Inga nazister utanför riksdagen i skolan

Knappt fyra månader innan riksdagsvalet 2014 skrev Socialdemokraternas partiordförande Stefan Löfven och partiets dåvarande utbildningspolitiska talesperson Ibrahim Baylan på Aftonbladet debatt om antidemokrater i skolan.

Aftonbladet satte rubriken ”Ändra lagen – inga nazister i skolan”. Det är oklart om Löfven och Baylan ville något mer än att uttrycka sin oro över nazister i skolan. Jag delar den oron, men den som läser debattartikeln kan få intrycket av att Socialdemokraterna har några konkreta förslag för hur skolor ska kunna säga nej till nazister i skolan.

”Nu vill nazistiska partier bereda sig plats i våra skolor. Detta är i grunden en absurd tanke. Ska judiska barn behöva sitta och höra i sin egen skola att de inte har samma människovärde som andra? Ska romska barn höra i sina egna klassrum att de inte har en rätt att existera? Ska homosexuella barn få känna hatet i de lokaler som ska stå för trygghet och lärande?”

Rubriken får stå för Aftonbladet, debattartikelns innehåll för artikelförfattarna. Löfven och Baylan skriver ”Vi vill utreda en förändring av lagstiftningen för att hitta sätt så att en rektor på en skola på strikt objektiva kriterier ska kunna avvisa partier”. Det är någonting annat än att skolor ska kunna stänga ute nazister med hänvisning till deras åsikter.

Den grundläggande förvaltningsrättsliga objektivitetsprincipen kommer till uttryck i 1 kap. 9 § regeringsformen. Skolor och andra som företräder det allmänna ska vara objektiva i sitt beslutsfattande. Rektorer som fattar beslut om ett politiskt parti ska bjudas in till en skola får inte låta sig påverkas av partiets åsikter.

Skolor som vill begränsa antalet partier de bjuder in kan göra det under förutsättning att urvalet sker på objektiv grund. Ett sådant objektivt urval kan vara att enbart bjuda in partier som finns representerade i riksdagen eller kommunfullmäktige. Det framgår av praxis från Justitieombudsmannen och Justitiekanslern.

Skolor kan inte neka nazister tillträde för att de är nazister utan en ändring av regeringsformen och några sådana ändringar är inte aktuella. Regeringen gav 2014 direktiv åt en särskild utredare att analysera de bestämmelser som reglerar hur skolor ska förhålla sig till att bjuda in politiska partier, och överväga om skolan på objektiva grunder ska kunna begränsa antalet partier som skolan tar emot, till exempel att endast bjuda in partier som vid tillfället är representerade i riksdagen, och om så bedöms möjligt och lämpligt, lämna nödvändiga författningsförslag. Det ingick inte i uppdraget att föreslå några grundlagsändringar.

Det Löfven och Baylan skriver om att skolor ”på strikt objektiva kriterier ska kunna avvisa partier” stämmer mer överens med det lagförslag SOU 2016:4 Politisk information i skolan – ett led i demokratiuppdraget presenterade i januari än att skolor ska kunna neka nazister tillträde till skolan på grund av de åsikter de kan förväntas föra fram.

Utredningen föreslår en ny bestämmelse i skollagen för att reglera vad som gäller när skolor bjuder in partier och hur antalet inbjudna partier kan begränsas utan att det strider mot objektivitetsprincipen.

Enligt den föreslagna bestämmelsen ska skolor ha möjlighet att begränsa antalet partier de bjuder in till de som är representerade i antingen riksdagen, kommunen eller Europaparlamentet.

Förslaget ger skolor som vill begränsa antalet partier de bjuder in författningsstöd, men det förändrar ingenting i sak. Skolor kan redan i dag bjuda in partier som finns representerade i riksdagen eller kommunfullmäktige utan att det strider mot objektivitetsprincipen. Detta under förutsättning att andra organisationer inte utesluts från att i en eller annan form delta i verksamheten om de anmäler sitt intresse.

”Elever ska alltid, som ett led i utbildningen, ges möjlighet att på lämpligt sätt få ta del av information från politiska partier som inte blivit inbjudna av skolan men som anmält intresse av att delta. Detta gäller alltså oavsett om skolan tillämpat huvudregeln eller bjudit in politiska partier enligt en annan objektiv grund. Denna del av den föreslagna bestämmelsen är en kodifiering av den princip som JO etablerat – nämligen att en skola av praktiska skäl kan begränsa antalet politiska partier som skolan bjuder in under förutsättning att urvalet sker på objektiv grund och inte innebär att övriga organisationer utesluts från att i en eller annan form delta i verksamheten om de anmäler intresse för det.” (SOU 2016:4, s. 16)

”Vi har tappat grundförståelsen för demokratins principer om vi inte längre kan göra skillnad på demokratiska partier och partier som i sin ideologi vill rasera demokratin. Självklart ska skolor kunna bjuda in till debatt och politisk information utan att för den skulle vara tvungen att bjuda in antidemokrater.” skriver Löfven och Baylan.

Löfven och Baylan ville nog främst markera mot nazister i skolan inför valet 2014 för något förslag som skulle möjliggöra för skolor att stänga ute nazister på grund av deras åsikter och inte enbart med hänvisning till att de inte finns representerade i riksdagen eller kommunfullmäktige har inte synts till.

5 thoughts on “Inga nazister utanför riksdagen i skolan

  1. Jag tycker inte om dessa formuleringar ”kan” och ”skall kunna” och hoppas verkligen inte det kommer att ingå några lagförslag. Det får inte handla om att man ”kan” avvisa vissa partier på objektiva kriterier. Det låter som maskerad subjektivitet. Om man skall avvisa vissa partier och tillåta andra, så skall det ske efter absolut objektiva kriterier. Om till exempel tillämpar 4%-spärren så innebär det inte bara att man får avvisa svenskarnas parti för att de faller under spärren. Det skall i så fall också innebära att man måste avvisa feministiskt initiativ och piratpartier på samma grunder. Avvisningskriterierna får inte sättas i bruk såsom man tycker passar.

  2. ”Avvisningskriterierna får inte sättas i bruk såsom man tycker passar.” Det menar inte utredningen heller.

    ”Utredningens förslag: En ny bestämmelse införs i skollagen som
    anger att när företrädare för en skolenhet bjuder in politiska
    partier för att medverka i utbildningen får antalet partier begränsas
    till samtliga de partier som är representerade i antingen
    riksdagen, vald församling i kommun eller Europaparlamentet.
    Politiska partier får också bjudas in utifrån ett annat urval, om
    urvalet sker på annan objektiv grund. Om politiska partier har
    bjudits in, ska eleverna som ett led i utbildningen ges möjlighet
    att på lämpligt sätt få ta del av information också från andra
    politiska partier som har anmält intresse av att få medverka.” (s. 221)

  3. Jo, men om inbjudna partier får begränsas till ”representerade i antingen
    riksdagen, vald församling i kommun eller Europaparlamentet” så kan då, utifrån dagens faktiska situation, en skola välja att bjuda in partier från Europaparlamentet (innebär att Fi kommer med), medan en annan skola väljer riksdag (innebär att Fi inte kommer med), jag antar att SD inte är representerade i några av de 290 svenska kommunerna och en skola skulle kunna välja bort SD genom att välja kommunrepresenterade partier. Sen känner jag mig nödgad att påpeka att det är långt ifrån ovanligt att skolor har elever från grannkommuner.
    (Fast jag inser nu att jag kanske missförstod formuleringen med ”representerade i antingen …”, man kan ju mena att det räcker för ett parti att vara representerat i någon, vilken som helst, av dessa tre institutioner för att bli inbjudet. Formuleringen är tvetydig. Vilket i sig är ett problem.)

    Likaså uppfattar jag det som demokratisk kosmetika när man talar om att bjuda in politiska partier enligt ”ett annat urval, om urvalet sker på annan objektiv grund”. Man skulle då till exempel kunna ta som objektiv grund att bjuda in partier där ”minst 40 % av representanterna (eller medlemmarna eller …) är kvinnor”. Det vore onekligen en objektiv grund, och skulle säkerligen mötas med officiellt godkännande i dagens sverige. Men en inbjudan på den ”objektiva grunden” har säkerligen valts medvetet om att utfallet kommer att gynna vissa partier och missgynna andra. I det här fallet skulle det (eftersom kravet bara sätter upp ett minimum för kvinnor, inte för män. Inte alls orimligt, eftersom det förekommer i andra sammanhang.) gynna Fi, men missgynna SD.

  4. Mitt eget förslag vore annars helt enkelt att en skola skall bjuda in alla (eller inga) partier som är representerade i någon av skolans ”jurisdiktioner” (riksdag, landsting, kommun*, EU-parlament). Och det gäller för alla offentliga skolor utan undantag. Det enda val man har är att bjuda in alla eller inte bjuda in alls.
    (*problemet jag nämnde tidigare med att skolor har elevunderlag från olika kommuner kvarstår. Kan för övrigt också gälla landsting, fast i det fallet blir det nog så marginellt att det saknar praktisk betydelse. Men i fallet med kommunerna är det ett reellt problem. Jag, och alla andra ungdomar i mitt samhälle, gick till exempel gymnasiet i grannkommunen, och i min egen kommun är ett lokalparti tredje största. Jag tvivlar på att min gymnasieskola hade tänkt så långt att de bjudit in det lokalpartiet eftersom det inte är representerat i skolans egen kommun.)
    Eller alternativt att man sätter en %-spärr (utifrån valresultat). Men det skall bara finnas ett enda kriterium och det skall gälla alla offentliga skolor i landet utan undantag.

  5. Du får väl skriva till riksdagsledamöterna.

    Annan objektiv grund kan enligt utredningen vara att bjuda in partier som får partistöd (2,5%) eller valsedlar distribuerade (1%).

    Det är klart att det inte finns någon lösning som inte missgynnar någon om man bjuder inte partier. Som jag skriver får det objektiva förstås som att man i formellt hänseende behandlar partierna lika. Det urval du föreslår kan medvetet användas av någon som vill stänga ute Kommunistiska Partiet t.ex.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.