131 gånger för att väga upp miljöpåverkan för att använda en tygkasse istället för en plastpåse som används en gång:
”The paper, LDPE, non-woven PP and cotton bags should be reused at least 3, 4, 11 and 131 times respectively to ensur e that they have lower global warming potential than conventional HDPE carrier bag s that are not reused.”
Utan att ha räknat på det har jag några tygkassar som definitivt använts ”tillräckligt” många gånger om man ska tro den studien. Jag använder tygkassar i princip dagligen och precis som med klädesplagg har jag några favoriter som används mer än andra. Flera tygkassar har endast använts ett fåtal gånger, främst ”giveaways” med olika budskap som jag inte vill bära med mig.
Plastpåsebanta! Det är bara att minska användandet av plastpåsar. De enda plastpåsar jag har svårt att komma ifrån är de särskilda avfallspåsar jag använder till mitt matavfall och de jag använder till mina matlådor (i plast). Jag brukar använda sådana där fruktpåsar (behövs inte när du köper apelsiner och bananer) och återanvänder dem om det går.
Ha tygkassar framme så kommer du lättare ihåg att använda dem och du behöver inte göra det särskilt många gånger för att det ska bli en vana. Det är med kondomer som med tygkassar, ha alltid med en, du vet aldrig när du kan behöva en, men där slutar också likheterna. Oavsett vilken sorts kasse du använder se till att den verkligen används och återvinn den när den gjort sitt.