Att vänstra för att behålla kontrollen

Någonting jag lärt mig efter att ha varit aktiv i politiska föreningar är att det går att få personer att aktivera sig om de känner att de gör det på eget bevåg. Det finns personer som vill ta ansvar och ha förtroendeuppdrag, men det finns många, kanske fler, som vill vara engagerade utan att ha förtroendeuppdrag med regelbundna möten som ”kräver” närvaro. Jag vet ett antal personer som är politiskt aktiva och som alltid ställer upp när det gäller. Sådana personer lämpar sig endast för förtroendeuppdrag om de själva känner för det. Risken med att sätta den kategorin personer på styrelseposter och liknande är att det som fick dem att engagera sig byts ut mot en känsla av att de måste göra ditten och datten, vilket brukar döda engagemanget.

En kvinna förklarade nyligen att hon gärna kommer på offentliga möten som privatperson, men att hon inte vill vara bunden till någon funktion som kräver hennes närvaro eftersom att det skulle riskera att skapa en känsla av att hon ägnar sig åt oavlönat arbete snarare än politisk aktivism.

Ungefär så ser jag på monogami. Många är det som kan tänka sig att vara monogama i praktiken om de ej känner sig låsta. Att veta att man måste gör något eller att man är förbjuden att göra saker kan få vad som helst att kännas betungande och krävande. Med det sagt tror jag att en del är otrogna för att de känner att de saknar kontroll över sin situation. Skulle någon förening ge uttryck för att jag inte fick vara aktiv i andra föreningar skulle jag antaligen gå ut och vara det bara för att.

4 reaktioner på ”Att vänstra för att behålla kontrollen”

  1. Exakt! Det är därför jag inte är vegetarian heller – men jag äter typ aldrig kött, för jag vet att jag får om jag vill, och då kan jag känna mig lugn.

  2. Tack för din kommentar!

    Som du säger kan det fungera likadant med etiketter. Ponera att någon kallar sig nykterist och dricker ett glas vin, vilket oåterkalleligt misslyckande det måste kännas som för den personen. Det är antagligen smidigare att vara mer eller mindre nykterist i praktiken utan att kalla sig det, inte minst för att man slipper frågor om sitt beslut att vara nykter. Tycker dock att det är märkligt när organiserade nykterister klagar på sådana frågor då de är en öppning för att diskutera nykterism, alkoholpolitik och närliggande frågor.

  3. Jag har varit aktiv i en förening (inte politisk, dock, studentorkester) i sju år, och tycker det är jätteintressant att se det där du skriver om. Det är kul att se hur vissa gillar att ha ansvarsposter och verkar motiveras av det, medan andra (typ eh jag) skyr poster rätt hårt, men kan ta massor av ansvar ändå. Jag haft en ansvarspost senaste två åren, men den var skräddarsydd för mig efter saker jag gjorde redan innan, och dessutom hade jag inte tatt mig an posten om jag inte hade fått härja fritt i fem år först.

  4. Personer som kan ta ansvar utan att ha någon funktion får gärna fortsätta med det, finns många fler som vill ha funktion än vara aktiva utan funktion, är min erfarenhet, så plocka bland dem som vill ha funktioner istället för att ta risken att göra en aktivist till ”mötessittare”.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *