Sluta använda ordet ”oskuld”

Bör man återta och avdramatisera ord med förlegade konnotationer (bibetydelser hos ett ord som inte tillhör grundbetydelsen), eller förkasta dem? Frågan har ställts med anledning av min debattartikel i Metro om att vi borde sluta använda ordet ”oskuld” när vi antingen syftar på något man kan vara eller något man är för att man inte har haft sex.

Likt många andra kan jag inte bortse från att ordet är förknippat med kontroll av kvinnors sexualitet. Kontroll som ytterst tar sig uttryck i så kallade oskuldskontroller (sexuella övergrepp) och oskuldsrapporter.

Andra tänker fortsätta använda ordet, men bland dem ser jag ingen rörelse för att avdramatisera det eller göra det mer inkluderande. Ordet är främst förknippat med ”det enda riktiga” sexet, vaginala samlag. I vanliga fall när ord återerövras är det på initiativ av personer som direkt berörs av ordets användning. I det här fallet handlar det främst om personer som tänker fortsätta benämna personer som inte haft sex som ”oskulder”. Personer som kanske har en historia av att ha pratat om hur de “förlorade oskulden”, “tog någons oskuld” eller “spräckte någon”.

Oskuld är inte ett ord vilket som helst. Det har en innebörd som är inbyggt i själva ordet. Några av de som reagerat på min debattartikel och tänker fortsätta använda oskuldsbegreppet verkar vara emot språklig förnyelse överlag, särskilt när den föreslås från feministiskt håll. Det skulle inte förvåna mig om det är samma personer som är emot det könsneutrala pronomenet hen. Det ska sägas att jag inte har bemött de som uttryckt sig allmänt negativt om feminister eller de som uttryckt sig negativt om nya svenskar, invandring och liknande på sina Facebook-sidor.

Andra som tänker fortsätta använda oskuldsbegreppet har nog bara varit språkligt intresserade överlag. Några har förklarat för mig att ord kan ha olika betydelser och att de inte förknippar ordet med någonting negativt. Intressant nog har jag inte sett någon beskriva vad som gör ordet användbart vid sidan av ”det har ju alltid hetat så”, ett argument som knappast intresserar sig för ordet som sådant.

Ett argument för att fortsätta använda oskuldsbegreppet är att det faktiskt används. Det kan ta tid innan ”nya” ord får genomslag. Något som också kan ta tid – sannolikt mer tid – är att ”radera ut” negativa konnotationer. I det här fallet ser jag som sagt inte ens någon rörelse som verkar i den riktningen.

Namnlös

Sexdebut är inte ett nytt ord. Det används redan, bland annat av personer som inte vill använda oskuldsbegreppet. Jag har svårt att se att det skulle orsaka några större oklarheter då ”debut” i sig är ett etablerat begrepp. RFSU skapar inte bara ord (snippa, slidkrans och klittra), förbundet slutar även använda ord de finner förlegade och exkluderande. Oskuld är ett sådant ord.

”Snacket om oskuld handlar om huruvida man har sexdebuterat, både som tjej och kille. De flesta tänker nog i första hand på att det hänger ihop med om man har haft vaginala samlag eller inte. Oskuld är ett otydligt begrepp som bygger på uppfattningar och myter om framför allt kvinnans sexualitet. RFSU är kritiska till dessa uppfattningar. Dels är oskulden ofta förknippad med en heterosexuell syn på sex. Sex kan ju vara så mycket mer än penetrerande samlag mellan man och kvinna (det vill säga penis i slidan). Själva ordet är också problematiskt, motsatsen till oskuld är ju att vara skyldig till något. Man är inte skyldig för att man har haft sex och man ska inte behöva känna skuld för att man haft det. Dessutom drabbas särskilt kvinnor av dessa myter, till exempel genom ryktesspridning eller våld.” (RFSU)

sexdebutgoogle

Notera att ordet oskuld även förekommer i juridiska sammanhang

Omskrivningar som ”personer som inte haft sex” bidrar inte till några oklarheter som inte redan förekommer. Vad är sex? Vi definierar sex och huruvida vi haft det olika. Ord kan ha olika betydelse är en återkommande invändning. Ja, ordet oskuld passar utmärkt om man talar om en person som är anklagad för brott och hävdar sin oskuld. Mitt bekymmer med ordet är inte att det också kan förekomma i juridiska sammanhang, om någon mot förmodan trodde det.

Du kanske inte förknippar oskuldsbegreppet med någonting negativt, på samma sätt som en del vita inte förknippar n-ordet eller n-ordet-bollar med någonting negativt, men det är inte dig det handlar om. Som någon skrev är det knappast långsökt att oskuld starkt antyder att det handlar om frånvaro av skuld. “Skuld är ett väldigt värdeladdat ord. Lägg därtill språkbruket att det är något man kan vara, förlora/bli av med och ta… Det är inte optimalt språkbruk. Jag är övertygad om att språket påverkar tankarna.”

”Det är lika förbluffande att se hur frågan varje gång vänds till att handla om användarna av ordet och inte de människor som faktiskt lever under ordets förtryck. Egen bekvämlighet och nedärvda privilegier leder naturligt till förkastelse av afrosvenskars tolkningsföreträde och reproduktionen av rasistiska kränkningar. För vid det här laget vet de flesta svenskar att n-ordet skapades av hat mot svarta individer i en tid formad av biologiska rashierarkier, plundringar och slaveri.” skriver Salem Yohannes om n-ordet i Feministiskt perspektiv.

Alla ord kan användas för att kränka, allt beror på hur de används hur de sägs, menar en del. Kanske är det några som minns kampanjen Stoppa langningen, ett samarbete mellan kommuner i Värmland och Örebro län. ”Din dotter är fortfarande oskuld. Men när hon druckit av vinflaskan du gav killarna törs hon nog gå hela vägen” kunde man läsa på några av kampanjens affischer. Kampanjen kritiserades – med rätta – för att vara sexistisk. Den stoppades.

antilangning400

“Ingen av de inblandade kommunerna verkade se problemet med en offentligt finansierad kampanj som uttryckte att en kvinnas oskuld är något som behöver skyddas. Som om det vore synd om henne, något fel på henne, om hon har sex. Man kan undra hur det är möjligt att dessa sunkiga budskap kommer ut, att det inte i något led före publicering sätts in en broms. Svaret är att budskapet anspelar på vanligt förekommande värderingar. Det är helt enkelt så självklart att anspela på traditionella värderingar om heder och döttrars sexualitet att såväl offentliga kampanjer som kommersiella bolag gör det utan att blinka.” skrev Sakine Madon om kampanjen i Expressen.

Stoppa langningens kampanj är ett bra exempel på att hur ordet oskuld används kan spela roll. Någon som tror något annat än att Stoppa langningen valde ordet på grund av det är förknippat med en önskan om att kontrollera kvinnors, i det här fallet döttrars, sexualitet? Hur ordet används spelar roll för hur problematisk användningen är, inte för om ordet i sig är problematiskt, skulle jag säga. Hur du än använder ordet verkar du inte i ett språkligt vakuum. Ordet har flera bibetydelser som du inte kan kontrollera med din användning av det.

taxijak

Läs gärna Taxijakts svar på kritiken: Tänk att ordet oskuld kan åstadkomma sådant rabalder

Fråga dig själv varför du vill använda ett ord som är en del av ett större sammanhang där kvinnors sexualitet kontrolleras och kvinnor utsätts för så kallade oskuldskontroller, eller sexuella övergrepp om vi ska kalla saker vid dess rätta namn, på grund av föreställningar om att det skulle gå att se på kvinnor om de haft vaginala samlag eller inte. Som om första gången gör att något ändras inombords eller i ens sätt att vara. Att man plötsligt blir mindre värd.

Jag är genuint nyfiken på hur de som tycker att oskuldsbegreppet är bra resonerar. Och då menar jag de som inte vill kontrollera kvinnors sexualitet. Vad personer som tycker att man ska hålla på sig tycker intresserar mig inte för fem öre. Håller du med om ”En nyckel som kan öppna flera lås är en master key, men om ett lås kan öppnas av många nycklar är det ett riktigt dåligt lås.”, som någon skrev, är jag ointresserad av din åsikt. De som vet med sig att oskuldsbegreppet tillför någon nyans av betydelse får gärna redogöra för den.

10 reaktioner på ”Sluta använda ordet ”oskuld””

  1. Det är lite lustigt att du tar upp ”hen” just i kontexten av ”oskuld”. När vi pratar om ”oskuld” (i betydelsen ”inte haft samlag”) så finns det faktiskt två ord (tagna från svensk ordbok): ”mödom: tillstånd av sexuell oerfarenhet hos kvinna” (eller jungfrudom) respektive ”svendom: sexuell oskuld hos man”, men de är inte könsneutrala, vilket dock ”oskuld” är. Så jag undrar snarare hur de som försvarar ”hen” men vill avpollettera ”oskuld” tänker.

    Jag vet inte om det inträffat förändringar i språkbruket sedan min tid. Men när jag var yngre var definitivt inte ”oskuld” något som begränsade sig till den kvinnliga sidan av människosläktet. Jag har i alla fall aldrig uppfattat ordet som könsbundet, och jag, som man, har aldrig uppfattat det som något konstigt att använda ordet i samband med min egen sexuella debut.

    Ordet ”oskuld” är också ett ”dött idiom” ( eller har i alla fall varit), dvs. ordet må härledas från ”skuld”, men ingen förknippar det med skuld, inte mer än man förknippar ”måndag” med månen eller ”lördag” med att tvätta sig (lögare-dagen).

    Vad är överhuvudtaget vitsen med att ta bort ord? Jag tycker oerhört illa om den politiska styrningen av språket. Det förändras över tid av sig självt utan att det behöver regleras.

    På tal om n-ordet, varför återvinner man inte det till något positivt. När jag var ung var det mycket värre att bli kallad ”bög” än att bli kallad ”neger”. Vem har bestämt att ”bög” skall bli accepterat och till och med användas positivt, men inte ”neger”?
    Tabubeläggningen av n-ordet är i det närmaste fånig. Aftonbladet skriver inte ens ut ordet när de återger svenska språkrådets motivering till varför ordet är olämpligt utan säger ”Ordet n-ordet har kommit att uppfattas som nedsättande.” Det blir rent barnsligt.
    Jag kan föreställa mig följande samtal:
    Förälder: ”Du får inte använda ‘n-ordet'”
    (några dagar senare)
    Barn: ”Vad är en ‘neger’?”
    Förälder: ”Fy, jag har ju sagt att du inte får säga ‘n-ordet'”
    Barn: ”Men nu sa du ju själv det där ordet jag inte får säga. Jag har inte sagt det. Jag ville bara veta vad ‘neger’ är”
    Förälder: ”Ja, men jag har ju sagt att du inte får säga det”
    Barn: ”Nej, det har du aldrig sagt något om, du så att jag inte fick säga ‘det där ordet som jag inte får säga som börjar på n’, du har aldrig sagt något om ‘neger'”
    ”Smack!” (förälder örfilar barn)

    Jag vet att exemplet är löjligt, men precis så löjligt blir det när man till och med i metadiskussioner om n-ordet använder sig av ”n-ordet” istället för att säga n-ordet på riktigt.

    Vi kanske skall börja säga ”o-ordet” istället för ”oskuld”, då blir det ju definitivt frikopplat från ”skuld”.

    Och sen kan vi säga ”k-ordet” om det manlig könsorganet och ”f-ordet” om det kvinnliga så slipper vi användningen av dessa fula ord.

  2. tillägg: ”oskuld” används för övrigt i alla möjliga sammanhang om att göra debut. I Da Vinci-koden används till exempel ”oskuld” om en person som inte känner till den alternativa Jesus-berättelse som är själva kärnan som intrigen är vävd runt.
    ”oskuld” används överfört i alla möjliga sammanhang. ”Jaså, det var första gången du åt sushi. Jaha, en oskuld mindre.” skulle vara fullt begripligt.

  3. (Ej feminist men sexliberal)

    Bra artikel, jag håller med fullt ut. ”oskuld” är ett töntigt begrepp oavsett hur man ser på det. Om inte annat borde det objektivt sett vara helt ointressant huruvida man haft sex eller ej.

  4. Begreppet Oskuld är centralt, det skall matas in i vårt undermedvetna att vi blir skyldiga om vi har sex. Det är och var en genomtänkt tanke i religionerna för att förvandla oss till snälla undersåtar, skyldiga människor kräver inte frihet.
    Även iden om att mödomshinnan skall avlägsnas genom samlag är förtryckande, man skulle bevisa sin oskuld natten då man totalt gav upp sin frihet genom att i äktenskap underordna sig en man.
    Mödomshinnan bör avlägsnas av gynekologiska vårdcentraler vid första undersökningen som flicka, någon gång mellan 10 och 15 års ålder, så behöver man inte uppleva eländet med blod och annat förnedrande vid första samlaget, vilket skall vara en njutning inte en skamfull upplevelse. Sexuella handlingar genomför man för att nå orgasm och orgasm gör människan fri och stark.

  5. Jag håller inte med om att ordet skulle vara ett dött idiom. Jag minns väldigt tydligt när jag som barn lärde mig vad ordet betydde (minns tydligt för att pinsamhetskänslan var så stark, jag visste ju att allt relaterat till sex var äckligt och inget som skulle talas högt om -i alla fall inte när det fanns vuxna i närheten) att jag direkt förstod kopplingen: Först har en inte haft sex och då är en oskuld, sen har en haft sex och då blir en skuld.

    På tiden det begav sig var jag noga med att aldrig prata om att förlora sin oskuld, jag blev personligen av med min. Även om jag som tonåring inte hade nåt bättre ord för sexdebut ville jag inte ge intrycket av förlust, jag hade ju vunnit någonting.

  6. Hamnade på din blogg av nyfikenhet efter att läst debattinlägget i Metro. Ämnena som diskuteras här intresserar mig inte alls som debattfrågor men måste bara få berätta hur glad jag blev av Metroinlägget. Läsningen blev ett sådant där tillfälle när tanken vänder: ”Det är ju så det är…”.
    Språket är ju så mycket mer än ett oreflekterat redskap för kommunikation. Vi formas av det och vi formar andra. Och ett sätt att förändra är att medvetet ändra hur saker sägs. Inte så att världen ändras av annan etikettering; en lokalvårdare har inte bättre arbetsvillkor än en städare men din analys av ”skuld” är klockren!
    Så lycka till med fortsatt debatterande; en frisk fläkt i ett unket debattklimat.

  7. ka:

    Tack för din kommentar!

    Tror många gör den kopplingen även om en del försöker göra sig lustiga över att man inte kopplar ihop orolig med att inte vara rolig och därför inte borde koppla ihop att ha haft sex med skuld.

  8. Ord är viktiga. När jag var liten kallade vi tungt, tråkigt och monotont arbete för negergöra. Det gör vi inte längre.

    För några tiotals år sedan har jag för mig att ordet oskuld inte riktigt användes på män, annat än i ett lätt humoristiskt sammanhang. Det fanns förstås svendom, vilket var föråldrat redan då, så inget riktigt ord fanns. Men behovet fanns och snart användes ”oskuld” även för oss. Någon med annan erfarenhet?

    I engelskan används ”virgin” för den som inte sexualdebuterat. Där finns även uttrycket ”innocent” i uttryck där någon inte upplevt eller genomlevt något. Ett ”oskyldigt barn”. Sen kan man förstås vända på det och se detta som något positivt, att vi lever och får nya erfarenheter. Särskilt som de allra flesta nog inte ”förslorar” oskulden, utan snarare ”blir av” med den.

    Men oskulden, alltså frånvaron av sexuell erfarenhet, har att göra med ägande av kvinnan som hustru, dotter, ksin eller nåt. Särskilt då oskulden som sagt mest är kopplad till kvinnan. Här i Sverige har vi gjort oss av med det mesta av den kopplingen. Men i många andra länder, och en del invandrande kulturer, är den mycket levande. Så nog är det bra att vi gör oss av med ett gammalt förlegat ord.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *