Någonstans måste man dra gränsen, är standardinvändningarnas standardinvändning om du skulle få för dig att slå ett slag för att även unga borde åtnjuta de fri- och rättigheter på sexualitetens område som vuxenvärlden kan ta för givna. Ibland uppmärksammas fall som får dem att ifrågasätta sin egen religion – strikta gränsdragningar utan någon hänsyn för individen eller omständigheterna i övrigt – men det är inte så mycket en fråga om självkritik som att de inser att sina snäva gränser inte är tillräckligt snäva. För hur gör vi med de gränsdragningar som inte begränsar så många ungdomars sexualitet som möjligt?
Om en 14-åring inte kan ge ett giltigt samtycke till någon form utav sex med en 32-åring, varför ska då en 16-åring kunna göra det? Saken är den att en 16-åring kan det och att de gränsdragningsglada har kommit på att 16-åringar är som 14-åringar. Slutsatsen som följer är att de förstnämnda också måste begränsas. Alternativet vore att frigöra 14-åringarna en aning mot samma bakgrund, men hur skulle de se ut om 14-åringar kunde ha sex utan att oroa sig för att deras sexpartners i värsta fall kan komma att frihetsberövas? Den oron bäddar inte för några orgasmer direkt, men lyckas de ändå kringgå den lag som ska försvåra för unga (kvinnor) att ha sexuella förbindelser med andra än jämnåriga (män), om ens det, är det bra om de får ut så lite som möjligt av det.
Det har säkert funnits röster som ogillat det faktum att en 32-åring hade BDSM-sex med en 16-åring, röster som inte hade problem med själva åldersblandningen, men framförallt har jag läst personer som ifrågasatt att mannen ifråga var dubbelt så gammal då de sexuella aktiviteterna ska ha ägt rum.
Den annars heliga 15-årsgränsen framstår inte som lika helig för en del vuxna när de inser att den inte lägger krokben för 16-åringar sexualitet. Det oroar mig. För några år sedan fanns det en diskussion om att tidigarelägga åldern för sexuell myndighet, i dag känns en höjning mer realistisk av de allmänna sexualrepressiva tongångarna att döma.
Att 32-åringen friades i både tingsrätten och hovrätten är som Dagens Nyheter skriver på ledarplats – en feministisk seger. De feminister som vill behålla den nuvarande ordningen där unga inte tillerkänns rätten att både säga ja och nej tappade sin normkritik någonstans på vägen. I samhällen där vuxna utgör normen är det vardagsmat att högstadieelever får lära sig att alla får rösta i en demokrati. Alla är också sexuellt fria i demokratier. Alla som kan rösta, alla som kan påverka lagstiftningen, alla som räknas.
Läs även andra bloggares åsikter om sex, sexuell frihet, liberalism, unga, vuxna, minderåriga, lovlighet, BDSM
Pingback: Åklagare med självskadebeteende « No size fits all