Förargelseväckande beteende i hemmet

Flera personer jag känner vågar inte gå omkring nakna hemma av oro för vad andra ska tycka om dem, eventuellt ta illa upp och  klaga på dem personligen eller, ännu värre, vända sig till hyresvärden. Tanken om förargelseväckande beteende har flyttat in i våra hem, i våra sovrum.

Det är klart att jag är medveten om att någon kan ta illa vid sig av min nakenhet, i hemmet, på den här sidan eller annorstädes, men det har varit ett aktivt val från min sida att ignorera den risken. Jag ser heller inte varför man borde inta ett sådant negativt förhållningssätt till sin egen nakenhet. Någon kanske blir glad av att ens nakna kropp till morgonkaffet?

Innan jag flyttade till Stockholm trodde jag att Stockholmsbor som grupp, i synnerhet de som är uppvuxna i staden, var ointresserade av andra människor för det är åtminstone så de uppträder i offentligheten. Den föreställningen botades med råge när jag bodde i en lägenhet på bottenvåningen i västerort och man hade insyn i alla rum från gatan. Varenda förbipasserande som jag noterade mötte min blick. De tittade in, varenda en. Samma sak när jag bodde söder om söder i ett bostadsområde med loftgångar. Då var det svårt att ignorera att man kunde bli betraktad utifrån. Det har varit enklare den senaste tiden då jag bor ganska högt ovan marken, men häromdagen blev jag återigen medveten om min nakenhet när jag var själv i en god väns lägenhet. Vanligtvis är jag inte där själv, men nu var jag ensam, tittade ut genom fönstret och såg rakt in i några av grannarnas lägenheter i sjuvåningshuset mittemot. De upplysta lägenheterna med uppdragna persienner. Det slog mig att de kanske tänker på mig, på oss, ibland.

Baksidan med att vara medveten om att andra kan betrakta en också i hemmiljö är förstås om det leder till självcensur. Skaffa ett rum, kan du få höra om du hånglar i offentliga rum, men det är inte alla som har tillgång till ickeoffentliga rum som kan koppla av. Skaffa ett rum, lär du inte få höra, men tänk om någon tänker att du borde skaffa ett nedsläckt med neddragna persienner åtminstone.

15 reaktioner på ”Förargelseväckande beteende i hemmet”

  1. Jag har ofta reflekterat över detta också, samt undrat varför inte fler människor kan slappna av tillräckligt mycket att vara nakna ens i sitt eget hem. Generellt kan jag inte få av mig kläderna tillräckligt fort när jag kommer hem från världen, och även om jag för det mesta har såpass stor självmedvetenhet samt respekt för mina grannar att jag vippar ner persiennerna tycker jag samtidigt att det inte ska behövas. Mitt hem, mina regler. Ofta glömmer Blanka bort att man har full insyn i min lägenhet om kvällarna, och i början brydde jag mig mer om det men stadigt har jag slutat bry mig. Hon är naken, hon är vacker, jag tycker inte det är skamligt.

    En härlig bild också, mycket vacker!

  2. Modiga, tuffa du. Stå på dej och var naken hur mycket du vill. Skit i vad folk tycker och gör vad som känns rätt. Mycket vacker och kittlande bild!

  3. Denna fåniga rädsla för vad andra ska tycka, ideligen. Än mer obefogad i det egna hemmet. Och förresten – om folk har åsikter om att man vandrar runt naken i sitt eget (vilket jag gör) så är det väl snarare dom och inte vi som har problem.

  4. Slightly OT, men vad konstigt det blivit nuförtiden. ”-Är det fejk?”, var min första tanke när jag såg den håriga fittan. Har originalutförande blivit originellt utförande?

  5. Ett härligt foto på en snygg tjej som tar för sig av livets goda. Jag gillar också när det är hår där det ska vara det.

  6. Jag tycker om mycket könshår, mycket buske, men jag tror inte alls att det har att göra med vad som ”ska vara”, vad som är naturligt. Jag tror att det är kontrasten jag gillar. Tyvärr skymmer det en del.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *