Det hänger på håret!

Kroppshår är manligt, kroppshår är därmed inte kvinnligt. Mannen och kvinnan är varandras motsatser. Mannen berörs inte sin kroppsbehåring, den är lika given för honom som att ha en näsa. Näsan avlägsnar man inte i första taget.

Kvinnan påverkas negativt sin kroppsbehåring. Man kan verkligen fråga sig hur biologin resonerade när den planterade hårsäckar över kvinnors kroppar då håret ändå ska avlägsnas när det trängt genom huden. Biologin såg åtminstone till att håret stör kvinnan för att öka chanserna för att hon avlägsnar det. Vem har sagt att det ska vara enkelt att leva?

Håriga kvinnor upplever obehag. De tycker inte om att vidröra sin orakade hud, de säger att de producerar mer svett när de är orakade och att de därav luktar illa, håret kliar och är alltjämt ett hinder i deras tillvaro.

Kvinnor menar att de rakar sig själva för att de inte vill lukta illa, ha obehaglig hud och känna sig äckliga. Enligt dem har verkligen inte att göra med någon könsroll som vill ha det till att håriga kvinnor luktar illa, har obehaglig hud och är äckliga.

Somliga feministers evighetsproblem är att de alltid söker svar i den manliga och kvinnliga könsrollen när de upptäcker att män och kvinnor är olika. De ignorerar den biologi som de knappt vill höra talas om.

Det är ett obestritt faktum att håriga kvinnor är obehagliga och kvinnorna själva bedyrar att det inte beror på någon ”könsroll”. Som feminist borde man kanske acceptera att håriga kvinnor är obehagliga och gå vidare?

Då avlägsnande av kroppsbehåring är någonting en kraftig majoritet av kvinnor ägnar sig åt är det knappast ett utslag av individens (kvinnans) önskan. Att alla kvinnor råkar vilja raka bort håret oberoende av varandra förefaller inte rimligt. Det måste finnas en biologisk förklaring. Den som vet hur allting hänger ihop får gärna berätta det för mig. Jag är hur som helst helt övertygad om att den biologiska driften skulle få de flesta kvinnor att avlägsna håret även om de vore fria från yttre påverkan.

Vän av ordning kanske undrar varför kvinnor inte rakade sig i någon stor utsträckning för trettio år sedan. Var de inte obehagliga och luktade de inte illa då? Det är en väl motiverad fråga, men jag vägrar tro att de många kvinnor som inte rakade sig då var något annat än obehagliga. De hade väl helt enkelt inget omdöme på den tiden. Att kvinnor plötsligt skulle gå från att vara fräscha till att bli ofräscha när det hänger på håret det köper jag bara inte.

Det har alltid funnits personer som brutit mot vad biologin föreskriver. Biologin ville aldrig att unga kvinnor skulle låta bli att göra toalettbesök under skoltid, men vad kan biologin göra när kvinnorna lärt sig att hålla sig tills de kommit hem?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

This entry was posted in Feminism, Män och kvinnor är olika, Normer. Bookmark the permalink.

7 Responses to Det hänger på håret!

  1. Lisa says:

    Kan inte låta bli att påpeka att kvinnor rakade sig även för 30 år sedan och än längre har de trimmat sig. Det är inget nytt fenomen. Vad som är nytt är att man påpekar det, diskuterar och ifrågasätter. Att det ses som norm i media och bland yngre generationer.
    Jag gissar helt enkelt att det är synen på kroppshåret i sig som förändrats och inte kvinnosynen.

  2. Johanna Sjödin says:

    “Vän av ordning kanske undrar varför kvinnor inte rakade sig i någon stor utsträckning för trettio år sedan.”.

    Jag var inte med då, men har fått förklarat för mig att det var ganska ovanligt att kvinnor rakade armhålor, ben och underliv då.

    Av vad jag har hört inbillar jag mig att kvinnor var aningen friare då, om det stämmer har synen på kvinnors frihet förändrats i negativ riktning. Men jag var som sagt inte med då.

  3. P says:

    folk, kvinnor som män, rakade knappast underlivet förens in på 80-talet. Kvinnor började, skulle jag tro, raka sig under armarna i och med att de ärmlösa klänningarnas ankomst vid mitten av 1900-talet. precis som att kvinnor började trimma bikinilinjen när bikinin kom.

    Min teori här är att rakning under armarna och längst bikini-linjen är relaterade till klädmodets utveckling medans det helrakade könet snarare har en koppling till porrens genomslag (rakad pung kallades väl på tidigt nittiotal för “porrpung”).

    Aldrig att jag under sjuttiotalet hörde talas om helrakade kön och tjejjerna i de tidningar som fanns i bästa kompisens pappas garderob var faktiskt ganska lurviga där nere, till skillnad mot utvikningsbrudarnas könsdelar på 80-talet. Då blev de solbrända, smalare och rakade.

    Naturligtvis så kan jag ha missat att det fanns kvinnor som rakade sitt kön även tidigare (Jag var ju liiiiten då) men jag tror för egen del att det blev vanligare först några år efter “den sexuella revolutionen” på sjuttiotalet. Kom ihåg att allmänheten dessförinnan knappast såg så värst många bilder på andra människors kön och att dyka upp med rakat kön på badhuset kunde nog få en hel liten stad att börja prata.

  4. Tiger says:

    Detta är en slags förhistorisk genus-feminism. Detta med att att kvinnor ska sluta raka sig var uppe på tapeten för länge sen, innan dessa yngre feminister kom med sina korkade åsikter. Dessa lite äldre feminister visste att den kvinnliga könsrollen var tvungen att ändra på sig för att män och kvinnor skulle respektera varandra mera. Man skulle sluta raka sig, sluta gå i string, sluta gå i pushup, tajta kläder, urringat, smink, ha ett feminint beteende osv…Detta var kvinnor allt för rädda för, och fortfarande är, kvinnor är inte mycket utan sin könsroll om man tänker efter. Idag har vi istället en mansfientlig genus politik för att kvinnor vägrare släppa sin feminina självdestruktiva könsroll.

  5. mia says:

    är du på låtsas eller på riktigt?
    hur kan du tro att det är biologiskt att kvinnor “vill” raka sig och känner sig äckliga med hår? jag var sån förr och är nu fri från den vanföreställningen och har insett att jag inte alls är äcklig eller svettigare, utan att jag bara var lurad förut.

    alla kvinnor vill inte raka bort håret oberoende av varandra. bara kvinnor som blir påverkade av vår kultur vill det. kvinnor i djungeln m.m. är också kvinnor (och dom har tillgång till knivar).

    kvinnor började raka sig i stor utsträckning när männen drog ut i krig och rakbladstillverkarna ville fortsätta tjäna pengar trots att dom förlorade sin målgrupp för tillfället. svårare än så tror jag inte att den här pressens ursprung är.

    förklara gärna också varför så många kvinnor så gärna “tar semester” från rakandet på vintern när man inte visar benen o.s.v om det nu är en biologisk drift…

  6. Isabelle says:

    Mia: är du på låtsas eller har du bara helt missat innebörden i texten ovan?

  7. Pingback: Håriga kvinnor en omgivning med hår på och hjärnan | Johanna Sjödin

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *