Om du inte tycker om andras bolagsstyrelser skapa en egen

Det har framställs som att ägaren av ett aktiebolag kan utse vilken bolagsstyrelse som helst och att det enda hotet mot denna ordning är den könskvotering som lagstiftaren ibland hotar med. Det stämmer inte.

Det är reglerat vilka som får sitta i en bolagsstyrelse. Det finns krav på personer som måste vara representerade om bolaget har en viss storlek. I publika aktiebolag måste det finnas minst tre styrelseledamöter. Om ett icke publikt bolag har färre ledamöter måste det finnas minst en styrelsesuppleant. Så mycket för den äganderätten.

Bolag med en viss storlek måste ha arbetstagarrepresentanter som utses av fackföreningarna. De är en del av styrelsen och i princip likställda med övriga styrelseledamöter.

Om jag inte tycker om andras bolagsstyrelser är det bara för mig att skapa en egen. Jag vill ha en bolagsstyrelse med 16-åringar. Utöver dem vill jag också ha några personer som är belagda med näringsförbud. Gärna också några är i konkurs då jag föreställer mig att det är en bra merit. Kan jag utse en sådan styrelse på min bolagsstämma?

Det är bara att kolla in Bolagsverkets hemsida om man inte vill traggla lagtext. Styrelseledamöterna måste vara minst 18 år, de får inte vara i konkurs, får inte ha förvaltare och får inte ha näringsförbud. Så mycket för den äganderätten.

Nej, men allvarligt. Välj ett argument. Argumentera antingen för att ägaren bör ha rätt att bestämma över styrelsens sammansättning eller låt bli. Om du gör det bör du vara medveten om att den rätten redan är begränsad. Det är inte kvotering eller inte som avgör den saken.

Två fel gör inte ett rätt, invänder någon. Det stämmer, men framställ inte rätten att utse bolagsstyrelser som obegränsad. Det är inte lika medialt sexigt att beskriva hur bolag tvingas ha arbetstagarrepresentanter i sina styrelser. Det provocerar uppenbarligen inte i närheten av lika mycket som tanken på fler kvinnliga styrelseledamöter om ”hotet” från lagstiftaren blir verklighet.  Inte ens personer som annars tilltalas av äganderätten. Kanske tilltalas de av den så pass mycket att de inte ens känner till nuvarande begränsningar? För äganderätten är väl inget skenargument för att man har svårt för kvinnor? Nej, det tror jag inte.

De som är emot könskvotering, men inte argumenterar för äganderätten, menar att kvinnor skulle ha särskilda problem med att känna sig inkvoterade eller bli inkvoterade. Varför kvinnor – till skillnad från män – har dessa bekymmer framgår sällan. Beror det på att kvinnor till skillnad från män har möjlighet att ta sig fram på egna meriter? Beror det på att män är så vana vid att bli ”inkvoterade” att de inte ens känner sig inkvoterade och att den icke lagstadgade ”kvoteringen” av män därför är mindre problematiskt?

För om det inte stämmer att kvinnor tar far illa av att andra tror eller vet att de blivit inkvoterade blir det svårt att falla tillbaka på argumentationen för äganderätten. Det kanske visar sig att det finns massor av kvinnor, eller personer från andra underrepresenterade grupper, som tilltalas av pengar och positioner i lika hög grad som män? Om äganderätten är helig är det förstås ointressant.

2 reaktioner på ”Om du inte tycker om andras bolagsstyrelser skapa en egen”

  1. raka besked. Jag anser att man skall ha rätt att man som ägare skall ha rätt att besätta sina styrelser som man vill. Så, den saken avklarad.
    Men … det sagt … att man begränsar vilka som kan vara med i styrelser med avseende på konkurser, eller att man kräver att fackliga representanter skall ingå, är inte alls i paritet med att man lägger sig i könsfördelningen på styrelsen, eller skulle ställa krav på etnicitet eller sexuell läggning (t.ex. att minst en person i styrelsen skulle vara homosexuell).
    Vad gäller näringsförbud, blir det inte en automatisk konsekvens av ett näringsförbud? Jag menar, om man sitter i en styrelse så driver man väl en näring, så ett näringsförbud hindrar per definition en person från att sitta i en styrelse. Det har liksom inte att göra med vilka krav man ställer på styrelser, det är bara en naturlig konsekvens av ett näringsförbud.
    Konkurs, det är, oavsett om man tycker det är rätt eller inte, ändå en begränsning som man kan förstå tanken bakom. Det är liksom inte tagit helt godtyckligt ur tomma luften. En person som är i konkurs har liksom med sitt CV visat att han/hon inte är kompetent att leda ett företag.
    Att de anställa skall ha med en representant är också ett begripligt (notera, begripligt, jag säger inte, och anser inte, att det är rätt) krav, utifrån att de anställda är en klart definierad intressegrupp inom ett företag. Att vara anställd är en viktig egenskap som innebär att man står i ett ömsesidigt beroendeförhållande med arbetsgivaren.
    Det finns en rimlig logik bakom dessa begränsningar, oavsett om man anser att de är riktiga eller inte.
    Att vara kvinna eller man, eller vad man har för ursprung, eller sexuell orientering eller hårfärg är helt enkelt inte egenskaper som är relevanta. Så det finns ingen som helst logik bakom att sätta upp specifika riktlinjer eller begränsningar för hur en styrelse skall vara sammansatt med avseende på dessa. Det kan, för ett specifikt enskilt företag, ha betydelse, utifrån deras verksamhetsområde (är företaget verksamt i asien, kan det vara befogat att ha med en asiatisk representant) eller målgrupp (ett kosmetikaföretag som specifikt har kvinnor som målgrupp bör kanske inte ha en styrelse av enbart män), men dessa egenskaper har ingen särskild relevans för styrelser generellt.

  2. Ven som ska få sitta var kan man ha olika åsikter om MEN, att sitta som arvoderad i en styrelse är väl inte på något sätt automatiskt oförenligt med ett näringsförbud!? Med den logiken skulle väl en människa med näringsförbud inte tillåtas ha en anställning och framförallt inte kunna omfattas av MBL.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.