I samband med sänkningen av den så kallade restaurangmomsen 2012 uppstod en diskussion om även restaurangpriserna hade sänkts. En del menade att frågan var ointressant då ”momssänkningen” enligt dem främst hade syftat till att öka sysselsättningen. För den som är intresserad av den har Konjunkturinstitutet undersökt de kort- och långsiktiga effekterna av den sänkta restaurangmomsen.
Innan momssänkningen (egentligen byte av momssats) var det 25 procent moms på mat som intogs på restaurang och 12 procent på mat för avhämtning. Det förstår vem som helst att de olika momssatserna bidrog till att en del restaurangföretag redovisade serverad mat som avhämtad till den lägre momssatsen. Samtidigt innebar en och samma momssats en regelförenkling för dem.
I ett pressmeddelande från 2014 skriver Skatteverket:
”Skatteverkets utvärdering visar att en mer enhetlig momsstruktur har bidragit till att utrymmet för såväl avsiktlig som oavsiktlig felredovisning har minskat. Före reformen beskattades mat som serverades i restaurangen med 25 procents moms, medan hämtmat beskattades med 12 procents moms. Restaurang- och cateringföretagen redovisade då 33 procent av sin totala omsättning med 12 procents moms. Undersökningen visar dock att de i stället borde ha redovisat endast 26 procent av omsättningen med 12 procent. Därmed uppskattas att 7 procent av företagens omsättning har redovisats med för låg moms, vilket i sin tur tyder på ett skatteundrandragande [så!] på 700 miljoner kronor före reformen.”
Neutralitetsprincipen är en skatterättslig princip enligt vilka skattereglerna ska påverka människors val mellan olika alternativ så lite som möjligt. Tanken är att de handlingsalternativ som är ekonomiskt likvärda före skatt också bör vara det efter skatt.
En enhetlig momssats på restaurangmat är mer neutralt än den tidigare ordningen med olika momssatser beroende på var maten (inte) intogs. Numer är det 12 procent oavsett. I och med att momsen är en konsumtionsskatt som ska belasta konsumenten kan det förefalla rimligt att take away var billigare av den anledningen, men moms är bara en faktor när man prissätter en vara eller som i det här fallet, en tjänst. Många restauranger erbjuder alltjämt hämtmat till ett lägre pris. Därmed inte sagt att det inte kan ha skett en generell prisökning. De olika momssatserna kanske delvis kan förklara att take away varit billigare. En annan aspekt är att take away kan vara mer lönsamt. Take away innebär bland annat lägre personalkostnader för service och disk.
(Vissa cafégäster är mindre lönsamma en andra och nu talar jag utifrån egen erfarenhet av att vara en sådan. En del caféägare hade nog gärna blivit av med oss som vanligtvis bara köper kaffe, kan hålla en sittplats i timmar och ber om den där påtåren som ingår. Sedan kan man fråga sig om äta och dricka här eller ta med är två likvärdiga alternativ ur cafégästens perspektiv. Jag skulle inte sluta dricka kaffe på café om priset på take away sänktes kraftigt. Jag föreställer mig att det är få som låter valet mellan att dricka här eller ta med påverkas av priset, vilket kanske kan förklara att så många caféer har samma pris på kaffe i pappersmugg. För egen del är det inte likvärdigt att dricka kaffe ur pappmugg och att inta kaffe i cafémiljö. Kaffe har man hemma om man är någorlunda rimlig. Det är cafémiljön de flesta av oss betalar för.)
Det framställs ibland som att en momssänkning per automatik ger lägre priser på de varor och tjänster som omfattas av den. Det beror på näringsidkaren som är skattskyldig för moms och även är den som sätter priserna. Jag tror i och för sig att mensskydd skulle bli billigare om man sänkte momsen på dem från dagens 25 procent till 12 eller 6 procent, men om prissänkningen skulle motsvara momssänkningen vågar jag inte spekulera i. Mensskydd är för övrigt en tacksam sak att driva kampanj om eftersom att det är något alla med livmoder behöver under en längre period av sina liv. Vidare kan man komma undan med plakatvänliga påståenden som att menstruationer är beskattade.
Har konsumenter vant sig vid att vissa varor och tjänster kostar ungefär si och så mycket kan näringsidkare välja att göra en större vinst istället för att sänka sina priser till följd av en momssänkning. Restaurangmaten kan få tjäna som exempel. Har konsumenter vant sig vid att det kostar mer att äta på lokal, och aldrig reflekterat över om det beror på en icke-neutral utformning av mervärdesskatten eller någonting annat, finns inget riktigt skäl att frångå den ordningen bara för att momssatsen blivit densamma på all restaurangmat.