Överkroppars lika värde

Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Rebecca Lysholm och några skolkamrater hade tänkt gå med bar överkropp i skolans prideparad men när skolans rektor Anders Boman fick kännedom om planerna kallade han in till samtal:

”För idag tog rektorn in mig på sitt kontor och ville prata med mig, om att jag inte ska få visa mina bröst. I skolan tar sig killarna av sig tröjorna på gåsruset, på gympan och när de solar på skolgården. Därför tänkte jag, att jag som kvinna också borde få visa mina bröst – för jag menar vad är skillnaden? Skillnaden är noll det är bara samhället som gör skillnad på det. Jag sa detta – att killarna fick visa sig i bar överkropp. Han påstod att det var skillnad på våra bröst, bara för jag är kvinna.”

Rektorn menar att ingen ska visa sina bröst eller underliv i skolmiljö trots att det inte varit frågan om att visa några könsorgan. Jag kan inte låta bli att undra om rektorn jämställer kvinnors bröst med könsorgan, något som återkommande gjorts för att blanda bort korten och motivera diskriminerande behandling av kvinnor.

Om män kan gå omkring i bar överkropp utan att något händer och frågan väcks först när en kvinna vill ta sig samma frihet undrar man vad det är frågan om. Det är klart att en skolledning som en reaktion på att två män hånglar på skolgården kan förbjuda all form av hångel och framställa det som en icke-diskriminerande åtgärd då alla behandlas lika i formellt hänseende, men om olikkönade personer kunnat hångla på skolgården i åratal utan att någon höjt på ögonbrynen är det inte mer än rätt att ifrågasätta vad skolledningen håller på med.

Hur det har gått för eleverna på Danderyds gymnasium har jag ingen aning om men det är positivt att frågan uppmärksammas och att unga inte bara finner sig i den här sortens bemötande i skolmiljö. Det kan vara nyttigt att påminna en del rektorer om skolans värdegrund. För som Rebecca Lysholm säger till Aftonbladet: ”Enligt mig känns de som om vi endast har en prideparad för att det ska se bra ut. Vi ska vara en skola utanpå som representerar allas lika värde. Sedan när de väl kommer till kritan så särbehandlas kvinnor på grund av deras kön.”

Relaterat: Free the nipple, Ingen kvinnlig frigörelse utan kvinnors rätt till sina kroppar.

Ingen kommer undan förvaltningsrätten

Förvaltningsrätten verkar vara juristprogrammets motsvarighet till grundskolans och gymnasiets matematikundervisning. Under programmets gång har lärare, med några få undantag, framställt förvaltningsrätten som ett tråkigt rättsområde vi inte kommer undan vare sig vi vill det eller inte. Det var nog ingen av er som sökte till juristprogrammet för att ni ville arbeta inom offentlig förvaltning, men faktum är att de flesta av er kommer att hamna där. Jag vet inte hur många gånger jag hört det vid det här laget.

Några lärare har på eget initiativ förklarat varför juriststudenter över huvud taget läser förvaltningsrätt. Vad det ska vara bra för. Något som jag inte känner igen från andra kurser. Tvärtom. De första terminerna förmedlade var och varannan föreläsare att de ägnade sig åt riktig juridik. Tänk om en förvaltningsrättare sa det någon gång, eller har jag missat något?

En skillnad är att förvaltningsrätten, till skillnad från matematik på grundskole- och gymnasienivå, inte framställs som svår. I vart fall inte i någon negativ mening. En lärare på en annan kurs berättade om studenter som beklagade sig över hur svår kursen var. Studier ska vara svåra, sa läraren. Det är som att träna på gym. ”Vad är meningen om man inte tar i?” frågade läraren retoriskt. Jag kunde inte låta bli att tänka på alla som styrketränar regelbundet utan att öka vikten eller träningsvolymen (antalet set och repetitioner), men annars var det en bra liknelse.

Det är inte skolans eller universitetets uppgift att skydda personer från utmaning eller uttråkning. Faktum är att jag sett fram emot förvaltningsrätt med förvaltningsprocessrätt sedan introduktionskursen. Det skulle förvåna mig om det inte finns juriststudenter som går igång på legalitetsprincipen och frågor som rör statens maktutövning gentemot den enskilde. Utan tråkighetsstämpeln hade de säkert varit fler.

Eller så är det jag som är naiv. Jag kommer ihåg när jag förstod att samhällskunskap C var en valbar kurs på samhällsprogrammet, eller när jag insåg att jag var en av få i min klass som hade programmet som mitt förstahandsval. Jag hade en bild av att samhällsprogrammet drog till sig samhällsintresserade personer.

Få saker blir mer intressanta av att de framställs som tråkiga. Det gäller inte bara bokföring, nyttig mat och kondomanvändning utan även förvaltningsrätt.