Hur ser kompetens ut?

”Könskvoteringen gjorde det svårare för medelmåttiga män att behålla sin position. Om man är en medioker ledare behöver man omge sig med sådana som är likadan för att överleva som ledare i gruppen. Kvinnor kan utgöra ett hot mot de mediokra männen av två skäl, dels är många kompetenta, dels är det mer sannolikt att de får stöd från andra grupper. Män stödjer oftare män och kvinnor stödjer oftare kvinnor. När man kvoterar in kvinnor i en mansdominerad grupp bryter man upp möjligheterna för mediokra manliga ledare att sitta kvar tack vare stöd från andra mediokra män. När kvinnorna kvoterades in ersattes de mediokra männen av män med högre kompetens.” (Ingenjören)

Det händer saker i kvoteringsdebatten. Få debatter är annars lika stillastående. Samma argument återvinns gång på gång. Kvoteringsförespråkare argumenterar för en bred representation och menar att det inte bara är mer rättvist utan också kompetenshöjande. Kvoteringsmotståndare uppdrar åt kvinnor att vara ansiktena utåt mot kvotering enligt logiken kvinnor kan inte vara kvinnofientliga. Emellanåt skickar de också fram någon man som får för sig att det är en bra idé att uttrycka att det finns för få kompetenta kvinnor.

Vad som hänt är fler frågar sig varför en del personer är sådana motståndare till kvotering och då visar det sig att det inte enbart handlar om att värna äganderätten utan också om män som på individnivå känner sig hotade av kvotering. För att inte tala om alla män som aldrig lär bli aktuella för något styrelseuppdrag eller bli utkvoterade till förmån för någon som tillhör en underrepresenterad grupp, men ser rött om någon nämner könskvotering. Vad oroar de sig för? Handlar det om principer eller en oro för att underrepresenterade grupper* ska flytta fram sina positioner på deras bekostnad?

Vad som driver motståndet mot könskvotering är intressant. Inte helt osannolikt känner sig också några av de kvinnor som innehar positioner och menar att kvotering bidrar till bilden av kvinnor som inkompetenta hotade. Kanske inte för att de tror att de kommer att få lämna över sin plats åt någon mer kompetent, utan för att de har en självbild som kvoteringen kan tänkas hota. De vill känna att de har förtjänat sin position och de vill inte få sin kompetens ifrågasatt. Detta i ett samhälle där ens personliga framgång till stor del handlar om att känna rätt personer. Social kompetens kan man kalla det om man vill urvattna begreppet eller så kan man se att det oftare handlar om tillfälligheter. Som vilka föräldrar man råkar få samt var och med vilket kön man råkar födas.

Män har lyfts fram av män i alla tider utan att deras kompetens har ifrågasatts på grund av deras kön. Föreslår någon att kvinnor borde lyftas fram i större utsträckning kan de räkna med att de kommer att få höra att kvinnor inte är tillräckligt kompetenta. Bara en sådan sak som att deras kroppar skiljer sig från den överrepresenterade gruppens. Se till exempel avsnittet av ”Fittstim – min kamp” där Belinda Olsson ifrågasätter kvinnliga brandmän.

Att mäns kompentens inte har ifrågasatts på grund av deras kön kan bero på att kvoteringen har varit mer dold, kan man tänka, men det har väl knappast undgått någon att män i högre grad lyfter fram andra män? Kvinnor läser både kvinnliga och manliga författare medan män i högre grad enbart läser (och recenserar) manliga. Så fort en del män får frågor om personer som är bra på något uppger de andra män, som om de inte vore medvetna om att det finns kvinnor som är på en betydligt högre nivå.

Till skillnad från hur man föreställer sig att den lagstadgade kvoteringen ska fungera har den dolda inte alltid uppställt krav på någon grundkompetens. Män har utgått från att de valda har varit kompetenta för att de har varit män. Män har ansetts kompetenta på grund av sitt kön, och eftersom att kvinnor och män ska vara varandras motsatser kommer kvinnor att dra det kortaste strået.

Vad som stör mig med kvoteringsdebatten är att man fortfarande talar man om kompetens som något mättbart. Inte minst när det handlar om styrelseuppdrag eller politiska uppdrag då det kan vara svårt att uttala sig om någons kompetens på förhand.

”Denna kompetens, har ni nånsin sett den? Finns den att fånga i skogen, gräva upp i marken, eller att framställa i ett labb? Hur ser kompetens ut? Och hur vet man om någon besitter sådant?” skriver Tanja Suhinina i ett blogginlägg om personer som är emot kvotering och för kompetens.

Politiker har länge hotat med kvotering. Kvoteringsmotståndare får gå hem och öva på sin argumentation om de inte vill att hoten ska bli verklighet. Kompetensutveckling, någon?

kompätäns
Twittrades om kvotering under #makelovenotlaws.

* Notera att kvinnor inte är någon underrepresenterad grupp sett till befolkningen. Vi är fler än hälften.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.