Bingo för rakade kvinnor

BCW0VhzCAAE5wnF

Jag gjorde ett bingo med frågor, kommentarer och reaktioner jag fått för att jag är rakad. Jag tog medvetet med enbart negativt eller neutralt laddade frågor, kommentarer och reaktioner. En del är vanliga, andra mindre vanliga.

Berätta gärna om jag missat någon reaktion. Det ska sägas att jag får massor av positiva reaktioner för att jag är rakad också, men hur roligt hade det blivit om jag hade tagit med dem?

Varför bry sig om kuklängd när det finns kroppslängd?

En invändning mot min sexuella preferens har varit att den gör det svårare för mig att hitta personer som jag får ut något av att ha sex med. Inte försvårande på det sätt man skulle kunna tro, för det finns en försvårande faktor, utan försvårande för att jag över huvud taget bryr mig om kukstorlek.

Det som kan vara svårt är avgöra vilka som har stora kukar. Det finns en del teorier om att man kan avgöra personers kukstorlek utifrån storleken på deras händer och fötter, men dem ger jag ingenting för. Det hade varit enklare om jag hade gått igång på kroppslängd snarare än kuklängd, men vad ska jag med kroppslängden till? Jag hade antagligen inte sett ett behov av att vara öppen med min preferens på samma sett, men om jag ändå hade varit det hade det varit helt i sin ordning. Det är en allmänt accepterad uppfattning att mannen ska vara längre än kvinnan. Kolla in Tinder om du inte tror att kroppslängd är viktigt för heterosexuella. Mannen ska också vara något äldre än kvinnan om de inte är jämnåriga. När får vi höra att personer som begränsar sig till jämnåriga försvårar för sig själva att hitta partners?

11535843_1625644271048783_3924589187724876574_n

Apropå att försvåra för sig själv.

Ska man inte ha preferenser om de försvårar för en själv att hitta personer som lever upp till dem? Generellt anses det vara individens eget bekymmer om denne har en sexualitet som är svår att få utlopp för, men när jag skriver om stora kukar kickar någon slags omtanke in. Ska du inte ompröva din syn på stora kukar, du försvårar faktiskt för dig själv?

Det försvårande momentet är som sagt att stora kukar inte syns. Liknande bekymmer kan personer som intresserar sig för BDSM ha. Det syns som regel inte på personer om de ägnar sig åt samtyckt maktförskjutning i sexuella sammanhang. Kanske får personer som ägnar sig åt BDSM också höra att de försvårar för sig själva för att de ”snöat in” på en ”udda” sexualitet?

Överlag försvårar jag inte för mig själv mer en andra. Personer som tror på ”den rätte” ska över huvud taget inte tala om att försvåra för sig själv. Jag vill ligga med personer som har stora kukar. Jag söker inte efter någon som kan göra mitt liv komplett. Bortsett från kukstorlek har jag nog färre ”krav” än andra. Jag är ointresserad av kroppslängd. Jag kräver inte att sexpartner är jämnåriga eller något äldre. Genom att inte begränsa sig till personer med en viss längd och ålder skulle man kunna säga att man förenklar för sig själv.

För min del får personer ha vilka sexuella preferenser de vill och leva ut dem med så länge det inte går ut över någon annans frihet att vara, välja och njuta. Jag vill bara ifrågasätta att personer som inte är öppna med sina preferenser inte skulle ha några. Har man ”synliga” preferenser behöver man inte vara lika öppen med dem. Synligheten påverkar också vilka preferenser som anses ”naturliga” att ha. Ju mer synligt desto mer okej. Varför bry sig om något som inte syns utåt? Ursäkta mig, men jag är inte ute efter en jämngammal något äldre person att visa upp för omgivningen. Jag går inte igång på någon fasad. Jag vill ligga med personer som har något som är synligt när kläderna åkt av.

Genom att vara öppen med att jag gillar stora kukar kompenserar jag för att det kan vara svårt att ramla över personer med stora kukar. Svårt, men inte omöjligt. En del tycker att jag borde hålla mina preferenser för mig själv. Det skulle vara på bekostnad av mitt sexliv som innehåller en del stora kukar. Tack för omtanken! Andra menar att det skulle vara objektifierande att tycka om stora kukar. Inte mer objektifierande än att enbart kunna ha sexuella relationer med smala, jämngamla personer som är över 180 cm långa, antar jag.

Sväljer du sperma och andra dumma frågor vegetarianer får

BCW0VhzCAAE5wnF

 

Bingot är gjort av den fantastiska veganen Anna Ardin

 

Köttätarbingo. Ibland har jag tänkt att jag borde skriva ut det och ha det i fickan. Främst för att köttätare ska förstå att jag redan tagit del av vad de har att säga en miljon gånger. Men jag kan sakna en ruta. Jag får ibland höra att jag som vegetarian inte kan svälja sperma.

De vanligaste frågorna rör vad jag äter och inte äter. Äter du fisk? Äter du skaldjur? Äter du kyckling? Innan jag blev vegetarian var det aldrig någon som frågade om jag åt något av dessa saker och då har jag aldrig ens ätit skaldjur. Jag har inget emot köttätares åsikter om så kallat fejkkött eller köttsubstitut om de har ätit det, men vanligtvis vill de diskutera att det över huvud taget finns köttsubstitut och ifrågasätta personer som äter det. Formen på vegetarisk mat engagerar.

I övrigt är jag trött på köttätare som kräver att de som gjort ett moraliskt val ska vara rakt igenom moraliska personer. Antingen ska du äta kött eller så ska du vara en rakt igenom moralisk vegetarian. Äter du sojaprodukter tänker du inte på regnskogen, kan de säga. Fakta: Huvuddelen av den soja som produceras används till djurfoder vid produktion av kött, mjölk och ägg samt vid odling av fisk. Och köttkonsumtionen ökar. Det är inte vegetarianer som dricker latte på soja eller äter tofu som är den största boven här, men det gör inget. Eftersom att valet att äta kött är omoraliskt behöver de som äter kött heller inte handla moraliskt i övrigt. Om någon köttätare undrar så konsumerar jag mer havredryck gjord på svensk havre än sojadryck och mandeldryck.

En annan vanlig fråga är hur länge jag har varit vegetarian. Är det något jag lärt mig är det att det inte finns någon genväg till äkthet. Tid är allt. Den som varit vegetarian länge är mer ”äkta” än någon som inte varit det. Möjligen med undantag för unga personer som inte kunnat vara det särskilt länge. Personer vill veta att något inte bara är en fas. Detsamma gäller mitt hår. Personer undrar hur länge jag har varit rakad. När jag hade långt hår var det ingen som undrade varför jag hade det eller hur länge jag hade haft det.

Sist men inte minst borde köttätare som inte kan hantera personer som är vegetarianer av etiska skäl låta bli att fråga vegetarianer varför de valt bort animaliska produkter. Jag har ingen aning om vad de vill höra. Att man är vegetarian på grund av någon köttallergi eller för att man inbillar sig att vegetarianer är snyggare?

Har du en kondom?

Sex utan samtycke äger inte sällan rum för att personer utgår från att andra vill ha sex med dem. Jag tror både på samtycke och kondomer. Frågan ”Har du en kondom?” skapar en öppning att tala om samtycke.

Utöver kondomers uppenbara funktion – att de skyddar mot överförbara sjukdomar och graviditeter – skapar de ett tillfälle att ta reda på om samtycke föreligger. De är en skillnad om hånglar med någon och den andra personen plötsligt stoppar in sin kuk i en eller om man ligger och tar på varandra och den ena personer frågar ”Har du en kondom?”. I det senare fallet stannar man upp och ett tillfälle att ta reda på om samtycke (fortfarande) föreligger ges.

Frågan ”Har du en kondom?” rymmer som regel också en fråga om omslutande sex. Det ger den tillfrågade en möjlighet att antingen svara att hen inte vill ha sex eller att han vill ha sex, men inte omslutande sådant. Vanligt är att personer utgår från att man vill ha omslutande sex, men inte från att man vill ha oralsex. Fortfarande har omslutande sex status som det riktiga sexet, medan oralsex av många betraktas som något utöver det vanliga.

IMG_2665

 

Frågan visar också att man är mån om att kondom används. Om man frågar om den andra har kondomer eller inte beror nog också på var man är. Om jag har sex hemma hos mig kan det vara smidigast om jag tar fram kondomer. Andra resonerar att det är personer med kuk som ska se till att det finns kondomer. Jag delar inte den uppfattningen. Att kostnaden för skyddat sex alltid ska ligga på den som har kuk vore orimligt och säger givetvis inget om hur kostnaden ska fördelas om alla inblandade har kuk. Hemma hos andra vill jag ge den jag är hos ett tillfälle att visa att hen vill ta ansvar genom att föreslå kondom. Om någon sådant ansats inte visas eller om jag bara vill ha omslutande sex kan jag fråga om kondom.

Ett annat skäl att alltid ha kondomer tillgängliga är att (säkert) omslutande sex inte ska stå och falla med om kondomer finns tillgängliga eller inte. Jag minns en gång då jag och en man åkte runt på flera tunnelbanestationer för att hitta en automat där vi kunde köpa ett paket kondomer innan vi åkte hem till honom. Jag hade för ovanlighetensskull inga kondomer på mig och han visste inte om han hade några hemma. Det var sent och det fanns inga i närheten vi kunde fråga om de hade kondomer. Till slut hittade vi en automat. Annars hade vi hamnat i ett läge där frågan om samlag hade avgjorts av en bristande tillgång på kondomer och inte på vad vi ville. Inga kondomer, inga samlag.

För övrigt. Säg inte ”när du får barn” till personer. Säg ”om du får barn”. Sluta förutsätta att alla kan eller vill ha barn.

Skaffa barn och bli lämnad

En del personer som inte känner för att skaffa barn ställs inför frågeställningen om de bör gå med det för att de har en partner som vill ha barn. Om de inte går med på det finns en risk att de blir lämnade på grund av partnerns barnlängtan. Fråga insidan har besvarat en fråga från en kvinna som undrar om hon borde skaffa barn trots att hon inte vill det. Hon lever med en person som vill ha barn. Spelar det någon roll varför du blir lämnad? Varför man separerar kan om inte annat vara avgörandet för hur väl man hanterar separationen.

Gemensamma barn är ingen garanti för att man inte kommer att bli lämnad av någon annan anledning. ”Det är olika stor risk att uppleva en separation mellan föräldrarna beroende på barnets ålder. År 2011 var det störst risk att uppleva en separation för barn mellan 1 och 4 år. De som är under sitt första levnadsår samt de äldsta barnen, 16–17-åringarna, är de som har minst risk att uppleva en separation.” enligt statistik från SCB.

Statistiken säger ingenting om de separerades inställning till att skaffa barn. Jag kan tänka mig att en del inte vill bli lämnade av någon de tycker om på grund av barnfrågan för att det skulle kännas som att de förvägrat någon barn. Om inte annat kan de få höra av andra att de är egoistiska för att de inte vill ha barn, men också för att de ”ockuperar” någon som hade sett fram emot att skaffa barn.

Det går att vända på det. Om du skaffar barn för att du känner att du inte har något annat val förvägras du massor av saker. Om gemensamma barn står och faller med att du bär och föder dem läggs en orimligt stor börda på dig. Det anses egoistiskt att be en utomstående person föda barn åt en (surrogatmödraskap). Varför anses det inte egoistiskt att förmå någon annan att skaffa barn åt en bara för att man lever med personen ifråga?

Det har framställts som att personer som vill ha barn skulle lämna någon som inte vill det utan att blinka. Detta trots att separationer sällan är enkla och att det inte alls är säkert att personen kommer att hitta någon annan att skaffa barn med. Det gäller särskilt personer som själva inte kan bära och föda barn. För en person med livmoder kan själva barnet vara relativt enkelt att ordna, men det är inte säkert att livet som ensamstående förälder lockar.

Källa: SCB, Barn, föräldrar och separationer – Utvecklingen under 2000-talet.

Ansvaret är ditt

Häromdagen läste jag Svensk sexualbrottslag: En framåtsyftande tillbakablick av Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt vid Stockholms universitets juridiska fakultet. Leijonhufvud skriver:

Vi har inte en samtyckeskultur, och vi har definitivt inte en samtyckesreglering i lag. Vi lägger fortfarande huvudansvaret på kvinnan när det handlar om sex. […] För att bryta denna så starkt befästa syn behöver man se att, också i vår tid, sex har olika implikationer för män och kvinna. Båda kan ha sexuell lust, båda kan uppleva stark njutning. Med det är kvinnan som i huvudsak bär följderna av sex. Det är i hennes kropp något kan ha hänt. Blev det en graviditet? Ska hon behålla barnet? Ska hon genomgå en abort? Redan denna så oerhörda skillnad är fullt tillräckligt skäl att lägga ett stort ansvar på mannen när det gäller sex. Men så har man hittills inte resonerat – i den av män utformade lagen och den av män styrda rättstillämpningen. Kvinnorna har inte bara burit följderna av sex, de har också ålagts ansvaret vid sex, inte bara för sitt eget handlande utan också för mannens. (s. 107)

Som person som kan bli gravid, men inte har några sådana ambitioner, bör jag självfallet göra vad jag kan för att undvika det. Jag har av den anledningen inte samlag utan kondom. Jag undviker samlag med personer som kan komma att ejakulera i mitt underliv.

Som person som själv inte kan bli gravid, men göra andra gravida bör man se till att inte befrukta någon som inte vill bli befruktad. Jag har ingen aning om hur jag hade agerat om jag hade haft en kuk, kanske hade jag agerat som de personer jag i dag kritiserar.

Rent generellt. Om jag får välja mellan att sabotera för mig själv och att någon annan saboterar för mig är valet enkelt. Jag vill bära ansvaret för mina egna handlingar. Jag ser hellre att jag råkar hälla kaffe i min kurslitteratur än att en kursare som jag lånat ut den till gör det. Att göra någon annan gravid mot dennes vilja är mer klandervärt än att slarva och bli gravid mot sin egen vilja. I det förra exemplet behöver man inte ta det omedelbara ansvaret för konsekvenserna.

”Nästan var fjärde tjej får aldrig frågan om hon går på preventivmedel vid tillfälligt sex utan kondom.” kunde man läsa häromdagen. Det går inte att dra för stora växlar på en mening, men jag fick intrycket av att problemet var att inte fler kvinnor får den frågan vid tillfälligt sex. Problemet, som jag ser det, är att inte kondom används i en större omfattning.

Jag får frågor om jag använder p-piller ibland. Ingen har någonsin undrat om jag använder spiral. Jag tycker inte om att få frågan. Vid tillfälligt sex ska inte svaret på frågan om jag använder preventivmedel påverka om kondom används eller inte. Om jag använder ett preventivmedel som skyddar mot graviditet, men som inte kan uppfattas av min omgivning är en privatsak. Om du ejakulerar i någon annans underliv och utsätter personen för risken att bli gravid är det inte en privatsak eftersom att du inte får bära de omedelbara konsekvenserna av det om ”olyckan” är framme. I förlängningen kan det ge även dig konsekvenser, men det är avhängigt om personen blir gravid, om hon i sådana fall behåller barnet.

Fundera på vad personer som frågar om du använder p-piller undrar. De som frågat mig har vanligtvis velat förmedla att de inte vill använda kondom. Om jag använder p-piller skulle vi inte behöva använda kondom, ungefär. Som om p-piller uteslöt kondom vid samlag. Kondom bör användas om könssjukdomar kan överföras. Det som gör risker till just risker är att man inte vet om de kommer att förverkligas. Man kan inte med all säkerhet veta om personen man har sex med är fri från sexuellt överförbara sjukdomar. Personen kanske inte ens själv vet det även om hen tror sig vara det och kanske därför påstår det.

För den som inte vill ta ansvar kan det finnas fördelar med att inte fråga personer om de använder p-piller eller något annat hormonellt preventivmedel. Om de frågar kan de inte påstå att de var okunniga om att personen inte använde preventivmedel. Att låta bli att använda kondom i tron att den andra använder preventivmedel kan betraktas som mindre ansvarslöst än att fråga och föreslå sex utan kondom trots att inget preventivmedel används. Genom att inte fråga om kvinnor använder preventivmedel åläggs kvinnor ansvaret för vad som kan hända i hennes kropp.

Om du tror att du visar att du är ansvarsfull när du frågar kvinnor om de använder p-piller – tänk om. Du befäster bara att det är antingen kondom eller p-piller som gäller. Du spär också på att kvinnor förväntas använda p-piller, att du i alla fall frågar förändrar inte det. En person som är emot p-piller skulle rimligen inte fråga. Vill du visa att du tar ansvar för din egen och dina sexpartners hälsa föreslår du förslagsvis kondom. Det kan du göra oavsett om du har en kuk eller inte, men har sex med någon som har en.

Minsta möjliga motstånd

Varför provocerar kvinnor med rakat huvud? Varför provocerar kvinnors orakade armhålor? Vad som ska rakas och hur det ska rakas är något som förändras övertid. Tidigare rakade kvinnor sig knappt under armarna. Tidigare var det ovanligt att personer rakade sina könsorgan. Utvecklingen har gått från att inte raka alls, till att raka litegranna till att raka bort allt hår kring könsorganet.

Alla kan raka bort sin kroppsbehåring. Åtminstone i teorin kan alla det. Alla kvinnor kan ha långt hår. Åtminstone i teorin kan alla det. Som kvinna förväntas man ha långt hår oavsett ens hårkvalitet, oavsett om man passar i det eller inte. Mer hår är alltid bättre än mindre hår oavsett hur det ser ut i övrigt. Att alla inte passar i långt hår spelar ingen roll då långt hår på huvudet är en del av att vara kvinna och som kvinna ska man “kommunicera” sin “kvinnlighet”.

En kvinna som inte rakar kroppen och/eller har rakat huvud provocerar för att hon inte ens gör det allra mest “grundläggande”. Det är inte frågan om kostsamma kurer och kurser eller om att ha någon särskild talang. Bara låt håret vara eller ta bort det. Kvinnor som inte gör dessa grundläggande saker kan få personer som lägger ned timmar på sina yttren att gå i taket. Vilka tror de att de är som inte ens försöker? Det är lite som att ha toppbetyg och välja en utbildning med låga ingångskrav.

Här skulle jag kunna skriva något om att jag inte delar uppfattningen att det skulle vara enkelt att ha långt hår. Jag har själv haft det och stått i omklädningsrum och funderat på om jag ska tvätta det och spendera längre tid i omklädningsrummet åt att torka det eller låta bli och vara klar fortare. Jag har använt produkter som jag behövt tvätta ut. Jag har gått till frisören några gånger per år (det här var innan år 2005). Jag har kollat mig i spegeln och ordnat till mitt hår flera gånger om dagen. Det kan framstå som “grundläggande” i förhållande till att göra en komplicerad håruppsättning eller att spara undan pengar till en skönhetsoperation, men det är inte utan motprestation. Håret är med dig dygnet runt. Det är inte som med smink, något du kan avstå ifrån vissa dagar.

Kvinnor som har förutsättningar att ha långt hår ska bara ha det. Särskilt om de har tjockt hår som andra bara drömmer om att ha. Mer filosofiska resonemang än så tycks inte ligga bakom det nuvarande kvinnoidealet. Kvinnor som rakar av sig håret får frågor om varför de gjort det. De felkönas om de inte kompenserar för sitt rakade huvudet med att se särskilt “kvinnliga” ut i övrigt. Deras omgivning kommer att fundera över deras ”tillstånd”. Är det något psykiskt (tänk Britney Spears) eller genomgår de möjligen en cellgiftsbehandling?

Att rakade kvinnor är rakade för att de vill vara det är inte det svar som ligger närmast. Att en del kvinnor inte rakar kroppen för att de tycker att kroppsbehåring är estetiskt korrekt tycks heller inte vara ett alternativ. Det enda grundläggande med att vara kvinna är att vara det. Ta ditt hår och dina normer och dra.