Vilka tjänar på att kvinnors kroppsliga avsöndringar anses motbjudande?

Matbloggaren Mattias Kristiansson uppmanade oss att avstå ägg under påsken genom att rida på vågen av obehag inför en särskild kvinnlig kroppslig avsöndring, mensblodet:

”Påsken. Den blodigaste högtiden på året. Högtiden då menstruerande hönor jobbar på högvarv för att tillfredsställa det groteskt stora behovet av ägg som svenskarna måste få mättat. En högtid som 7 166 919 svenskar inte har en aning om varför vi firar. Men ägg ska vi äta… och det utan någon egentlig anledning. Okej, så värst blodig är påsken kanske ändå inte. Men sån tur att hönor lägger behändiga ägg och inte blöder som kvinnor, då hade påskbordet sett ut som ett mindre blodbad. För det är ju precis vad ägg är, mens. Hönsmens. Mens i en lite snyggare förpackning. Mumsigt? Nja.”

Jag håller med Kristiansson om att vi borde äta mindre ägg, men inte för att det skulle vara ”nykokt hönsmens”, vilket det inte är, eller att mens inte skulle vara ”mumsigt”. Kristiansson ville väl visa på att han vågade vara extrem, och se en slagkraftig rubrik, men ”debattartikeln” gjorde mig bara på dåligt humör. Att framställa kvinnors kroppsliga funktioner som motbjudande för sina egna syften ger jag inte särskilt mycket för.

Läs istället vad Suzann Larsdotter skriver om synen på kroppsliga avsöndringar beroende av kön. Märk väl att det inte är frågan om att män finner kvinnors avsöndringar obehagliga, människor oberoende av kön gör det och uttrycker sitt obehag inför dem.

Något som jag fortfarande inte har kommit över är att det finns heterosexuella kvinnor som inte vill ge oralsex efter omslutande sex, för då har kuken ”fittsmak”. Samtidigt kan jag inte komma på att jag träffat någon man som inte velat slicka mig efter omslutande sex. Det finns män som inte vill smaka på sin egen eller någon annans sperma, och säkert inte vill gå ner på en fitta med sperma i, men mitt underliv sällskapar aldrig med sperma, vilket kanske kan förklara att män inte har avstått från att slicka mig efter omslutande sex i någon mån? Ytterligare ett skäl för att inte låta underlivet komma i kontakt med sperma i sådana fall.

2 reaktioner på ”Vilka tjänar på att kvinnors kroppsliga avsöndringar anses motbjudande?”

  1. Måste vittna om att min förmåga att njuta av sex och ge njutning har vuxit exponentiellt när jag väl började acceptera mina egna kroppsvätskor på samma sätt som partnerns. Det avgörande var att känna att han accepterade mig helt, annars hade jag fortsatt med ”självcensuren” av mina önskningar som jag hade lärt mig i tidigare, mindre kommunikativa förhållanden.

    Redan tidigt visste jag att jag ville ha mycket sex och ofta, men det tog tid att lära sig hur man skapar förutsättningarna för det som heterosexuell kvinna. (Det hjälper inte om man köpt det monogama idealet och är beredd att kompromissa alltför mycket för att behålla en viss partner.) Man kanske börjar lägga band på sina begär om partnern tvekar eller på andra mer eller mindre subtila sätt visar att han inte är helt med på noterna. Då påminns man om sådant man fått höra i media och i samhället och som man svurit att man inte ska lyssna på, som att kvinnliga kroppsvätskor är äckliga och ska helst av allt inte märkas. (Trots att man i hemlighet tycker att man luktar gott själv!)

    När jag väl hittade en partner vars entusiasm är nästan gränslös och vars sexbegär matchar mitt, var det som att hitta den heliga Gralen: fontänorgasm! Då kan man ju inte undvika att smaka sin egen vätska, för den finns ju plötsligt överallt, och smaken är väldigt upphetsande om den finns på hans läppar eller kuk eller fingrar eller skägg 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *