Harlekinskadade relationer

Dagens Nyheter har en underhållande artikel om hur ”Kärleksromaner av Harlekin-typen” skadar ”verkliga relationer” utifrån en rapport av relationspsykologen Susan Quilliam. Det är underhållande när en viss sorts böcker som anses vara skräplitteratur tillskrivs en sådan makt, men trots det ligger det kanske en del i det artikeln tar upp. Om det är frågan om en ”Harlekinskada” eller inte kan förstås diskutera, men ta den diskussionen med någon som läst sådan litteratur. Det vill säga inte undertecknad, och där fick ni också svaret på varför jag inte är skadad och drömmer om ”den rätte” (som inte finns).

”Enligt rapporten utgör den här typen av böcker nästan hälften av all såld skönlitteratur i vissa länder. Vissa inbitna fans kan läsa 30 böcker i månaden. Quilliam jämför det med de få timmar av sexualundervisning som läsarna kan ha fått under sin livstid. Den här obalansen bäddar för förvridna förväntningar för de kvinnor – för det handlar om en nästintill uteslutande kvinnlig läsekrets – som konsumerar böckerna i fråga.”

Pornografi ger oss möjligheten att se andra ha sex. Sex anses som bekant vara något privat så det är rätt unikt att vi genom porren kan få se det tillgjorda, men privata. Personligen har jag vistats i samma rum som personer som haft sex åtskilliga gånger. Med andra ord har jag fått intryck av ”riktigt” sex också (och jag inbillar mig att personer anstränger sig för att vara roligare sexuellt när någon annan är i samma rum). Den bild av sex pornografin ger tvingas man att förhålla sig till. Läser man Harlekinböcker så ger de också en bild av sex att förhålla sig till. Ingen förnekar att pornografin påverkar vår syn på sex, men vad den påverkar och i hur stor utsträckning råder det blandade uppfattningar om. Det är knappast oviktigt att studera textmässiga sexuella skildringar heller i de fall där de utgör den huvudsakliga bildskaparen av hur sex är och borde vara. Jag är dock glad att det inte lär hamna på mitt bord att studera nämnda typ av litteratur även om det säkert vore bra för allmänbildningen.

”Romanerna skapar också orealistiska förväntningar om ett sexliv med ständigt multipla orgasmer och okomplicerade barnafödanden.” menar Quilliam. Jag upplever ibland upprepade orgasmer och att göra det kan skapa orealistiska idéer om hur andra har sex. Om jag har det borde väl många andra kvinnor också ha det, kan det vara enkelt att tänka tills man läser statistik som visar att en del aldrig upplever singelorgasmer. Att något kan skapa orealistiska förväntningar behöver inte nödvändigtvis vara negativt. Jag minns en moder som ringde in till något radioprogram och var arg på pornografin för att den enligt henne förmedlade till unga män att män kunde ha sex länge. Det fick mig att dra slutsatsen att hon hade legat med män som inte kunde hålla ut längre än några minuter och att hon var oförmögen att se ens egna sexuella erfarenheter (snittmänniskan ligger med omkring sju personer under hela sitt liv) inte nödvändigtvis säger något om merparten av kvinnors eller mäns sexuella prestationer. Modern hade inte ramlat över några filmer i vilka aktörerna höll på i flera timmar, utan vanligt pornografiskt sex som håller på omkring tjugo till fyrtio minuter (oftast tjugo minuter om det är två och fyrtio om det är gruppsex).

Det som beskrivs som orealistiskt är inte alltid det. Jag har svårt att föreställa mig den sortens kritik mot filmer i vilka kvinnorna blev slickade i minst en halvtimma, men vem vet, jämställdheten kommer ju nästan alltid från fel håll. Det skulle ge en orealistisk bild av hur de flesta har sex, men pornografin har väl inte gjort anspråk på att vara realistisk i den meningen? Om sanningen ska fram, hur många skulle titta om de visade åtta minuter långa ”klassiska” samlag?

”Enligt en färsk kartläggning av böcker i genren nämns kondomer bara i en av tio romaner. Och när de nämns så är det oftast för att huvudrollsinnehaverskan vill avstå användandet för att ”inget ska komma emellan” henne och hjälten. Enligt Susan Quilliam finns klara tecken på att frekventa läsare är negativt inställda till att själva använda kondom.”

Hur kärleksfullt sex framställs tror jag – på riktigt – är en av förklaringarna till det låga kondomanvändandet bland såväl yngre som äldre. Kondomer är något många förknippar med one night stands. Tvåsamma ska inte behöva kondomer eftersom att de ska vara trogna och inte ha några könssjukdomar att dölja för varandra. Det intressanta med one night stands är att det finns heteromän som vill använda kondom med sådana för att de har en bild av kvinnor som kan tänka sig att ha one night stands som äckliga. Man vill att något ”ska komma emellan” kuken och (den äckliga) fittan, som är de enda kroppsdelar som ska beröra varandra, i övrigt ska sexet vara mekaniskt. Det finns också män som inte vill använda kondom med kvinnor de finner äckliga. Varför göra sig det besväret med någon som är äcklig och kommer att vara historia efteråt, ungefär.

Något Harlekinböckerna skulle kunna ifrågasätta är hur kärleksfullt det är att uppmana kvinnor att använda hormoner och utsätta sig för en rad olika biverkningar för att män ska kunna ejakulera i deras underliv. Spermans inneboende kärlek – jag tror inte på den.

En reaktion på ”Harlekinskadade relationer”

  1. Tänker på när det faktum att analsex och oralsex blir vanligare kopplas direkt till porr. Inte alls orimligt.
    Tänker också på att referensen till porr reproducerar stigman kring ‘perverst’ eller ‘grovt’ sex, som sammankopplas overklighet och ofrivillighet (framför allt eller kanske nästan bara när det gäller tjejer/kvinnor).
    Orimligt.
    Det urbota korkade ordet ‘porrskadad’ (kanske inte uttalas utanför högstadieskolor, men impliceras ibland).

    Apropå det som verkar orealistiskt är inte alltid det.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *