För frihetens skull

Som barn frågade jag sällan mina föräldrar om lov om det inte var absolut nödvändigt. Frågade man om lov riskerade man att få ett nej. Det hade jag erfarit från vänner som frågade sina föräldrar om lov om allt mellan himmel och jord.

Jag minns ett tillfälle då jag för ovanlighetens skull frågade om lov utan att det var absolut nödvändigt, ur mitt perspektiv. Jag ville testa mina gränser.

Jag var 8 år och frågade om jag på egen hand fick åka till IKEA. Man sa IKEA, men menade köpcentrat IKANO-huset i Birsta. Nej, sa min mor.

Vad gör jag? Istället för att argumentera för min sak tar jag nästa buss in till IKEA själv. Det tog ungefär 50 minuter på den tiden.

Jag går omkring och tittar på saker. Jag köper en kjol som jag inte ens tycker om på rea och äter på McDonalds (något som jag inte har gjort sedan 2005 för övrigt). Jag sparar kvittona för att kunna styrka att jag varit där när jag kommer hem.

Väl hemma igen berättar vad jag gjort för min mor som frågar om det gick bra. Det gjorde det, men det var tråkigt att äta själv. Sedan den dagen fick jag åka till Birsta själv, eller det fanns åtminstone inget uttryckligt förbud.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *