Vad tycker dina föräldrar?

Med jämna mellanrum undrar någon om mina föräldrar känner till min blogg. Vidare undrar de vad mina föräldrar tycker om att jag skriver om sex. Jag brukar avstå från att besvara den sortens frågor av fler skäl. Jag är ingen representant för mina föräldrar och vill gärna komma ifrån den hederskultur som uppmuntrar den sortens frågor. Det ska inte vara relevant hur sexpositiv en kvinna är eller hur många hon haft sex med för hur hennes föräldrar och omgivning betraktar henne.

De kan inte ens motivera sina frågor. De svarar att de inte vet varför de frågar som om det vore någonting helt naturligt. Jag har ingen lust att delge dem den informationen om de inte ens kan vara respektfulla nog att berätta varför de undrar.

Jag är inte min familjs ägodel om någon mot förmodan trodde det, men betänk om jag vore det, om jag vore en person som brydde mig mer om vad min omgivning tyckte om mig och fick den sortens reaktioner. Det hade nog saboterat en hel del. Dels min syn på mig själv, men också synen på vilka val jag får göra och i vems intresse jag ska välja. Jag hade i värsta fall låtit mig begränsas.

Nu är jag tack och lov inte låst vid vad andra vill att jag ska göra och min familj har aldrig gjort några som helst anspråk på att äga mig. Jag kan tillägga att mina föräldrar inte är några stenåldersfigurer som aldrig använt Internet. Givetvis känner de till min blogg. Jag hoppas att de läser den och att de inte är lika tråkiga som Isabella Löwengrips far som uppger att sin dotters blogg är helt ointressant för honom. Jag svarade min mor tidigare i dag att jag inte läser så många bloggar och tillade lite skämtsamt att jag föredrar min egen.

5 reaktioner på ”Vad tycker dina föräldrar?”

  1. Så jäkla sant. Varför är det relevant vad dina föräldrar tycker? (Väldigt tydligt att de borde motsätta sig, enligt personen som frågar en sån sak.) Bra skrivet!

  2. Word!
    Jag beundrar ditt frispråkiga sätt, dessvärre är jag själv inte lika frispråkig under eget namn om sex och annat bland annat av anledningen som stavas F-A-M-I-L-J.

    Du har helt rätt, men när jag nu sagt upp mitt polyamoristiska liv för ett (underbart) monogamt förhållande känns det inte rätt att hänga ut honom heller, även om det skulle vara i positiv dager.
    Så jag får fortsätta att skriva i mer abstrakta teoretiska termer om sexliv och lämna mitt privatliv privat… och just det… fortsätta ha fontänorgasmer 🙂
    (Men åååh vad det kliar i fingrarna att RT:a dina twitterinlägg ibland)

  3. Maria:

    Av den anledningen är sanning och konsekvens inte lika roligt med monogama 😉

    Jag förstår att man inte vill avslöja för mycket om en specifik person, men kan inte låta bli att tycka att det är ordentligt sorgligt klimat som påbjuder all tystnad kring sex.

    Roligt att du uppskattar mina tweets.

  4. applåderar

    Jag tänkte först skriva att du är modig.. men det gör jag inte, för det finns ett bättre ord som passar in på dig: Realist.

    Jag menar, klart som attan att föräldrarna vet. Vi är ju alla människor. Vad som just skiljer dig åt, är att du är realistisk och ärlig om kroppen och verkligen delar med dig om det. Jag tror att de som läser din blogg kan få bekräftelse på sånt de bara vågat tänka hitintills.

    Keep it up!
    /pineapple

  5. Jag skriver själv anonymt om sex på min blogg.
    Men det är inte på grund av föräldrarna utan på mina barn.
    Inte för att jag skäms inför dem, utan för att inte deras kompisar ska råka läsa.
    Barn kan vara så grymma mot barn.
    Men om min du varit min dotter skulle jag vara stolt över dig och din blogg. Tyvärr är det alltför många som säger sig vara sexpositiva, men som tyvärr är alltför blyga för att leva ut det.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *